Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer. Vanliga problem vid dyslexi är svårigheter med att snabbt och säkert identifiera ord och stava korrekt. Skolan har till ansvar att ge alla elever en likvärdig utbildning  samt möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Med rätt sorts behandling kan risken för att, de elever med läs- och skrivproblem utvecklar skuld, ångest och modlöshet förebyggas. Syfte är att söka svar på hur tre skolor arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt att undersöka om det finns resurser att hjälpa elever utan diagnostiserad dyslexi men som behöver läs och skrivstöd. För att söka svar på mina frågeställningar har jag som metod använt mig av en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat tre pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har jag har kommit fram till att diagnosen dyslexi har betydelse för resurstilldelning. Att det finns resurser tillgängligt för de elever som inte har diagnostiserad dyslexi, men som ändå är i behov av extra stöd. Detta under förutsättning att det redan finns tillgängligt på skolan.