<p>The aim of this thesis is to find out how ordinary teachers work with students with ADHD / DAMP. The questions I’ve asked are, what tools are there at school to guide children with ADHD / DAMP in addition to diagnosis and the problems that teachers usually encounter when dealing with children that are thought to have ADHD / DAMP? The empirical answers indicate, that the contact with parents is of great importance, and that the teacher comes to have a clear framework and structure in the classroom. These findings tie in to the neuropsychological approach, which is based on the neuropsychological research. The ecological perspective that looks at the overall picture of the interaction between the student and the environment and the psycho-pedagogical strategy in which, among other uses behavioral modification as a tool, for instance by highlighting the positive behaviors and documents. "ADHD in the class" is a common problem and says that between one in four to one in eight persons over twenty years of age sought psychiatric help. The method to find this out, has been through semi-structured interviews, which means that I am using the same template, but after every interview I have made the assessment in order to move on to the interviewee's line and ask supplementary questions to make it as natural as possible and to minimize the risk to stop in the middle of the argument.</p>

The aim of this thesis is to find out how ordinary teachers work with students with ADHD / DAMP. The questions I’ve asked are, what tools are there at school to guide children with ADHD / DAMP in addition to diagnosis and the problems that teachers usually encounter when dealing with children that are thought to have ADHD / DAMP? The empirical answers indicate, that the contact with parents is of great importance, and that the teacher comes to have a clear framework and structure in the classroom. These findings tie in to the neuropsychological approach, which is based on the neuropsychological research. The ecological perspective that looks at the overall picture of the interaction between the student and the environment and the psycho-pedagogical strategy in which, among other uses behavioral modification as a tool, for instance by highlighting the positive behaviors and documents. "ADHD in the class" is a common problem and says that between one in four to one in eight persons over twenty years of age sought psychiatric help. The method to find this out, has been through semi-structured interviews, which means that I am using the same template, but after every interview I have made the assessment in order to move on to the interviewee's line and ask supplementary questions to make it as natural as possible and to minimize the risk to stop in the middle of the argument.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos. Sammanfattningsvis såg intervjudeltagarna att betydelsen av en diagnos främst gynnar det enskilda barnet då vetskapen om den kan innebära att barnet får en större förståelse för sig själv. Med rätt hjälp från omgivningen kan barnet utveckla strategier och metoder som fungerar som verktyg för den personliga utvecklingen. En nackdel med diagnostisering av barn är när syftet med diagnosen glöms bort och istället endast fungerar som en stämpel på barnet. Detta kan resultera i att barnet då inte får den hjälp det behöver för att hitta gynnsamma strategier och metoder, vilket i sin tur kan stjälpa barnet i dess personliga utveckling.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats. Därför har även en jämförelse av läroplanerna (Lgr69, Lgr80, Lgr11 samt Läroplan för grundsärskolan 2011) utförts och därmed kunnat ge en historisk överblick av utvecklingen som skett inom skolväsendet. I arbetet används ofta ordet barn, men detta innefattar självklart även elever. Med textanalys som metod har materialet bearbetats och analyserats kritiskt. Det material som legat till grund för studien har varit styrdokument, vetenskapliga artiklar, pedagogisk litteratur samt medicinska publikationer. Resultatens bakgrund har uppkommit och varit styrda utifrån ett antal syftesfrågeställningar. Dessa grundar sig i specialpedagogikens framväxt i samhället och diskussionen kring det stöd som ges till barn i förskola och skola. Slutsatser av det analyserade materialet har därmed belysts från olika synvinklar och aktörer som spelat stor roll i debatten om barn i behov av särskilt stöd.