<p>Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas. Jag tar upp hur Strindberg inspirerats av författaren Victoria Benedictsson när han skrev pjäsen. Hur hennes liv och självmord påverkat utformandet av dramat och Julie som rollfigur. Pjäsen betraktas som ett inlägg i könsdebatten. Där Strindberg skildrar ett könskrig med mannen som slutgiltig segrare och kvinnan som definitiv förlorare. Därmed ska ”illusionen” om jämlikhet avslöjas, att kvinnan inte kan utmana mannens över-lägsenhet.</p>

Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas. Jag tar upp hur Strindberg inspirerats av författaren Victoria Benedictsson när han skrev pjäsen. Hur hennes liv och självmord påverkat utformandet av dramat och Julie som rollfigur. Pjäsen betraktas som ett inlägg i könsdebatten. Där Strindberg skildrar ett könskrig med mannen som slutgiltig segrare och kvinnan som definitiv förlorare. Därmed ska ”illusionen” om jämlikhet avslöjas, att kvinnan inte kan utmana mannens över-lägsenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet. Slutsatserna visar att mäns och kvinnors sätt att agera språkligt förändrats över tid och att det inte bara är könstillhörighet som styr talet eftersom klasskillnader et cetera också har en stor inverkan.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

August Strindbergs naturalistiska sorgespel Fröken Julie (1888) har varit en återkommande text både under mina universitetsstudier och i gymnasieskolan. Det har väckt min nyfikenhet kring hur svensklärare undervisar med Fröken Julie och varför detta drama ofta används i svenskundervisningen i gymnasiet. Dock finns det ingen litteraturforskning som behandlar Fröken Julie ur ett didaktiskt- och lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bidra till den litteraturdidaktiska forskningen med ett lärarperspektiv om varför och hur dramat används i svenskundervisningen i gymnasiet. Studien avser att undersöka svensklärares valda fokusområden i sin undervisning med Fröken Julie eftersom dramat täcker många aspekter såsom dramatik, naturalismen, Strindberg och temana klass- och könskamp. Vidare syftar studien även till att undersöka svensklärares didaktiska tillvägagångssätt med Fröken Julie, samt varför de anser att dramat är relevant och värdefull i svenskundervisningen. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Analysen av intervjuerna har utförts med utgångspunkt i ett didaktiskt- och teoretiskt ramverk som består av de didaktiska grundfrågorna och svenskämnets konceptioner. Diskussionen och analysen kring resultatdelen visar att temana klass- och könskamp utgör en central roll, både som det primära fokusområdet i svensklärarnas undervisning och som legitimering av dramat. Dock är det flera aspekter i Fröken Julie som inte uppmärksammas i någon större grad. Fröken Julie lyfts fram som allmänbildande och förser eleverna med ett svenskt kulturarv, samt att dramat utmanar elevernas litterära trygghetszon samtidigt som det utvecklar deras läs- och språkförmåga. Lärarna betonar vikten av ett dialogiskt klassrum, där eleverna får diskutera om det lästa i grupper och därför är litteratursamtal lärarnas huvudsakliga litteraturdidaktiska metod för analyser och utforskandet av Fröken Julie. Utöver detta syftar denna studie även till att uppmärksamma utmaningar och möjligheter med Fröken Julie i svenskundervisningen i gymnasiet.

No description available.