Mitt syfte var att titta på hur könsmönster gestaltas i musiksalen och vilket avkönen som har mest talutrymme och vidare hur detta kan komma att påverkalärande och instrumentval. Jag observerade fyra stycken klasser undermusikundervisningen på lågstadiet där data samlades in via fältanteckningar ochljudupptagningar. Jag valde att observera klass två och tre på lågstadiet under fyralektioner eftersom mycket av grunden till att våga ta för sig i musiksalen läggs vidtidig ålder. Jag kunde skönja vissa gemensamheter under mina observationer,vilket jag sorterade i fem teman som sedan låg till grund för mitt resultat. De femtemana blev: Det ledande ordet, Flickor pratar läxor, Musikdiskussioner medkönsmönster, Undvik stök med beröm och Flickan som säger emot. Jag kom framtill att killarna till övervägande del är de som tar det ledande ordet i musiksalenoch tjejerna är de som oftast reagerar med positiva kommentarer på det lärarensäger och som istället pratar om skolrelaterade saker. Jag såg också att elevernaidentifierade sig med artister som de redovisade om under två observationer ochatt det kunde kännas obekvämt att arbeta tillsammans kille och tjej.

In my study I focus on how teachers work and teach regarding reading in schools and what kind of methods they are using. The purpose of this study is to find out if there are any differences between experienced and inexperienced teachers. I examine this in three different primary schools where I interviewed two teachers with long experience in teaching children in the age of six to ten years old. I also interviewed two teachers with four or less year of experience in teaching.   I have done this study through qualitative interviews with experienced and inexperienced teachers. Through these interviews my purpose was to find out how they teach the students how to read and what factors that influence the choice working strategies.   The results show that teachers, regardless of experience teach the students through different approaches. The teachers own education has show to have a crucial significance in their first years of their profession. The experienced teachers have felt more comfortable the first period in their profession compared to the inexperienced ones. A lot indicates that the teachers have received different amounts of knowledge during their years at university. Other determining factors are experience, further education, the principal guidelines and what science present in terms of methods and the results from PIRLS.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla? Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever. Genom två kvalitativa intervjuer på två olika skolor, har vi sökt svar på våra frågeställningar: vilka svordomar används i vilka sammanhang? Vilken skillnad ser lärare mellan könen gällande svordomar? Vilka ord anser lärarna vara acceptabla och oacceptabla? Hur hanterar lärare detta språkbruk? Med hjälp av vår studie har vi fått en klar och tydlig inblick i hur lärarna resonerar kring svordomar bland elever och hur de hanterar det. Det visade sig att eleverna har ett språk innehållandes svordomar, men att svordomarna inte används i kränkande syfte utan istället som ett utrop för att förstärka en känsla. Ord som tidigare ansetts vara oacceptabla har numer blivit allmänt vedertagna bland elever och dessa ord har därmed mist den laddning de hade förr. Vidare fann vi att lärarna ansåg att det mest var pojkar som nyttjade svordomar, mest för att imponera på varandra. En stor påverkande faktor var äldre elever som de yngre såg upp till men också att media hade ett stort inflytande på eleverna. Båda skolorna arbetade för att förebygga svordomar och verbala kränkningar, detta genom att frekvent medvetandegöra skolans värdegrund samt trivselregler. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan och därför är det viktigt att skolan är en trygg plats att vistas i. Det är således mycket viktigt att all personal jobbar mot svordomar och kränkande behandling så att alla elever får tillgång till den trygga skolgång de har rätt till.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad 25 lärare i årskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för årskurs 1 till 3, ta reda på hur lärarna arbetar med det i skolan samt vilken inställning, positiv eller negativ, de har till att arbeta på detta sätt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkätstudie för att få in svar till vårt arbete. Den var uppdelad i tre olika frågedelar: bakgrundsfakta om lärarna, 2 öppna frågor samt 58 frågor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lärare i lågstadiet för årskurs 1-3. Resultatet sammanställdes i form av diagram för att göra resultatet överskådligt för läsaren. I vår studie framkommer det att samtliga 25 lärare arbetar med problemlösning inom matematikämnet. De flesta lärare anser att genom att arbeta med problemlösning blir matematiken mer intressant för eleverna. Många anser också att eleverna får till fälle att prata matematik, använda olika uttrycksformer samt att eleverna får träna på att tänka utanför "ramarna".

Begreppet area har visat sig vara svårt att förstå. I de högre åldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mätningar, nationella som internationella. Den här studiens syfte var att ta reda på hur begreppet area behandlas på lågstadiet. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av både lärare och elever på en lågstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i årskurs 1 och lärarnas mål är att eleverna ska få en känsla för vad area innebär. Undervisningen utgår från matematikboken vars vanligaste mätmetod är ett rutnät av kvadrater. Eleverna utgår i första hand från sin förmåga att uppskatta en figurs storlek men använder sig även av olika mätverktyg, då främst rutnät. Undervisningen skulle kunna utökas med mer laborativa material och undersökande arbetsmetoder för att ge eleverna bättre förutsättningar att bygga upp sin rumsuppfattningsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare som arbetar i årskurs 2 beskriver att de arbetar med och förebygger matematikängslan i lågstadiet. Denna studie utfördes eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning om hur lågstadielärare arbetar med och förebygger matematikängslan i den svenska grundskolan. Tidigare forskning har haft ett större fokus på att studera elever med matematikängslan hos äldre elever vilket gör att det finns en kunskapslucka inom matematikängslan i lågstadiet.   I studien gjordes fyra semistrukturerade intervjuer och intervjumaterialet analyserades tematiskt med hjälp av våra teoretiska begrepp. De teoretiska utgångspunkterna som studien bygger på är begreppet självförmåga från den socialkognitiva teorin och KASAM-teorin som utgår från begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet som innebär känsla av sammanhang. Resultaten av denna studie visar att lärarna i lågstadiet arbetar med och förebygger matematikängslan på olika sätt med sina elever i klassrummet. I vår studie kunde vi komma fram till att alla lärarna förebygger och arbetar via arbetssätten:   ·       Varierande arbetssätt   ·       Gemensamma genomgångar  ·       Läromedlet: Favorit matematik Alla lärare i studien är medvetna om att matematikängslan kan förekomma i lågstadiet men i olika mån. Resultatet visar att de lärarna som vet om att de har elever med matematikängslan bland sina elever är i större mån medvetna om förekomsten av matematikängslan än de lärarna som anser att de inte har elever med matematikängslan.

The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.

Examensarbete 15 hp. Lärarexamen

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaper om vilka möjligheter och utmaningar åtta F-3 lärare upplever när de undervisar för att utveckla elevers förmåga att muntligt utbyta matematiska idéer och tankeprocesser. För att fördjupa dessa kunskaper har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat visar att lärare använder genomgångar, problemlösning och kooperativt lärande i undervisningen för att utveckla elevers kommunikationsförmåga. Samtidigt undervisar lärare så att ett gott klassrumsklimat främjas. Möjligheter med kommunikativ matematikundervisning är att elever får lära av och med varandra. Utmaningar med kommunikativ matematikundervisning är lärares krav att följa läromedel. Läromedel är omfattande och saknar kommunikativa uppgifter. Stor spridning i kunskapsnivå och sociala förmågor gör det svårt för lärare att para ihop eller gruppera elever med varandra. Studiens slutsatser är att lärares kompetens har betydelse för kommunikativ undervisning. Genom kommunikativ undervisning utvecklas elevers matematiska tänkande och förståelse. Lärares givna förutsättningar utmanar den kommunikativa undervisningen.

Denna studie syftade till att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur i undervisningen och hur de främjar elevernas läsmotivation. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare från olika skolor i årskurs 3. Varje lärare intervjuades separat. Genom intervjuerna kunde studiens forskningsfrågor besvaras och lärarnas arbetssätt gällande skönlitteraturundervisning i klassrummet kartläggas. Dessutom framkom vilka strategier lärarna använde för att öka elevernas motivation att läsa mer skönlitteratur. Resultatet visade att samtliga tre lärare identifierade fyra kategorier av litteraturundervisning i skolan: högläsning, tystläsning, gemensam läsning och ljudbok. Vidare visade det sig att skönlitteraturundervisningen i skolorna behandlades på ett liknande sätt i de olika klasserna, men att varje lärare ändå hade sina unika arbetssätt för att undervisa om skönlitteratur och öka elevernas läsmotivation. Vissa lärare motiverade sina elever genom belöningssystem medan andra använde sig av boktips för att stimulera elevernas läslust. Slutligen indikerade studien att mer forskning behövs kring elevernas individuella läsning.