Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilken bedömningsform som främjar elevers utveckling i matematik samt hur reliabiliteten i ett matematikprov påverkas av flervalsfrågor. Bedömning har lika stor del i undervisningen som kunskapsförmedlingen. Läraren kan planera sin undervisning utifrån bedömningarna som görs och därmed lägga undervisningen på en väl anpassad nivå för sina elever. Bedömning kan ske formellt som exempelvis vid prov där olika frågeformuleringar påverkar reliabiliteten i proven. Detta är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden vi använt oss av är databassökning i databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet visar att formativ bedömning är den mest givande bedömningsmetoden för eleverna och genom kontinuerlig återkoppling främjas elevernas lärande. Den formativa bedömningsprocessen kräver dock mycket tid och engagemang från läraren vilket gör att arbetsbördan och stressnivån ökar. Resultatet visar även att prov med flervalsfrågor har en låg reliabilitet jämfört med andra provtyper. Det går dock att vidta åtgärder som höjer reliabiliteten.

Syftet med uppsatsen är at t undersöka hur föräldrar beskriver sina upplevelser av läsningen av  läsläxan tillsammans med sitt barn i år 1. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med 16 föräldrar på tre olika skolor. Tematisk analys har använts för att analysera det empiriska materialet och resultatet presenteras i två större huvudteman; kommunikation - och  motivationsfaktorer, med flera underteman. De teoretiska perspektiv som har använts i studien är the Simple view of Reading, proximala utvecklingszonen och det kompensatoriska perspektivet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att läsläxan är bra, men att de  som föräldrar är osäkra i sin roll. De eftersöker mer information och vägledning i hur de ska hjälpa sina barn med läsningen av läsläxan. Studien visar vidare att kommunikationen mellan skola och hemmet kan utvecklas för att på bättre sätt kunna stötta föräldrarna. Som det är nu tar  föräldrarna till sig en information som är konkret och tydlig för dem, exempelvis att läsa texten tre gånger. För elevernas del visade studiens resultat att innehållet i läsläxan är av  yttersta vikt för att den ska motivera eleverna i sin läsning av läxan, även nivån på texterna har betydelse för om eleven, enligt föräldrarna ska tycka att det är roligt att läsa läsläxan. Eleverna behöver texter och som ligger inom den proximala utvecklingszonen gällande både nivå och innehåll.

No description available.

This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.

Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur fyra lärare i årskurs F – 3 använder högläsning i sin undervisning samt vilket syfte dessa lärare har med högläsning. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärarna i studien har flera syften med att använda högläsning i klassrummet. Resultatet visar även att aktiviteter kopplade till högläsning används på olika sätt. Slutsatsen vi kan dra är att syftet med högläsning varierar och att samtliga lärare som deltog i studien använder aktiviteter i samband med högläsning.

Den här studien hade till syfte att öka kunskaperna om hur några svenska lärare ser på fysisk aktivitet i undervisningen samt hur de upplever att eleverna påverkas. Kvalitativa intervjuer av sex lärare som undervisar på lågstadiet har genomförts och intervjuerna har sedan analyserats utifrån studiens frågeställningar.  Som teoretisk ansats valdes den psykomotoriska utvecklingsteorin, vilket kortfattat kan beskrivas som att barn lär genom lek och rörelse. Resultaten visade att de intervjuade lärarna är i enighet med teorin och anser att den fysiska aktiviteten är av central betydelse för elevers utveckling, framförallt på lågstadiet. Resultaten visade också att lärarna uppfattar att de flesta elever påverkas positivt av fysisk aktivitet, men att en viss grupp elever upplever den som jobbig på grund av olika problematiker.

Programmering är en ny del av den svenska läroplanen. Den här studien syftar till att skapa en medvetenhet om svenska lärares förutsättningar att bedriva programmeringsundervisning på lågstadiet. Studien genomfördes i december 2018 i form av en enkätundersökning som delades i slutna lärargrupper på Facebook. Resultatet av studien analyserades ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att belysa de utmaningar svenska lärare upplever vad gäller programmering på lågstadiet. Ramfaktorteorin handlar kort sagt om faktorer som påverkar undervisningen men som står utanför lärandeprocessen. Ur de utmaningar som framkom i enkätundersökningen identifierades det fem ramfaktorer som begränsar undervisningen i programmering. De fem ramfaktorerna är: kunskap, tid, resurser, teknik och strategier. Studien är baserad på ett mindre urval av svenska lärares situationer vad gäller programmeringsundervisning och indikerar därmed att fler undersökningar bör genomföras på området.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka fördelar det finns med att implementera programmering i matematikundervisningen. För att ta reda på detta har vi letat fram ett flertal olika studier som berör programmering inom skolväsendet på något sätt. För att hitta dessa studier har vi sökt i olika databaser efter relevanta artiklar. Dessa har vi valt utifrån valda kriterier. I studierna som vi har tagit del av användes både digital programmering, Scratch och LOGO, samt fysisk programmering, Bee-Bots. Resultatet av vår studie har visat att flera av elevernas matematiska förmågor gynnas av att arbeta med programmering i matematiken. I de flesta fallen visade studierna att eleverna fick ännu bättre resultat i jämförelse med traditionella metoder. Förmågorna som eleverna utvecklade var bland annat: aritmetik, problemlösningsförmåga, spatialt tänkande, algoritmer och resonemangsförmåga. Utöver elevernas matematiska förmågor visade det sig även att programmeringsövningar hade en positiv inverkan på elevernas motivation och intresse. Detta kan i sin tur leda till indirekta positiva effekter på elevernas lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna: • Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse? • Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna? Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval. Studien visar även vilka metoder och strategier lärarna använder i undervisningen för att stärka läsförståelsen, där LTG och Reciprok undervisning är två återkommande metoder.