Bakgrund: Interaktion mellan eleverna samt mellan lärare och elev har visat sig vara de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna vid undervisning på distans. Majoriteten av forskningen riktar sig till högre utbildningsinstanser och studenternas syn på distansundervisningen, medan lärarnas röster saknas. Mycket av forskningen fokuserar också på att undersöka interaktionens betydelse ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv – medan andra perspektiv utesluts. Vi väljer således att ta ett steg tillbaka och undersöka fler pedagogiska perspektiv vid distansundervisning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärares uttalanden om interaktionens betydelse vid distansundervisning kan förstås utifrån det kognitiv-behavioristiska-, socialkonstruktivistiska- och det connectivistiska perspektivet. Metod: Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med sex lärare, samtliga utbildade för arbete i lågstadiet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Resultatet visar att informanternas uttalanden främst kan förstås i termer av det kognitiv-behavioristiska perspektivet. Då studien baseras på kvalitativ metod är det inte möjligt att tala om ett generellt resultat. Vi ser däremot att informanternas uttalanden indikerar ett skifte i vilken pedagogik de baserar sin undervisning på: från det socialkonstruktivistiska perspektivet, till att snarare vila på det kognitiv-behavioristiska perspektivet när den ordinarie undervisningen övergår till distansundervisning.

Syftet med denna studie var att belysa hur progression och färdighetnivåerna från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) kan vara till stöd för lärare. Ett exempel kan vara att hjälpa lärare vid val av läromedel för att synliggöra hur läromedlen stöttar elevernas utveckling av förmågorna lyssna, skriva och tala. För att uppfylla detta syfte formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vilket utrymme får förmågorna skriva, lyssna samt tala i respektive läromedel? 2. Vilken färdighetsnivå enligt GERS kräver övningarna för förmågorna skriva, lyssna och tala? och 3. Hur ser progressionen ut för förmågorna skriva, lyssna och tala i de granskade läromedlen i relation till nivåerna i GERS? Studien granskade två läromedel varav ett läromedel var helt digitalt och det andra var ett tryckt läromedel i bokform. I studien analyserades uppgifterna med hjälp av GERS och kategoriserades med hjälp av Littlejohns ramverk. Studien använde dessutom en metodkombination, där både kvalitativa och kvantitativa metoder brukades. Resultatet visade att det finns en skillnad vad gäller det utrymme förmågorna får, samt att övningarna i läromedlen kategoriserades inom olika färdighetsnivåer. Dessutom visade det ena läromedlet på en tydligare progression inom GERS färdighetsnivåer.

I den svenska läroplanen LGR22 i biologi (Skolverket 2022) står det att eleverna ska kunna förstå samband i naturen och utveckla sin kunskap om miljön och naturen. För att uppnå detta kan pedagogen gå till väga på olika sätt. Men under många år tillbaka och än idag har skolan arbetat med utomhuspedagogik i biologi. Därför är syftet med denna kunskapsöversikt att betrakta vilken forskning som finns om utomhuspedagogik för lågstadiet med fokus på ämnet biologi och varför pedagoger inte arbetar med utomhuspedagogik i större utsträckning. Vi har använt oss av tre stycken frågeställningar som lyder: Vilka argument finns för att använda utomhuspedagogik i biologi? Hur och vad undervisas det om när utomhuspedagogik används? Vilka möjligheter och hinder framträder? För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi utgått ifrån tio stycken vetenskapliga artiklar som är noggrant utvalda utifrån urvalskriterier. Artiklarna har därefter granskats och kartlagts. Med hjälpa av detta har en fördjupad analys kunnat göras där frågeställningarna besvarats tydligare. Resultaten visade att elevernas kunskap ökar via utomhuspedagogik om pedagogen är självsäker och har kunskap inom ämnet. Eleverna utvecklar sin respekt för djur och natur och blir mer miljömedvetna. Det finns även hinder till varför pedagoger inte arbetar så mycket som önskat med utomhuspedagogik då de ansåg att det var brist på tid. I resultatet lyfts det även fram fler möjlighet och hinder men även vad pedagoger kan undervisa om. Slutligen beskrivs det kort om vad vidare forskning kan granska.

Syftet med undersökningen var att, ur ett elevperspektiv, öka kunskapen om vad elever i åk 2 anser om studieron under matematiklektionerna och med ett särskilt fokus på elever i SUM(särskilda undervisningsbehov i matematik). Genom en replikationsstudie genomfördes en filmbaserad enkätundersökning med 82 elever i åk 2, varav 9 elever i SUM. Resultatet visade på brister i studieron redan i åk 2. Efter analysen framkom fem faktorer som skiljer mellan de elever som svarade att de får studiero på matematiklektionerna och dem som inte får studiero. De fem faktorerna var; matematik är tråkigt, matematik är svårt, tar inte hjälp från kompisar, inte tillräckligt med utmaningar och får inte vara med och bestämma. I studien framkom också att elever i SUM påverkas i större omfattning av att inte få studiero vilket gör att dessa faktorer är något som bör beaktas redan i lågstadiet.

Utomhuspedagogik har blivit en allt större del i dagens undervisning och det har forskats mycket om detta på senare år. Utomhuspedagogiken sägs ha en stor påverkan på elevers lärande där många faktorer påverkas positivt av denna sorts undervisning. Denna studies syfte är att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt till utomhusmatematik och hur de anser att utomhuspedagogiken bidrar till elevernas lärande. För att besvara studiens frågeställningar användes Deweys tre principer: Frihetens natur, Erfarenhetens kontinuitet och Social kontroll som tillhör Deweys lärandeteorier. De som intervjuades var lågstadielärare runt om i landet som var oberoende av varandra. Resultatet för studien visade att lärarna tycker det är bra med utomhusmatematik då det bland annat ökar elevernas motivation. Alla använde sig däremot inte av detta vilket sades bero på olika yttre faktorer.

Samhället har idag blivit alltmer digitaliserat vilket även synliggörs i Sveriges skolor. Digitaliseringen har bidragit till att dataspelsindustrin har vuxit och digitala lärspel har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Däremot har det utifrån erfarenheter i skolan uppmärksammats att digitala lärspel i matematikundervisningen inte alltid sker med en genomtänkt pedagogik. Syftet med studien var att öka kunskapen om integrering av digitala lärspel i årskurs 2 utifrån ett lärarperspektiv. Studien undersökte lärares erfarenheter och reflektioner av digitala lärspel i årskurs 2. För att kunna besvara studiens tre frågeställningar användes två teoretiska ramverk, ramfaktorteorin och SAMR-modellen. Intervjuer har använts som metod för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat visade att digitala lärspel användes minst en gång i veckan. Lärarna beskrev att de använde digitala lärspel för att arbeta med samma ämnesinnehåll som i den ordinarie undervisningen men på ett annorlunda sätt. En positiv aspekt som lärarna lyfte fram med integreringen av digitala lärspel i undervisningen var att arbetssättet var motivationshöjande. I studien uppmärksammades det att lärarna sällan fick möjlighet till kompetensutveckling inom digitala lärspel

Denna studie syftar till att identifiera lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av att bedriva en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Syftet besvaras genom frågeställningar om lärarnas erfarenheter av utmaningar och möjligheter, motstridiga normer i förhållande till skolans värdegrund samt lärares uppfattningar om stöd från styrdokument. Frågeställningarna är utformade i relation till målet att främja en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Studien genomsyras av ett normkritiskt perspektiv med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare. Studiens resultat tyder på att mångreligiositet kan bidra till utmaningar relaterade till föräldrars inverkan och konflikter, men även att det förekommer en mängd möjligheter relaterade till elevers samtal och betoning av likheter. Resultatet visar även att en del normer som elever bär på som är grundade i religion kan krocka med skolans värdegrund och därför är det av stor vikt att lärare arbetar normmedvetet i religionsundervisningen. Avslutningsvis tyder resultatet på att lärare i studien har olika uppfattningar om sitt uppdrag och om stöd från styrdokument.

No description available.

Intresset för att göra denna uppsats fick vi då vi ville hitta funktionella och effektiva metoder för elevers språkutveckling. Vårt mål som färdiga lärare är att utforma en undervisning som är gynnsam för eleverna och som ger dem rätt verktyg för framtiden.  Kunskapsöversikten utgår från frågeställningen Vad säger forskning om effektiviteten av genrepedagogik i F-3? För att besvara vår frågeställning sökte vi efter artiklar som berör ämnet i databaserna Swepub, ERC och ERIC. Med hjälp av olika urvalskriterier valdes tio artiklar ut. Efter en noggrann läsning av artiklarnas forskningsresultat har vi sedan gjort en tematisk analys och funnit tre teman; Stöttning, Skrivstrategier och skrivutveckling, samt Interaktion. Med hjälp av dessa teman har vi sedan besvarat frågeställningen. Det visade sig att stöttning är en av grundpelarna inom genrepedagogiken och att det är betydelsefullt för elevernas språkutveckling. Genrepedagogiken innehåller också mycket interaktion och det framkom att viss typ av interaktion ger eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Det visade sig också att den genrepedagogiska undervisningen ger eleverna skrivstrategier och att den förbättrar elevernas textskrivande. Slutningen problematiserar vi brister i undersökningen samt relaterar kunskapsöversiktens resultat till professionen och ger förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring lärares uppfattningar om bedömning i arbetet med utomhuspedagogik som en del i ämnet biologi. Vidare vill vi ta reda på hur lärare kartlägger sina elevers kunskaper samt vilka möjligheter och hinder lärare upplever i arbetet med utomhuspedagogik och bedömning. I denna undersökning användes enkäter och intervjuer för att samla in information. Vi använde oss av surveyenkät som bidrog med trettiosex svar. Vi intervjuade fyra lärare som var verksamma i årskurs ett till tre i två olika kommuner på tre skolor. Lärarna hade olika lång erfarenhet samt olika behörighet. Likvärdigt var att alla lärare var behöriga i ämnet biologi inom årskurs ett till tre. Resultatet gällande utomhuspedagogikens möjligheter och utmaningar stärks av tidigare forskning. Men vid utomhuspedagogik och bedömning så saknas tidigare forskning som berör frågan. Studiens enkätresultat visar att majoriteten av lärare upplever att bedömning går att genomföra på grupp och individnivå i arbetet med utomhuspedagogik. Lärare beskriver att observationer, frågor och matriser möjliggör för lärare att genomföra bedömningar. Utmaningar beskrivs till största del om stora områden där det kan vara svårt att hinna se alla, samt personalbrist där lärare måste hålla övergripande fokus på hela gruppen och inte har möjlighet att fokusera på en grupp elever i taget. Studiens intervjuresultat stärker enkätresultatet och visar att bedömning är möjlig. Lärare uttrycker att de lagrar större delen av informationen i huvudet eller via dokumentation i bilder eller text. Studiens intervjuade lärare beskriver att studiens egenskapade matris skulle underlätta både formativ och summativ bedömning.