<p>Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.</p><p>Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.</p><p>I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.</p><p><p>Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.</p><p>Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.</p><p>I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.</p></p>

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur. Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se. I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta. Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur. Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se. I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

No description available.

<p>Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas.</p><p>Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av</p><p>metod vid utvärderingar.</p><p>Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter.</p><p>Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet</p>

Public libraries in Sweden shall include all visitors in the library activities. When studying public libraries in small to medium sized municipalities and the accessibility they provide in terms of both physical and technical aids, it is not always clear if and how this inclusion is achieved.The purpose of this thesis is to investigate if and to what extent Swedish public libraries fulfill their ambition to abide by the legislation regarding the inclusion of library visitors with special needs, first and foremost with focus on elderly patrons with various disabilities.The method of the study is quantitative and the empiric results were collected through an online survey. The survey questionnaire was sent to respondents in administrative positions at the public libraries of thirty-four municipalities located in the proximity of Sweden’s three largest cities.The theoretical framework used to investigate how the public libraries work to include elderly patrons with disabilities is the four-space model developed by Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen. The results show that Swedish public libraries largely abide by the legislation in the matter of inclusion, that they have implemented ways of including all their patrons in their everyday work and that they generally succeed in communicating with their elderly patrons with disabilities.

I det föreliggande arbetet som har både en analytisk och kartläggande dimension har vi undersökt den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken. Vi menar att arbetet på skoldatateken kan vara ett sätt för speciallärare och specialpedagoger att försöka etablera en ny form av professionsutövning. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk baserat på professionsteori och av två specialpedagogiska perspektiv; det kategoriska och det relationella perspektivet. För att kunna besvara studiens syfte valde vi att utföra en kvantitativ enkätundersökning. Studien är en totalundersökning, vilket innebär att vi har försökt att undersöka samtliga anställda på skoldatateken i Sverige.Studien genererade en stor mängd resultat. Bland annat visade resultaten att utbildade specialpedagoger var den största yrkesgruppen på skoldatateken. Det var få speciallärare men det fanns många anställda med andra utbildningar. Arbetet på skoldatateken handlade framför allt om att samarbeta med och handleda pedagoger i kommunala förskolor och skolor i digitala lärverktyg och assisterande tekniker. Mycket liten del av arbetstiden gick till att följa upp och och utvärdera sin egen verksamhet. Studien visade även på en spridning av högt prioriterade mål med verksamheten. När respondenterna fick välja fyra mål utan inbördes ordning som de prioriterade högst var det två alternativ som valdes flest gånger. Det var att verka för att elever får verktyg som inkluderar dem i gruppen och att vara en utbildningsverksamhet inom IT och specialpedagogik. Arbete med skolutveckling verkade inte ske i någon större utsträckning trots att detta enligt studien, var det tredje vanligast utvalda verksamhetsmålet. Övervägande delen av respondenterna i studien upplevde att medicinska diagnoser inte hade någon betydelse för att få stöd från skoldatateket.I jämförelse med tidigare forskning bekräftar denna studie att den specialpedagogiska yrkesrollen omfattas av många varierande arbetsuppgifter. Den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken arbetar mest med att samarbeta och handleda pedagoger. Detta innebär en utökad roll och motsäger därmed tidigare forskning där dokumentationen av elever i svårigheter och enskild undervisning av elever upptar en stor del av arbetstiden.Utifrån Abbotts professionsteori kan vi dra slutsatsen att speciallärare och specialpedagoger i studien förefaller ha en svag jurisdiktion. Det vill säga de har svårigheter med att ensamt få rätten att utföra vissa arbetsuppgifter på skoldatateken. Oavsett utbildning arbetar de anställda på skoldatateken i stort sett med samma arbetsuppgifter.

No description available.

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas. Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av metod vid utvärderingar. Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter. Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet

The ability to read and write is essential to be able to live and function as an adult in today’s information and knowledge intensive society. Both public libraries and preschools have a duty to promote reading to children, but how their reading promotional activites are carried out varies. In the autumn of 2016 84 percent of all children in Sweden aged between one and five attended preschool and through collaborations between public libraries and preschools reading can be promoted to the majority of Swedish children. The aim of this study is to map how public libraries and preschools work together with reading promotion and how they view future collaborations, as well as to investigate what organisational factors that affect these partnerships. Surveys have been sent out to all main public libraries in Sweden’s 290 municipalities, and 215 completed surveys have been returned. The results shows that there is a significant amount of collaborations between public libraries and preschools in reading promotional purposes and that the public libraries use several approaches for these activities. The results also show that organisational factors such as financial circumstances and policies are of a big significance and that they affect these partnerships. It is possible to see a great interest amongst the public libraries for collaborations with preschools for reading promotional purposes, both now and in the future. Public libraries and preschools have similar missions regarding the promotion of reading, and this means that there is an opportunity for increased collaborations in the future.

I den digitala eran kan konsumenter ställa högre krav på service och kvalité från företag, då konkurrenter även finns online. De lojala kunderna blir allt viktigare, speciellt 2020 då denna studie utförs, eftersom coronapandemin försätter många företag i problematik. Studien syftar till att undersöka hur konsumenter värderar företags sociala medier samt servicelogik, och hur det i längden kan påverka kundlojaliteten. En kvantitativ ansats valdes i form av en webbenkät, som distribuerades via mejl och sociala medier. Resultatet, baserat på 276 respondenter, visar att servicelogik har en effekt på kundlojalitet. Däremot kunde företags sociala medieanvändning inte påvisa ett signifikant samband till kundlojalitet. De båda variablerna som testades mot kundlojalitet ställdes även mot varandra för att se hur sambandet såg ut dem emellan, servicelogik och företags sociala medienärvaro visade dock inget signifikant samband.