I det föreliggande arbetet som har både en analytisk och kartläggande dimension har vi undersökt den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken. Vi menar att arbetet på skoldatateken kan vara ett sätt för speciallärare och specialpedagoger att försöka etablera en ny form av professionsutövning. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk baserat på professionsteori och av två specialpedagogiska perspektiv; det kategoriska och det relationella perspektivet. För att kunna besvara studiens syfte valde vi att utföra en kvantitativ enkätundersökning. Studien är en totalundersökning, vilket innebär att vi har försökt att undersöka samtliga anställda på skoldatateken i Sverige.Studien genererade en stor mängd resultat. Bland annat visade resultaten att utbildade specialpedagoger var den största yrkesgruppen på skoldatateken. Det var få speciallärare men det fanns många anställda med andra utbildningar. Arbetet på skoldatateken handlade framför allt om att samarbeta med och handleda pedagoger i kommunala förskolor och skolor i digitala lärverktyg och assisterande tekniker. Mycket liten del av arbetstiden gick till att följa upp och och utvärdera sin egen verksamhet. Studien visade även på en spridning av högt prioriterade mål med verksamheten. När respondenterna fick välja fyra mål utan inbördes ordning som de prioriterade högst var det två alternativ som valdes flest gånger. Det var att verka för att elever får verktyg som inkluderar dem i gruppen och att vara en utbildningsverksamhet inom IT och specialpedagogik. Arbete med skolutveckling verkade inte ske i någon större utsträckning trots att detta enligt studien, var det tredje vanligast utvalda verksamhetsmålet. Övervägande delen av respondenterna i studien upplevde att medicinska diagnoser inte hade någon betydelse för att få stöd från skoldatateket.I jämförelse med tidigare forskning bekräftar denna studie att den specialpedagogiska yrkesrollen omfattas av många varierande arbetsuppgifter. Den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken arbetar mest med att samarbeta och handleda pedagoger. Detta innebär en utökad roll och motsäger därmed tidigare forskning där dokumentationen av elever i svårigheter och enskild undervisning av elever upptar en stor del av arbetstiden.Utifrån Abbotts professionsteori kan vi dra slutsatsen att speciallärare och specialpedagoger i studien förefaller ha en svag jurisdiktion. Det vill säga de har svårigheter med att ensamt få rätten att utföra vissa arbetsuppgifter på skoldatateken. Oavsett utbildning arbetar de anställda på skoldatateken i stort sett med samma arbetsuppgifter.

<p>I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.</p>

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.