<p>I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared. The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome.</p><p>In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources.</p><p>Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge.</p><p> </p> / <p>Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom.</p><p>För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan.  För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor.</p><p>Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.</p>

I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared. The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome. In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources. Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge. / Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom. För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan.  För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor. Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.

Valet av uppsatsämne bottnar i ett intresse att undersöka personal i fritidshemmets delade uppdrag. Svårigheterna för fritidshem att såväl arbeta läroplanstyrt som att samverka med grundskolan har lyfts av myndigheter så som Skolverket och Skolinspektionen. Även aktuell forskning beskriver bristande förutsättningar och en arbetssituation under skoldagen som uppfattas både fragmenterad och underordnad. Studiens syfte är att kartlägga arbetsuppgifter under skoldagen för personal i fritidshemmet och diskutera hur arbetsuppgifterna relaterar till personalens kompetenser samt förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet. Studiens frågeställningar är 1) Finns det några samband mellan kompetenser hos personalen på fritidshemmet och deras arbetsuppgifter under skoldagen och vad kännetecknar i sådana fall dessa samband? Samt 2) Hur fördelas arbetstiden mellan olika aktivitet under skoldagen och hur kan denna fördelning relateras till förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet?Uppsatsens data har samlats in genom en enkät. Detta metodval utgår från att det finns stora variationer i vilka arbetsuppgifter som ingår under skoldagen. Därför bedöms en kartläggning av arbetsuppgifter genom enkät lämpligt för att uppnå studiens syfte. Avsnittet redovisar utgångspunkter, genomförande samt analys av insamlade data samt studiens forskningsetiska ställningstagande. Uppsatsens förmedlades till personal i fritidshemmet genom två större facebookgrupper. Inga avgränsningar gjordes sett till behörighet, anställning eller utbildning utan alla som arbetade i fritidshemmet och under skoldagen ombads besvara enkäten. Resultatet för frågeställning 1 redovisas utifrån fyra olika variabler; anställning, utbildning, anställningstid och behörigheter. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i relation till tidigare forskning. Detta visade på ett samband mellan hur tid fördelas mellan olika arbetsuppgifter och vilka kompetenser personalen har. Resultatet för frågeställning 2 redovisades utifrån kategorierna planering, undervisning och stöd. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet och relateras till tidigare forskning. Här visades att det delvis finns förutsättningar för fritidshemmet sett till planeringstid, men samtidigt bristande möjlighet till samverkan med övriga verksamheter och en fragmenterad arbetsdag där förutsättningarna skiljer sig åt.

Bakgrund: Fysisk aktivitet genererar gynnar folkhälsan, det så ökar det stillasittande beteendet bland barn och ungdomar. Skolan fungerar bra som en hälsofrämjande arena för att främja ökad fysisk aktivitet, men området behöver uppmärksammas. Syftet var att undersöka idrottslärares erfarenheter av arbete med att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan, och dess framgångsfaktorer. Metod. Under våren 2021 genomfördes semistrukturerade intervjuer via webbaserade plattformar med sju pedagoger från sex olika grundskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre olika former av arbetssätt för att främja ökad fysisk aktivitet; arbetssätten för som aktiva klassrum, strukturerad och schemalagd fysisk aktivitet, och småprojekt i samverkan med andra pedagoger/kollegor, vilka visar på kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar. En stöttande och förstående ledning och, organisatorisk planering i samverkan med fler pedagoger/kollegor ansågs utgöra viktiga framgångsfaktorer som bidrog till flera vinster, som bättre studiekoncentration hos eleverna och som ofta resulterade i högre betyg, samt bättre lärare-elev-relation. Att främja ökad fysisk aktivitet är en del av lärarrollen, men engagemanget varierar utifrån lärarens eget intresse för området. Slutsats: Idrottslärarnas upplevelse är att skolor kan erbjuda en mängd olika miljöer och tillfällen för fysisk aktivitet i alla årskurser om det finns mänskliga resurser och organisatorisk planering. En helhetssyn på fysisk aktivitet är viktigt, för att alla på skolan ska kunna uppmuntras till fysisk aktivitet. Vidare forskning om framgångsrika arbetssätt och metoder inom ramen för skolan behövs för att främja ökad fysisk aktivitet bland skolbarn. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Fritidslärarna trädde officiellt in i skolans verksamhet på 1990-talet och fick allt fler skolrelaterade arbetsuppgifter. Fritidspersonal ansåg att det fanns otydligheter i uppdraget och hade svårt att förklara sin professionella kompetens. Det kan vara en förklaring till attävenyrkesidentitetenkante sig som otydlig än idag (Skolinspektionen, 2010: Skolverket, 2011). Syftet med studien var att tolka fritidslärarnas uppfattningar som uttrycks om vad det innebar att vara fritidslärare i den obligatoriska skolan utifrån begreppen roll, uppdrag och kompetens. Studien var en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Datan tolkades utifrån hermeneutikens tolknings- och förståelseprocess. Tolkningarna gjordes utifrån pusselmetoden och vår förförståelse var den vetenskapliga forskningen i bakgrunden. Resultatet visade att det är olika från person till person vad det innebär att vara fritidslärare i skolan för att uppdraget, rollen och kompetenserna tolkas olika. Fritidslärarna uppfattade fortfarande uppdraget som otydligt och kunde under sin arbetsdag inta olika roller. Fritidslärarna var medvetna om vilka kompetenser de hade och kompetenserna kunde nyttjas under skoldagen. Däremot var uppfattningarna om att fritidslärarnas varande i skolan var för skolans skull och skedde på skolans villkor. Framtida studier behövs för att undersöka vad fritidslärare egentligen ska göra i skolan. För att deras roll, uppdrag och kompetens ska tas på allvar kan riktlinjer behövas för vad fritidslärarna ska göra i den obligatoriska skolan. / <p>2020-06-08</p>

Bakgrund: Den dagliga fysiska aktiviteten hos barn minskar, nya aktiviteter och intressen som utförs framför dator är en bidragande faktor till detta. Ökat stillasittande kan leda till ett flertal konsekvenser. Fysisk aktivitet kan motverka detta och bidrar till förbättrad kondition, muskelstyrka, blodtryck, blodfetter, bentäthet och BMI hos barn och unga i skolåldrarna. Syfte: Att sammanställa hur fysisk aktivitet under skoldagen för elever (åldern 6–19) påverkar skolprestationen. Metod: Denna systematiska litteraturstudie baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Studierna har en kvantitativ ansats, och var genomförda med randomiserade kontroll studier RCT). En kvalitetsgranskning av materialet gjordes med hjälp av GRADE. Resultat: I resultatet framkommer inget enhälligt resultat gällande hur fysisk aktivitet påverkar elevers skolprestation. Studierna visar i stället på tre huvudområden som sammanfattas till positivt resultat på skolprestation efter intervention, ingen förändring på skolprestation efter intervention och slutligen andra effekter av intervention. Slutsats: Ingen generell slutsats har kunnat dras gällande ökad fysisk aktivitet och elevers skolprestation. Endast en liten del kan ha påverkats negativ av interventionen ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Generellt kan ingen negativ påverkan ses på elevernas skolprestation efter interventionerna. Forskning visar också på att elever som hade fått ta del av dessa insatser utveckla färre problem med ångest, jämfört med barn i en kontrollgrupp. / Background: The daily physical activity of children decreases, new activities and interests performed in front of a computer are a contributing factor to this. Increased sedentary lifestyle can lead to a few consequences. Physical activity can counteract this and contribute to improved fitness, muscle strength, blood pressure, blood fats, bone density and BMI in children and adolescent of school age. Aim: To compile how physical activity during the school day for students (age 6-19) affects school performance. Method: This systematic literature study is based on 13 scientific articles. The studies have a quantitative approach and were conducted with randomized control studies (RCT). A quality review of the material was done with the help of GRADE. Result: The result does not show a unanimous result regarding how physical activity affects students' school performance. Instead, the studies show three main areas that are summarized as a positive result on school performance after intervention, no change in school performance after intervention and finally other effects of intervention. Conclusion: No general conclusion has been drawn regarding increased physical activity and students' school performance. Only a small part may have been negatively affected by the increased physical activity during the school day. In general, no negative impact can be seen on students' school performance after the interventions. Research also shows that students who have taken part in these interventions develop fewer problems with anxiety, compared with children in a control group.