Fritidslärarna trädde officiellt in i skolans verksamhet på 1990-talet och fick allt fler skolrelaterade arbetsuppgifter. Fritidspersonal ansåg att det fanns otydligheter i uppdraget och hade svårt att förklara sin professionella kompetens. Det kan vara en förklaring till attävenyrkesidentitetenkante sig som otydlig än idag (Skolinspektionen, 2010: Skolverket, 2011). Syftet med studien var att tolka fritidslärarnas uppfattningar som uttrycks om vad det innebar att vara fritidslärare i den obligatoriska skolan utifrån begreppen roll, uppdrag och kompetens. Studien var en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Datan tolkades utifrån hermeneutikens tolknings- och förståelseprocess. Tolkningarna gjordes utifrån pusselmetoden och vår förförståelse var den vetenskapliga forskningen i bakgrunden. Resultatet visade att det är olika från person till person vad det innebär att vara fritidslärare i skolan för att uppdraget, rollen och kompetenserna tolkas olika. Fritidslärarna uppfattade fortfarande uppdraget som otydligt och kunde under sin arbetsdag inta olika roller. Fritidslärarna var medvetna om vilka kompetenser de hade och kompetenserna kunde nyttjas under skoldagen. Däremot var uppfattningarna om att fritidslärarnas varande i skolan var för skolans skull och skedde på skolans villkor. Framtida studier behövs för att undersöka vad fritidslärare egentligen ska göra i skolan. För att deras roll, uppdrag och kompetens ska tas på allvar kan riktlinjer behövas för vad fritidslärarna ska göra i den obligatoriska skolan. / <p>2020-06-08</p>