This study aims to seek how the librarians interpret the democratic mandate and how they use this in their profession. Jenny Åström made a similar survey in 2012 throughout the whole of Sweden and we are considering if the results have changed over the recent years. Unlike Jenny Åström, who interviewed library staff all over Sweden, we focused on only 2 municipalities. We performed qualitative interviews with 6 librarians who are working on public libraries. We have applied our result both from the information Jenny Åström got on her study and from the model The four spaces, by Skot-Hansen et al. We are also discussing difficulties that can occur in working with the democratic mandate.

Bakgrund Denna studie tar upp förskollärares syn på sin yrkesroll och på sitt uppdrag i förskolan. Förskollärares uppdrag står beskrivet i förskolans läroplan men vi ville undersöka hur förskollärare själva beskriver sitt yrke och vad de anser är deras uppdrag. I bakgrunden redogörs för tidigare forskning och litteratur kring förskolläraryrkets framväxt, förskollärarensyrkesroll, uppdrag och professionalisering. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag i förskolan. Metod I vår studie användes kvalitativ metodik med inriktning på intervjuer. Tio verksamma förskollärare intervjuades för att synliggöra deras egen uppfattning om sin yrkesroll och vad de anser är förskolläraryrkets uppdrag. Resultat Resultatet redogörs för i fem kategorier där förskollärarna beskriver sin yrkesroll och deras uppdrag i förskolan. Yrkesrollen beskrivs innebära att vara en trygg källa för barnen samt att vara en förebild. Det framkommer att trygghet och flexibilitet är de kompetenser som värderas högst hos förskollärarna. Deras uppdrag beskrivs vara att skapa trygghet och möjligheter för barns lärande. Läroplanen beskrivs vara en grund till allt arbete på förskolan som även tydliggör förskollärarnas uppdrag. Det framkommer olika tankar kring förskollärarnas relation till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Större delen av förskollärarna anser att de arbetar med begreppen samtidigt som det även framkom en osäkerhet kring begreppens innebörd.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare förstår sitt uppdrag att värna om barns integritet i undervisningsverksamhet och planering. Syftet var även att undersöka vilka dilemman som kan uppstå i relation till barns integritet vid planering av undervisningsverksamhet samt hur barns integritet kommer till uttryck i likabehandlingsplaner. Genom fyra intervjuer och innehållsanalys av 20 likabehandlingsplaner så visar resultatet att förskollärare förstår sitt uppdrag att värna barns integritet både som gräns, rättighet, skyldighet och dilemma. Barns integritet kommer till uttryck i likabehandlingsplaner genom att begreppet används eller att det finns tydliga åtgärder för hur förskollärare ska ta hänsyn till barns bästa.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur speciallärare som arbetar med språk-, skriv- och läsutveckling ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Jag ville se det vardagliga arbetet med elever ibehov av särskilt stöd i ljuset av de specialpedagogiska perspektiven. Detta har jag gjort genom att intervjua 10 speciallärare som arbetar i åk 1-6 och sedan analyserat och tolkat deras berättelser om sin vardag i relation till de specialpedagogiska perspektiven. Jag har bl.a. tittat på hur man upptäcker elever i behov av särskilt stöd, hur man arbetar för måluppfyllelse, på förändringar som skett, utmaningar man har och vad som inspirerar speciallärare. Vad upplever speciallärarna styr deras uppdrag och vad tycker de är viktigast för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna beskriver att de följer screeningplaner, oftast undervisar individuellt och i grupp samt arbetar mer i perioder nu än tidigare. Att räcka till och att få en skälig lön ses som utmaningar och man inspireras t.ex. av andra speciallärare och av eleverna. Att eleven blir medveten om sitt eget lärande ser man som en förutsättning för måluppfyllelse. Speciallärarna tycker ibland att deras uppdrag är oklart och att det styrs av eleverna, rektor, arbetslag, föräldrar och informella ledare. Jag tycker mig se att de specialpedagogiska perspektiv som oftast genomsyrar speciallärarnas arbete är individperspektivet och dilemmaperspektivet.

Författarnas namn: Christina Stenberg Lovisa Lindberg Titel: Förskoleklassen – i gränslandet mellan förskola och skola.          En studie om omgivningens förväntningar och påverkan på förskoleklassens              pedagogik. Engelsk titel: Pre-school class – at the intersection of pre-school and school                          A study of the expectations and its impact on the pre-school class                           pedagogy.                                                                                       Sidantal: 41 _____________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka och problematisera omgivningens förväntningar på förskoleklassens uppdrag samt undersöka om och i så fall hur dessa förväntningar påverkar förskoleklassens verksamhet. Undersökningsmetod som används är kvalitativ samtalsintervju (intervjuer där respondenter och intervjuare sitter tillsammans och samtalar om frågorna) utifrån ett fast frågeschema med öppna frågor. Intervjufrågorna, ställda till rektorer, förskollärare och föräldrar har bandats. Samtalsintervjuerna är tolkade och analyserade utifrån undersökningens syfte, frågeställningar och litteratur. I studien framkommer det att samtliga respondentgrupper har förväntningar på förskoleklassen och dess uppdrag och att dessa i huvudsak överensstämmer med varandra. Lek, lust och vilja till fortsatt lärande är nyckelord hos samtliga. Resultatet tydliggör att dessa förväntningar inte når förskollärarna som arbetar i förskoleklassen vilket upplevs bidra till ett otydligt och osäkert uppdrag. Framför allt är det bristen på rektorernas uttalade förväntningar som påverkar negativt. Den tydligaste skillnaden i tolkningen av förskoleklassens uppdrag handlar om när barnen anses börja skolan samt vilket samarbete som värderas högst, då några anser skolan som viktigaste samarbetspartner medan andra istället lyfter förskolan som en god förebild

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är: Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan? Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem. Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.

<p>Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor. Vi har lyft fram skillnader och likheter mellan de olika intervjuperson­ernas svar. Resultatet har visat att demokratiuppdraget består av olika delar, de delar som de inter­vjuade lärarna har lyft fram är bland annat samhällskonstruktion, klassråd, kommunikation och inflytande. Demokratiuppdraget har kommit till uttryck både ofta och mer sällan beroende på vilken del lärarna har syftat på. Lärarna belyste olika vägar till ett demokratiskt klassrum och hur de arbetar med det. Lärarna resonerade kring att demokratiuppdraget handlar om att eleverna får infly­tande och ansvar. De diskuterade kring att vara en ledare med auktoritet och en demokratisk lärare. De tog även upp svårigheter med arbetet med demokratiuppdraget.</p>

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet. Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan. Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.   Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor: * Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan? I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete. Även den delade vårdnaden som förekommer kring barnet, påverkar hur samarbetet ser ut, bland annat beroende på föräldrarnas respekt för personalens profession. Det framkommer också att föräldrarna anser att det förekommer mycket och flera olika sorters lärande under barnens förskoledag.