• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • Tagged with
  • 13
  • 13
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Mina barn ska utvecklas och utmanas i sitt lärande" : En studie om föräldrars uppfattningar och förväntningar på förskolans uppdrag

Dahlberg, Carina January 2012 (has links)
I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor: * Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan? I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete. Även den delade vårdnaden som förekommer kring barnet, påverkar hur samarbetet ser ut, bland annat beroende på föräldrarnas respekt för personalens profession. Det framkommer också att föräldrarna anser att det förekommer mycket och flera olika sorters lärande under barnens förskoledag.
2

Värdegrund i förskolan, En kvalitativ studie om hur förskollärare tolkar demokratiuppdraget

Perger, Maria January 2017 (has links)
Inom förskolans verksamheter möter pedagoger dagligen människor med olika bakgrund, förutsättningar och egenskaper. Min erfarenhet är att pedagogernas förhållningssätt gentemot både vuxna och barn med diverse bakgrund är varierande. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på en kommunal förskola. Jag valde teori i form av förskollärardimensionen i Sheridans och Pramling Samuelssons (2016) modell över fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet, samt Emilssons (2008) modell om kommunicerade värden i förskolan. Dessutom valde jag att lyfta hållbar utveckling i samband med min studie, då det i nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling så att barn utvecklar ett förhållningssätt till viktiga etiska frågor som, bland annat, förhållandet människor emellan. Resultatet visar förskollärares stora medvetenhet om vikten av att arbeta med demokratiuppdraget men även på ett stort behov av att diskutera innebörden av begreppen värdegrund och demokrati i arbetslag för att uppnå samsyn om vad dessa begrepp kan innebära i den pedagogiska praktiken.
3

Tolkningsproblematiken i ”en förskola för alla” : En kritisk diskursanalytisk studie om likvärdighet i förskolor utifrån likabehandlingsplaner / The interpretation problematics in ”a preschool for all” : A critical discourse analytical study of equivalence in preschools based on equality plans

Helmersson, Louise January 2015 (has links)
Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.
4

Dags att vakna... : En essä om pedagogisk medvetenhet, förhållningssätt och ansvar / Time to wake up... : An essay about educational awareness, attitudes and responsibilities

Lindberg, Åsa January 2013 (has links)
In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children. In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children. I refer to the pre revised curriculum that emphasizes care, learning and development to form a whole (Lpfö 98/10). But even though we will endeavor curriculum goals, I've discovered that there are many different ideas about how we can best work with the children and develop our work. There is a lack of awareness of why a teacher is acting in a certain way in a preschool.I also discuss the important ethical aspect that involves changes. The teacher must realize that kindergarten and society is changing rapidly and that it is not only going to work the same way as they always have. In the essay, I try to highlight the need to reflect on the teacher´s own actions, experience and knowledge. Furthermore, how important it is to take responsibility and to be aware of the preschool policy documents and the demands made ​​of us as educators. / I denna essä undersöker jag pedagogers olika förhållningssätt, ansvar och barnsyn på förskolan. Jag diskuterar hur viktigt det är att vi pedagoger i förskolan samverkar när det gäller barns omsorg och lärande eftersom vårt förhållningssätt påverkar barnen. I essän visar jag exempel på olika förhållningssätt och syn på lärande och innebörden av den pedagogiska medvetenhet som ska prägla arbetet i förskolan. Vi har olika förhållningssätt och normer som är influerade av vår kulturella, sociala och etniska bakgrund. Det spelar stor roll för hur vi tolkar och förstår olika situationer på förskolan.   Jag diskuterar också förskollärarens ansvar respektive arbetslagets ansvar och hur det påverkar barnen. Jag refererar till förskolans reviderade läroplan som betonar att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet (Lpfö 98/10). Men trots att vi ska sträva efter läroplanens mål har jag upptäckt att det finns många olika föreställningar om hur vi på bästa sätt arbetar med barnen och utvecklar vårt arbete. Det finns en omedvetenhet till varför man som pedagog handlar på ett visst sätt i förskolan.   Jag tar också upp den viktiga etiska aspekten som innebär att man som pedagog måste inse att förskolan och samhället är förändringsbart och att det inte enbart går att arbeta på samma sätt som man alltid gjort. I essän försöker jag synliggöra vikten av att reflektera över sina egna handlingar, erfarenhet och kunskap. Dessutom hur betydelsefullt det är att som pedagog ta ansvar över och sätta sig in i förskolans styrdokument och vilka krav som ställs på oss pedagoger.
5

Allmän eller särskild dokumentation : - en studie om dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Nyman, Madeleine January 2014 (has links)
Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ”Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?” och ”Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?”   Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet.   Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd. Ett av skälen till särskild dokumentation uppges vara att genom att följa och dokumentera barnens utveckling och lärande extra noga, så synliggörs barnets behov och därigenom kan insatser och åtgärder planeras och genomföras för att underlätta och stödja barnet i dess utveckling. I dokumenten skrivs bland annat åtgärder och insatser på organisations-, grupp-, och individnivå in. Dokumentationen kring barn i behov av särskilt stöd upplevs vara ett stort stöd för pedagogerna i deras arbete med barnen. Ytterligare ett skäl till den särskilda dokumentationen är att den tjänar som underlag i samtal med föräldrar, förskolechef och barnteam, i samverkan med andra samhällsinstanser så som barnhälsovården, BUP och HAB och i övergången till förskoleklassen eller skolan
6

Uppdraget möter verkligheten : En essä om korstrycket på pedagoger

Hardardottir, Tinna January 2013 (has links)
This essay is about the meeting of the pedagogic mission and the reality of the conditions in preschools. It is about the frustrations that I, as a pedagogue, experience when I cannot fulfill this mission. An example of this is working when understaffed. My purpose is the acknowledgment of two main areas of the curriculum: caring and learning. This essay demonstrates the diversity of the occupation and it ’s constant need of positioning. It also emphasizes the different “cross-pressures" that exists within this profession. The starting point of the essay is taken from the publication Tillsammans är vi starkare (Together we are stronger) from Pysslingen. Several situations or examples are used together to create a scenario. This investigation raises the question whether it is possible to have an uncompromised focus on what is best for children and at the same being exposed to different “cross-pressures”. Is it reasonable to claim that the culture of the preschool should be educational, safe and pleasurable for all children, every day? Finally what responsibilities do I as a pedagogue and preschool’s principal have to make it so? My method, during this writing process, has been to use reflections. I have allowed my own thoughts, meet the thoughts of others as well as theoretical perspectives. I have been inspired by Ylva Ellneby and Christina Wallskog amongst others about their thoughts and ideas about the work in preschool. Theoretical references have been made within the areas of ethics, leadership and group dynamics. Because of the nature of this profession, that conditions change rapidly, it is difficult to find a solution to what works in every situation. However I have learnt that my practical knowledge and experience is important in combination with clear leadership.
7

Hur ser förskollärare på sitt uppdrag? : - en kvalitativ studie om hur sex förskollärare tolkar sitt uppdrag och vilka kompetenser som krävs för att konkretisera förskolans uppdrag

Berge, Karin, Höglund, Erica January 2016 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka sex förskollärares uppfattningar omförskolans uppdrag, hur kompetens uppfattas av pedagoger och vilka kompetenserpedagoger behöver använda sig av och hur de ska arbeta för att konkretiserauppdraget i verksamheten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer medförskollärare på olika förskolor i olika delar av landet. Alla intervjuade pedagoger ärutbildade förskollärare och intervjusvaren har utgångspunkt i deras personligaupplevelser och berättelser av hur de ser på förskolans uppdrag. Det resultat vi fåttfram genom utsagorna från våra intervjupersoner visar att förskolans uppdrag sessom flerdelad med många komponenter och inget som går att beskriva med några fåord. I resultatet synliggör pedagoger att en kombination av utbildning och personliglämplighet krävs i arbetet att konkretisera förskolans uppdrag. Resultatet visar attverksamma pedagoger behöver använda sig av olika dimensioner av kompetens föratt skapa en förskola som främjar barns utveckling och livslånga lärande. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>
8

Omsorgens nya klädsel i förskolan : - en transformering från omsorgsbehov till kunskapskrav

Forsman, Patricia, Maloki, Hanna January 2023 (has links)
No description available.
9

Förskollärares uppdrag att undervisa barn i förskolan : Förskollärares syn på undervisning i förskolan

Dolic Sarajlija, Fatima, Valdoz Princip, Sheilyn January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper kring förskollärares tankar om undervisningen i förskolan i förhållande till läroplanen för förskolan och dess yrkesroll. En kvalitativ studie genomfördes med en semistrukturerad intervju där fem förskollärare intervjuades vartefter det insamlade materialet transkriberades och analyserades. Resultatet visade att begreppet undervisning i förskolan förklarades som en process med ett syfte som pågår nästan hela tiden genom olika aktiviteter med barnen i både spontana och planerade undervisningssituationer. I vår studie kom vi fram till att undervisningen skall bedrivas av förskollärare med behörig utbildning som ska ge dem verktyg att utföra sitt uppdrag i relation till förskolans styrdokument. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarena ger denna studie en tydligare bild av det som händer på transformeringen av läroplanen. Förskollärarna tolkar begreppet undervisning i förskolan och hur de i sin roll förhåller sig till sitt uppdrag att undervisa barn i förskolan i relation till läroplanen.
10

En vetenskaplig essä om reflektion och reflektionskulturer på förskolan / A scientific essay about reflection and reflection cultures in preschool

Wallin, Erika January 2019 (has links)
The topic of this essay is reflection and reflection cultures in preschool. In preschool in Sweden, the notion of reflection is frequently used. However, the word is used without much consideration. What does reflection mean and what are we doing when we say that we reflect?  Based on experiences and thoughts about reflection and its content and meaning, I have investigated the notion of reflection and reflection in preschools. The aim of this study was to identify both the small and bigger aspects that can make a difference. Furthermore, discover various factors and approaches that distinguish a reflection which influences the content of the reflection, the process of reflection. Also, material aspects that may influence the reflection. My research questions are as follows: -What happens during the planned reflection time? -What aspects does the phenomenon of reflection consist of? -Do we need practical and theoretical knowledge to be able to reflect? -What material aspects affect reflection?                                                                             - From my results, which importance can refelction have in the preschool? The empirical data consists of stories from my own life, and experiences and thoughts that have appeared throughout the years. To get perspective on what I think I know, I make observations and I sit on various reflection forums. Through my observations and through the reading of scientific and literary texts, I put attention to various aspects of reflection. The literature helps me to put words on the concept of reflection, but at the same time leads to more questions and concerns in my thoughts. My study shows that we are using the word reflection without actually knowing the meaning of it. In forums where reflection is about to make place, the content is varied. Also, the content of the conversations is affected by multiple aspects. Both aspects about creating conditions for reflection and also aspects considering approach and knowledge. There is no "quick fix" for a well-functioning reflection in preschool since all aspects affect one another. It is not just about the moment of reflection, but factors from around that influence the reflection. By paying attention to these aspects, we can change and develop our reflection in preschool. / Den här uppsatsen handlar om reflektion och reflektionskulturer på förskolan. Reflektion är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är ett ord som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen reflektion och vad gör vi när vi säger att vi reflekterar. Utifrån många erfarenheter och funderingar kring reflektionens vara eller icke vara, innehåll och innebörd undersöker jag fenomenet reflektion och reflektion på förskolan. Syftet med uppsatsen är att upptäcka de små och stora aspekter som kan göra skillnad. Upptäcka olika faktoreroch förhållningssätt som utmärker en reflektion, som påverkar reflektionens innehåll, påverkar processen i en reflektion samt materiella aspekter som kan påverka en reflektion. Mina forskningsfrågor är följande: -Vad sker under den inplanerade reflektionsstunden? -Vilka aspekter består fenomenet reflektion av? -Behövs det praktisk och teoretisk kunskap för att kunna reflektera? -Vilka materiella aspekter påverkar reflektionen? -Utifrån mina resultat, vilken betydelse kan reflektionen tänkas ha i förskolans praktik? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta gör jag observationer, jag sitter med på olika reflektionsforum. Genom mina observationer och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på reflektion. Litteraturen hjälper mig att sätta ord på begreppet reflektion men leder samtidigt till att fler frågor och funderingar hos mig väcks. Min undersökning visar att vi slänger oss med ordet reflektion utan att egentligen veta vad det innebär. Innehållet i de forum där reflektion ska ske är väldigt varierat. Det finns en mängd aspekter som påverkar samtalens innehåll. Både aspekter som handlar om att skapa förutsättningar för reflektion men även aspekter som förhållningssätt och kunskap. Det finns ingen ”Quick fix” för att få en väl fungerande reflektion på förskolan, alla aspekter påverkar varandra. Och det handlar inte enbart om själva reflektionsstunden, det finns mycket runt omkring som också påverkar reflektionen. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår reflektion på förskolan. / <p>Illustratör Susann Wass</p>

Page generated in 0.0774 seconds