• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Varför fick du men inte jag? : En kvalitativ studie som belyser olika perspektiv på förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet.

Skjäret Falch, Malin, Päivärinne, Cassandra January 2017 (has links)
Studiens syfte är att undersöka vad som bedöms som förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem förskollärare som blivit beviljade lärarlönelyftet samt tre förskolechefer som tagit beslut om vilka som skulle premieras. Resultatet visar att förskollärarnas engagemang för yrkesutvecklingen är stor samt att förskollärarna har ansvarsområden och uppdrag utöver arbetet i barngruppen. Slutsatsen visar att förskollärarnas yrkespersonlighet är en bidragande faktor till att de i praktiken lyckas kvalitetssäkra verksamheten samt att förskollärarna premierats för att deras arbetsuppgifter bidrar till skolutveckling och på så vis till yrkets professionsutveckling.
2

ROLLFÖRDELNING MELLAN FÖRSKOLLÄRARE OCH BARNSKÖTARE I PRAKTIKEN : - En studie utifrån ett förskollärar-, barnskötar- och förskolechefs perspektiv.

Jansson, Therese, Sjöholm, Petra January 2016 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka vilka synsätt som förekommer kring rollfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Vi kommer även undersöka hur dessa yrkeskategoriers kompetenser tas tillvara i praktiken. I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och intervjua fyra förskollärare, fyra barnskötare och deras förskolechef. Resultatet visar på att det både finns likheter och olikheter i synen på en tydligare rollfördelning och även hur kompetensen kan tas tillvara i ett arbetslag. Vår slutsats är att rollfördelning och ansvar mellan förskollärare och barnskötare upplevs tydligt på en diskursiv nivå som i förskolans läroplan och även i Skollagen men att denna skillnad inte blir lika tydligt i praktiken.
3

Hur ser förskollärare på sitt uppdrag? : - en kvalitativ studie om hur sex förskollärare tolkar sitt uppdrag och vilka kompetenser som krävs för att konkretisera förskolans uppdrag

Berge, Karin, Höglund, Erica January 2016 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka sex förskollärares uppfattningar omförskolans uppdrag, hur kompetens uppfattas av pedagoger och vilka kompetenserpedagoger behöver använda sig av och hur de ska arbeta för att konkretiserauppdraget i verksamheten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer medförskollärare på olika förskolor i olika delar av landet. Alla intervjuade pedagoger ärutbildade förskollärare och intervjusvaren har utgångspunkt i deras personligaupplevelser och berättelser av hur de ser på förskolans uppdrag. Det resultat vi fåttfram genom utsagorna från våra intervjupersoner visar att förskolans uppdrag sessom flerdelad med många komponenter och inget som går att beskriva med några fåord. I resultatet synliggör pedagoger att en kombination av utbildning och personliglämplighet krävs i arbetet att konkretisera förskolans uppdrag. Resultatet visar attverksamma pedagoger behöver använda sig av olika dimensioner av kompetens föratt skapa en förskola som främjar barns utveckling och livslånga lärande. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>
4

Stress hos förskollärare : En studie om faktorer som bidrar till stress hos förskollärare i det dagliga arbetet.

Ekemba, Gia Carlee, Eklund, Vjollca January 2021 (has links)
Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.
5

Begränsande och möjliggörande faktorer för undervisning : En intervjustudie om förskollärares förståelse för undervisningsbegreppet. / Limiting and enabling factors for teaching : An interview study about preschool teacher´s understanding of the teaching concept.

Sundquist, Mette January 2019 (has links)
The purpose with this study is to make limiting and enabling factors for teaching in preschool visible. The study assume from an ecological of human development theory and a fenomenographic method with a thematic course. The study is built on preschool teacher´s understanding of the teaching concept. The result shows that preschool teachers strive for prerequisites to implement and carry though the teaching. Result also shows that preschool teachers strive for an equivalent preschool. Preschool teachers consider that teaching is a right that all of the children have. The result shows that preschool teachers strive to get all the children the same possibilities and opportunities to grow and learn. / Syftet med studien är att synliggöra begränsande och möjliggörande faktorer för undervisning i förskolan. Studien utgår ifrån en utvecklingsekologisk teori och en fenomenografisk metodansats med en tematisk inriktning. Studien bygger på förskollärares förståelse av undervisningsbegreppet ur förskolans kontext. Resultatet visar att förskollärare strävar efter rätt förutsättningar för att kunna implementera och genomföra undervisning. Resultatet visar också att förskollärarna strävar efter en likvärdig förskola. Förskollärarna anser att undervisning är en rättighet som alla barn ska ha. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att ge alla barn samma möjligheter och förutsättningar till utveckling och lärande.
6

När situationerna med barn blir svåra att hantera. Förskollärares upplevelser av situationer i förskolans vardag / När situationerna med barn blir svåra att hantera. Förskollärares upplevelser av situationer i förskolans vardag

Bergwall, Sara, Tekin, Talita January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring situationer i förskolans vardag då förskollärare upplever att deras pedagogiska kompetens inte räcker till i mötet med barnen. För att besvara våra forskningsfrågor och uppnå syftet har vi använt oss av elva ostrukturerade intervjuer. Utifrån situationerna som förskollärarna beskriver i intervjuerna har vi fördjupat oss i hur förskolans vardag kan upplevas som komplex för förskollärare. Resultatet visar att det finns situationer i en förskollärares vardag där dem inte räcker till. Fokuset ligger vid att förtydliga vilka dessa situationer är samt vad som bidragit till att förskollärarna inte räckt till i samband med barnen. Studien bidrar således med konkreta exempel av olika typer av situationer i förskolans vardag. De konkreta situationerna vi kom fram till i resultat av studien blev situationer vid måltid, svårigheter med verbal kommunikation, utåtagerande beteende och underbemanning. Vid måltidssituationerna blev det följdeffekter när förskollärarna tillgodosåg ett visst barns behov då andra barn ville inkluderas, vilket i sin tur blev problematiskt för förskollärarna att hantera. I situationerna rörande svårigheter av verbal kommunikation framkom det delvis att problematiken i situationerna uppstod då svenska inte var det gemensamma språket. Det framkom även att kommunikationssvårigheterna bidrog med svårigheter att förmedla demokratiska värderingar till barnen då barnen har en annan etnicitet, därmed andra värderingar. Situationerna där förskollärarna upplevde att barnen hade utåtagerande beteenden, bidrog till att förskollärarna blev stressade på grund av olika faktorer som exempelvis: kravet att kunna hantera barnet, hög ljudnivå runt om kring och samtidigt hantera andra uppgifter eller andra barn. Dessa faktorer bidrog till att situationerma blev problematiska att hantera. Slutligen framkom det i resultatet att underbemmaning var den bidragade faktorn till svårigheten av att hantera situationerna.
7

Estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö : Förskollärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer / Aesthetic form of expression in the preschool’s learning environment : Preschool teacher’s perceptions of aesthetic form of expression

Persson, Elisabeth January 2022 (has links)
The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter
8

Förskollärares kompetensutveckling och förutsättningar för undervisning av fysik i förskolan : En studie av sju förskollärares uppfattningar om deras kompetensutveckling och fortbildning i fysik samt förutsättningar för fysikundervisning i förskolan. / : A study of seven preschool teachers’ conception of their competence and professional development in physics with underlying conditions for teaching physics at preschool.

Rebecka, Vahlström January 2018 (has links)
The aim of this study was to investigate seven in-service preschool teachers’ conception of their competence in physics, needs in further educational training and their perceptions around conditions surrounding physics education in preschool. The study is based on a phenomenographic approach where individual interviews have been conducted.The study shows that most of the preschool teachers feels that physics is difficult and something they are struggling with, both when it comes to teaching and understanding the subject themselves. Everyone in the study does not share these thoughts. The conception that also appears is that they do have good knowledge in the subject but not in teaching it. Most of the teachers are open minded in their needs of professional development. They express that they want education in the form of workshops, that both has a basic theoretical and practical approach. A minority feels that they can seek further development themselves through various types of literature. The study shows that there are many aspects of underlying conditions for why they do not teach preschoolers in physics. Perception that stands out are time-economic circumstances, their lack of knowledge in physics, lack of interest in the subject and arguments that indicate that they also use the preschoolers’ lack of interest as a defending argument. / Syftet med studien är att undersöka sju verksamma förskollärares uppfattningar kring deras egen kompetens, behov av fortbildning och deras uppfattningar kring förutsättningar för fysikundervisning i förskolan. Studien grundar sig på fenomenografisk teori och metodologi och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod.Studien visar att majoriteten av förskollärarna uppfattar sina kunskaper i fysik som mindre bra och upplever fysikämnet som svårt. De få som anser sig ha goda kunskaper i fysik uttrycker trots goda kunskaper i ämnet osäkerhet kring hur de ska undervisa i fysik. Studien visar att förskollärarna i allmänhet känner att de behöver kompetensutveckling framförallt i hur de ska undervisa i fysik i förskolan. Majoriteten av förskollärarna i studien vill ha fortbildning i form av workshops eller föreläsningar som har både teoretiska och praktiska inslag. Förskollärarnas uppfattningar om förutsättningar för fysik i förskolan visar på en mängd hinder för utvecklande av fysikundervisningen. De lyfter speciellt det tidsekonomiska begränsningar som finns, bristande kunskaper i fysik, bristande intresse i fysik och använder också barnens intressen som starkt argument till att de inte arbetar med fysik i förskolan.

Page generated in 0.1734 seconds