Detta är en kvalitativ studie och den undersöker och synliggör hur de yngre barnen och de äldre barnen lär sig om ljud genom sina olika sinnen. Min teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och genom videoobservation samlades empiri in. Observationerna ägde rum på en avdelning med fyra yngre barn (1-3 år) och en avdelning med sex äldre barn (4-5 år). Aktiviteten var planerad med vilka barn som skulle medverka samt att material hade plockats fram. Materialet bestod av bland annat hemmagjorda maracas, papperslåda, plåtburk, plastbunke och en sked. Barnen närmade sig detta material med både iver och försiktighet. Några barn upptäckte ögonblickligen ljud med sina kroppar medan andra barn var mer avvaktande och studerade sin eller sina kamrater i deras upptäckande för att sedan själva närma sig materialet. De yngre barnen samspelade i stort sätt bara med material och pedagog medan de äldre barnen samspelade med varandra och materialet. En tydlig slutsats efter observationerna är att alla de medverkande barnen använder sina olika sinnen för att närma sig fenomenet ljud. I alla observationer upptäckte barnen ljud i första hand genom sitt hörselsinne samt att de upplevde materialet med sina händer.

The purpose of this study was to examine teachers’ views on physics in general and physics in pre- school in particular. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with working pre- school teachers and child-carers in two different municipalities. This method was chosen in order to give the educators an opportunity to exemplify from their own experiences and thoughts regarding physics. The result show that only a small group of the teachers had been offered or received any further training in physics. They therefore considered themselves lacking inspiration regarding how they can work with this in pre-school, moreover they meant that simple activities could be of great importance. The results revealed that knowledge is not the key issue for performing meaningful ac- tivities with the children. Instead it is more about being co-scientists in the children’s learning, and to explore things together with them. Furthermore, the results show that pre-school physics to a lar- ge extent involves various experiments. The children’s spontaneous questions was also regarded as an important part of their exploration of the subject. / Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på fysik och fysik i förskolan. Genomförandet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare och barnskötare i två mindre kommuner i Mellansverige. Metoden valdes för att ge pedagogerna möjlighet att kunna berätta utifrån sina egna erfarenheter om sina tankar kring fysik. Resultatet visar att endast en liten del av pedagogerna hade fått gått eller någon gång blivit erbjuden fortbildning inom fysik. De ansåg sig därför sakna inspiration kring hur de kan jobba med ämnet i förskolan och menade att enkla aktiviteter kunde vara av stor vikt. Det framkom att kunskap inte är det viktigaste för att kunna genomföra meningsfulla aktiviteter med barnen. Det handlade istället om att vara medforskare i barnens lärande och ta reda på saker tillsammans med dem. Resultatet visade även att fysik i förskolan till stor del handlade om experiment. Barnens spontana frågor var även något som ansågs spela stor roll i deras utforskande av ämnet.

The purpose with this study is to examinate how preschool children reasoning about different objects possibilities to float or sink in different liquids. The liquids we used was water, milk and oil. Four children in the age 4–6 years old participated in this study. The method that has been chosen is interviews and observations. It is qualitative study that has been done. The study was initiated with interviewing the children about their assumptions about what will happen to the different things chosen for the activity.The activity was implemented under different occasions and with different fluids to make it easier to study their observations around each fluid. The children themselves have chosen an object they thought who would either float or sink. Together they chose an A-4 paper. The study also included three items that I had with me. The result of this study is that children already have knowledge of the phenomenon of floating and sinking. This was shown by the hypotheses they had to make before the materials were immersed in the liquids. However, they do not have knowledge of density as a concept. But they have a preconception that something affects the materials that make them either float or sink. The children used the language to understand and support each other in learning.     Keywords: Density, different liquids, float, physics in preschool, sink.

Denna studie syftar till att beskriva och diskutera hur förskollärare konstruerar sin kunskap inom kemi och fysik i förskolans undervisning. Detta har genomförts med en fokusgruppsdiskussion med förskollärare för att besvara forskningsfrågorna. En kvalitativ metod har använts för att få fram essensen av förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av deras individuella kunskaper inom kemi och fysik och hur detta tar uttryck i förskolans undervisning som resultat. Resultatet av studien belyser de synsätt som framkommer i relation till kemi -och fysikundervisning där förskollärarnas konstruktioner av deras kunskap varierar beroende på deras tidigare erfarenheter och upplevelser, och att ytterligare kunskap krävs för att genomföra denna undervisning. Studien belyser även vilka möjligheter och utmaningar som existerar i relation till förskollärarnas osäkerheter och rädslor samt förskollärarnas önskan kring vidareutbildning för att kunna utveckla kemi -och fysikundervisning i förskolan.

I det här arbetet undersöks olika sätt att arbeta med fysik utifrån litteratur. Metoden har varit att intervjua förskollärare och en kontaktperson ifrån projektet Lilla bokbryggan, samt att genomföra litteraturanalyser. Resultatet visar på olika arbetssätt, fysikaliska fenomen som finns tillgänglig i barnens litteratur, vad pedagogerna anser vara lämplig litteratur och exempel på hur litteraturen kan göras interaktiv. I diskussionen så diskuteras vad som egentligen kan räknas som litteratur, olika sätt att använda litteraturen i pedagogiskt arbete med fysisk, likheter mellan dessa arbetssätt, lämplig litteratur och genus, samt hur allt knyter an till syftet. / In this study different ways to work with physics through literature are researched. The method was to interview preschool teachers and a representative from the project Lilla bokbryggan, and literature analyzes. The result shows different approaches, Physical phenomena available in children’s literature, what the teachers consider suitable literature and examples on how to make literature interactive. In the discussion I discuss what is actually considered literature, different ways of using the literature in an educational approach in regards to physics, similarities between the different approaches, suitable literature and gender equality, and also how it all ties together with the purpose.

The purpose of this study is to investigate witch knowledge and thoughts children will have about the term of floating and sinking, and witch possibilities there is to make various knowledge visible in preschool physics through playing with water. The study also concern the differences and similarities between two different groups of age who have participated in the study. The study was carried out by an activity with participant observation and feedback interviews afterwards. The result shows that the possibilities to physics are many in preschool. The children expressed new thoughts and ideas who concern other phenomena in physics during the investigation and discussed similar experiments and material to examine. The result shows that the children used previous experience and knowledge to explain and ask hypotheses. They also used their language through interaction with each other to understand, create and recreate knowledge. / Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper och tankar barn har kring begreppen flyta och sjunka, och vilka möjligheter det finns att synliggöra de olika kunskaperna inom fysik i förskolan genom vattenlek. Studien berör även skillnader och likheter mellan två åldersgrupper som deltagit i undersökningen. Studien genomfördes genom en aktivitet med deltagande observation samt återkoppling med intervjuer efter aktivitetstillfället. Resultatet visar på att möjligheterna till fysik i förskolan är många. Under undersökningen gav barnen uttryck för nya tankar och idéer som berör andra fenomen inom fysiken samt diskuterade vidare om liknande experiment och material de ville undersöka. Resultatet visar att barnen använde sig av tidigare erfarenheter och kunskaper för att förklara och ställa hypoteser. De använde sig även av språket genom samspelet med varandra för att förstå, skapa och omskapa kunskap.

The purpose of this study is to gain understanding of when and how the preschool teacher is working with physics in preschool, and if there is any difference in the work depending on the age of the children. The survey was conducted with qualitative interviews with ten preschool teachers. The result of the survey showed that there are some differences and similarities in the work of physics in preschool depending on the age group you are working in. The activities chosen to make physics visible to the children, and how to help each other in different departments to get tips and advice for work with physics was different. The teachers of toddlers section (1-3) saw physics in everyday situations and tried to take advantage of these situations and they felt lonely in their planning of work with physics. While large children's departments (3-5) had planned activities and took advantage of physics in everyday situations with the work with physics and they had more collaboration between different departments. All teachers see the time they go to the forest as the planned time they have focused on natural sciences and physics. But physics is not usually visible during this time. / Syftet med detta examensarbete är att få en uppfattning om när och hur förskollärare arbetar med fysik i förskolan och om det är någon skillnad i arbetet beroende på vilken ålder det är på barnen i den barngrupp man arbetar. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader och likheter i arbetet med fysik i förskolan beroende på vilken åldersgrupp man arbetar i. Vilka aktiviteter man väljer för att synliggöra fysik för barnen och hur man tar hjälp av varandra på olika avdelningar för att få tips och råd inför arbetet med fysik skilde sig åt. Pedagogerna på småbarnsavdelning(1-3) såg fysik mestadels i vardagen och försökte ta tillvara på dessa situationer och de kände sig ensamma i sin planering kring arbetet med fysik. Storbarnsavdelningarna(3-5) hade däremot planerade aktiviteter men tog också tillvara på fysik i vardagen i arbetet kring fysik och de hade mer samarbete mellan avdelningar. Samtliga pedagoger ser den tid de går till skogen som den planerade tid som de har inriktad mot naturvetenskap och fysik. Men fysik synliggörs vanligtvis inte under denna tid.

The purpose of this study was to increase knowledge how preschool children act to explore and managing scientific phenomena. The phenomenon´s that was chosen for this study is magnetism and friction, the study was conducted through qualiative semi-structured interviews in group. By interviewing the children while the experiments were carried out their thoughts and reflections about the chosen phenomena made visible. To deepen the children´s learning in a pleasurable and inspiring way Information and Communication Technology (ICT) was intergraded, with help of a computer where the children got to watch the education program Tiggy test. By the children's act during the experiments you can see that the children follow a certain pattern when they explore and manage scientific phenomena. The children exploratory go through three different phases the "experience phase", the "study phase" and the "reflection phase". The phases build on each other and for the children to reach the final "reflection phase" they need support from the teacher (Fischer and Leicht Madsen, 2004). Furthermore the result indicates that children have ability to reflect, discuss and develop hypotheses in science. / Syftet med min studie är att få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. I studien valdes de fysikaliska fenomenen magnetism och friktion att utforskas, metoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Genom att intervjua barnen samtidigt som barnen genomförde experiment synliggjordes barnens tankar och reflektioner om de utvalda fenomenen. För att fördjupa barnens lärande på ett lustfyllt och inspirerande sätt integrerades informations-och kommunikationsteknik (IKT), med hjälp av en dator fick barnen titta på utbildningsprogrammet Tiggy testar. Genom barnens agerande under experimenten kan man se att barnen följer ett visst mönster när de utforskar och hanterar naturvetenskapliga fenomen. Barnens utforskande genomgår olika faser, upplevelse-upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen, faserna bygger på varandra och för att barnen ska nå den slutliga reflektionsfasen behövs stöd från pedagogen (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Vidare visar resultatet att barnen har en förmåga att reflektera, resonera och utveckla hypoteser inom naturvetenskapliga ämnen.

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

The purpose of the study is to determine how pre-school children between the ages of four and six perceive electricity. The study used observation as a method and a field study equipped with a video camera. A semi-structured interview was also conducted to capture the pre-school teacher’s experiences and perceptions of the study. The observation took place on three different occasions: a gathering, a lesson and a reading session. The material used was a fact-based children’s book with associated experimental material and tutorials. The result of the study showed that the children related their knowledge of what electricity is to their daily lives. They could distinguish whether things required electricity,and there was some knowledge that electricity has a source and of electricity's dangers. During the study, pre-school teachers raised both opportunities and challenges to design activities with electricity. The children showed great dedication and general knowledge of electricity and thought that the subject was interesting. There is a need for further education within physics and natural sciences for pre-school teachers. The goal for the pre-school teachers is to create a balance so that each and every child is offered meaningful education. / Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar förskolebarn i åldern 4-6 år har om elektricitet. Studien använde observation som metod, en fältstudie med videokamera som redskap. En semistrukturerad intervju utfördes också för att kunna fånga upp förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar om studien. Observationen gjordes under tre olika tillfällen: en samling, en undervisning och en lässtund. Materialet som användes var en faktasaga med tillhörande experimentsats och handledning. Resultatet i studien visar att barnen relaterar sina kunskaper om vad elektricitet är genom att förhålla sina svar till deras vardag. De kan skilja på saker som kräver elektricitet eller inte, det finns viss kunskap i att elektricitet har ett ursprung och om elektricitetens fara. Under studien lyfter förskollärarna både möjligheter och utmaningar i att genomföra en aktivitet om elektricitet. Barnen visar ett stort engagemang och breda förkunskaper om elektricitet och tycker att ämnet är intressant. Det finns ett behov av ytterligare utbildning inom fysik och naturvetenskap för förskollärare. Att skapa balansen så att förskollärare kan ge alla barn och erbjuda varje barn en meningsfull undervisning för dem blir målet.