Denna studie genomfördes med syfte att undersöka om det fanns korrelationer mellan 0+-öring (Salmo trutta L.) år x och 1+-öring år x+1 i elva uppväxtlokaler i älven Dammån-Storån och dess biflöden Lekarån och Bastuån år 1995–2010. Detta utfördes i form av två regressionsanalyser för att se om det fanns ett funktionellt samband avseende (i) täthet 0+ och medellängd av 1+, samt (ii) täthet 0+ och täthet av 1+ inom samma lokal, med 1+-öring som beroende variabel. Därefter gjordes tre envägs-ANOVA för att klarlägga om det (i) förelåg skillnader i medellängd på 0+-öring mellan dessa elva uppväxtlokaler under samma tidsintervall, (ii) om det fanns skillnader i medellängd mellan år, samt (iii) om det fanns skillnader i maximala 0+-längder mellan lokalerna. Resultatet visade att det fanns en svagt negativ korrelation mellan täthet av 0+- och medellängd av 1+-öring året därpå, samt en svag positiv korrelation mellan täthet av 0+- och 1+-öring. Variationsanalysen av medellängder på 0+-öring visade signifikanta skillnader i medellängd mellan lokalerna. Variationsanalysen av medellängder mellan årtal visade en knapp signifikant skillnad, och det fanns slutligen en signifikant skillnad i 0+-individers maximala längd mellan lokaler. / This study examined whether there is any evidence for density-dependent growth and survival of juvenile brown trout (Salmo trutta L.) in eleven nursery locals in the river Dammån-Storån and its tributaries Lekarån and Bastuån 1995-2010. Regression analyses were used to test for correlations between (i) density of 0+ and mean length of 1+ and (ii) density of 0+ and density of 1+. Thereafter three one-way ANOVAs were used to test for (i) any differences in mean length of underyearlings among these eleven locals during the same time period, (ii) differences in mean length between years and (iii) differences in maximum length of 0+ among locals. The results revealed weak negative correlations between density of 0+ and mean length of 1+,  and weak positive correlations between density of 0+- and 1+-brown trout. The analysis of variance on mean length of 0+ showed significant differences in mean length between the locals. The ANOVA on differences in mean length between years showed slight differences, and the ANOVA on differences in maximum length of 0+ showed significant differences. This study suggests that there is not strong evidence for density dependence in these populations, and that local conditions in time and space are important determinants of fish growth.

Staden som en handelsplats har djupa rötter och handelns form i våra städer förändras löpande, i samtiden kanske framförallt genom e-handelns intåg. Arenan för kommersiell service är i ständig förändring och när våra städer förtätas har vi genom planering chans att påverka förutsättningarna för kommersiell service. Föremålet för denna studie är förhållandet mellan densitet, service och urban form. Sambandet mellan densitet och urban kommersiell ställs mot en integrationsanalys enligt space syntax för att identifiera om olika områdens urbana form påverkar tillgången till urban kommersiell service. Genom fallstudier av Stockholm och Göteborg visar uppsatsen att över- och underrepresentation av urban kommersiell service i förhållande till befolkningsdensiteten framförallt förekommer i de centrala delarna av staden, men underrepresentation oftare i anslutning till större barriärer. Områden med höga integrationsvärden kan i studiens båda fall kopplas till en stor överrepresentation av kommersiell service.

A laboratory offset press has been developed over the last five years at PAPRO for testing print qualityon newsprint, as at present, there is no good way for the mills to test this issue. In this project a comparisonhas been made between a laboratory offset press and a commercial press to see if the laboratoryoffset press can be used as a reliable test method or if a further development is needed.To evaluate the method, similar papers have been printed in both presses and compared using imageanalysis techniques. All together eighteen samples were tested which is enough to give comparableresults. The print quality showed a high variation, the values from the laboratory offset press and thecommercial press were not following the same trends. At present time the laboratory offset press needsome further development before it can be used as a reliable test method for halftone prints. Even sosome conclusions were made.The newsprint that has been used came from Norske Skog Tasman Mill (Kawerau), since the otheraim of this project was to do a repeatability study of their three existing paper machines to distinguishpossible differences in the production. The paper samples were taken from each paper machine on sixdifferent dates to give a representative result. This also gave the opportunity to compare the machinesbetween themselves. Comparison between the machines shows that the wire side gives a better andmore even result than the topside on the prints from the laboratory offset press. According to the resultfrom the commercial press the wire side shows a higher degree of variability. Samples from papermachine 2 and 3 were less variable and had the lowest standard deviation of grey level for solid areas.This suggests that newsprints from PM 2 and PM 3 give a more even print quality with a better inkcoverage.

Trots att teorierna kring atomer och partiklar är grundläggande för naturvetenskapen visar flera studier att elever har stora svårigheter att ta till sig dessa, vilket leder till att de skapar sig missuppfattningar kring materiens partikelnatur. Tidigare studier visar bland annat att många elever ser materia som en kontinuerlig substans även på partikelnivå, att de har svårt för partiklars inneboende rörelse och att brister i förståelsen för materiens partikelnatur även är kopplad till en bristfällig förståelse för andra begrepp såsom densitet. Syftet med denna studie var att med hjälp av enkäter bestående av främst öppna frågor undersöka gymnasieelevers uppfattningar kring materia som uppbyggd av diskreta partiklar med tomrum mellan, partiklarnas konstanta inneboende rörelse, om elever spontant beskriver fysikaliska händelser på partikelnivå samt om de överför den makroskopiska substansens egenskaper och beteende till dess partiklar. Det undersöktes även om de har en uppfattning av densitet på partikelnivå. Resultaten visar att nästan samtliga elever har någon sorts partikelmodell av hur materia är uppbyggd men framträdande brister i den är att endast en minoritet av eleverna placerar tomrum mellan partiklarna samt visar förståelse för den konstanta och inneboende rörelsen hos partiklar. Om elever spontant använder sig av partiklar i sina beskrivningar beror på typ av uppgift och resultatet när det gäller överföring av egenskaper och beteende är även det ojämnt. Då det gäller densitet har många elever en uppfattning av begreppet på partikelnivå men tenderar att inte använda denna spontant. Resultatet i denna studie visar alltså att eleverna fortfarande har brister i sina partikelmodeller, trots att man länge vetat om elevers svårigheter med materiens partikelnatur och att dessa påverkar hur de tar sig an makroskopiska fenomen som beror på det mikroskopiska.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om att undervisa naturvetenskap i förskolan gällande fysikfenomenet densitet i en learning study. Frågeställningarna som behandlas i studien är:  Vilka aspekter av densitetsbegreppet är kritiska för barnens förståelse?  Hur kan learning study som modell användas för att synliggöra undervisningsinnehållet? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i fenomenografin, variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Studien vilar på en kvalitativ ansats och utgår från en anpassad learningstudymodell i syfte att bryta ned lärandeobjektet densitet till undervisning. Learningstudymodellen används för att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material. Metoden som används för datainsamling är videoobservation, fältanteckningar samt semistrukturerade barnintervjuer. Studiens resultat visar att i koppling till de föreställningar barnen i studien gav uttryck för var: färg, storlek, vikt, material, flytförmåga samt egenskaperna: vingar, simma och drunkna, kritiska aspekter i lärandeobjektet densitet. Studiens resultat visar även att learningstudymodellen kan vara ett stöd för förskollärare i undervisningen av lärandeobjektet densitet. Vidare visar studien hur förskollärare systematiskt kan variera, bryta ned, anpassa och undervisa densitet i en learning study. Avslutningsvis visar studiens resultat att en kritisk aspekt hos lärandeobjektet densitet är att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material.

<p>A baggy paper web has parts that are longer than neighboring parts. One of the assumed reasons for bagginess is thickness variations of the paper. In the roll the thicker streaks then add up to form a ridge. In the ridges the paper is strained and during storage the strain may become permanent. When the paper unreeled it is then baggy. Runability problems because of baggy webs is a common problem in the paper industry. Baggy webs can result in corrugations appearing when the paper is passing through nips during converting processes. Ridges have been simulated in this project by reeling thin plastic film into selected parts in the roll. Plastic was reeled in near the core, in the middle of the roll and in the periphery of the roll. To see if the paper web had got length differences the web was divided into stripes and with a special device the length of each stripe was measured. Even other paper properties were tested to determine if the ridges had other influences on the paper. Two of this properties was thickness and grammage, which were determined to see if the paper had got higher density in the baggy parts. The measurements show that the plastic results in bagginess but also that after a couple of days, the paper more or less has recovered to the initial thickness and sometimes also to the initial length. The most bagginess appeared near the core and it resulted in relatively large length differences, but even here the paper has likely recovered to some extent.</p> / <p>Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin. Dessa körbarhetsproblem kan t.ex. vara att det uppstår veck i pappret då det passerar valsnyp.</p><p>I detta projekt har slappa stråk skapats genom att en viss mängd plast rullats in i pappersrullar dels i botten, dels i mitten samt ett parti närmast rullens periferi. Banspänningsmätningar har utförts för att se hur slappt pappret blivit där plast rullats in. För att se om pappret fått bestående längdskillnader i de slappa stråken har tvärsbanor tagits ur rullen och varje tvärsbana delats upp i remsor för att mäta längden på. Även andra pappersegenskaper har testats i dessa partier för att se om de slappa stråken påverkar papprets egenskaper. Bland annat har tjockleksprofilen mätts upp för att se om pappret komprimerats och fått en bestående densitetsökning i de slappa stråken. Mätningar visar dels att pappret blir slappt i partier där plast rullats in, men också att pappret efter några dagar i stort sätt helt återgått till sin ursprungstjocklek och vissa fall även i längdled. Pappret var som slappast i botten av rullarna och där uppmättes relativt stora längdskillnader även om pappret troligtvis återhämtat sig till en stor del även där.</p>

This degree theme work aims to evaluate the present ICC-profile and printing ink of Dalarnas Tidningar AB. The companyhas changed printing ink quality and wants to evaluate how the present ICC-profile work with the new printingink. Four different ICC-profiles were included in the comparison.One test printing was accomplished with two different separations. Two new ICC-profile was created, as a comparingmaterial. An densitometer was used to measure the technical parameters of the printing. IT8-charts and RGB-chartswas measured with spectrophotometer. La*b*-values, CMYK-values, graybalance curves, color deflections and colorgamuts was compared on screen and on the printed material.Materials from an earlier testprinting and evalution, made by Stora Enso Kvarnsveden AB 2003, was used to evaluatethe function of Dalarnas Tidningar AB´s ICC-profile with the present printing ink quality. The IT8-chart from todaystestprinting was oppened in a program for textediting to have access to La*b*- and CMYK values. The values from theearlier testprinting was supplied from Stora Enso Kvarnsveden AB.The result of this work shows that the ICC-profile from the company, compared with de other profiles, reproduce darkershadow regions which can make loss of details. An higher saturation is recieved in the red and yellow area while thegreen and blue area lose its intensity. The profile gave images which are some contrastless and with a flat reproduction.Today printing ink quality gives more saturation and intensity in the yellow and blue area compared with former printingink. The dark tone reproduces with decreased luminance, however.

The following degree project deals with the production of an ICC-profile, this in the form ofproducing ICC-profiles for VTAB Backa. The company previously had their own profile butthey weren’t satisfied, so earlier this year they started using the TU standard profile, but theyalso wanted a complement to this in form of a profile created for solely their printing press.The separation settings used when creating the new profiles were based on information fromTU and their profile. Two basic profiles were created and then edited to obtain a better result.The test printings made with the edited profiles showed that the less adjustments that are made,the better. It was also discovered that the TU standard profile eliminates the highlight toneswhiles the new profiles are somewhat darker. VTAB Backa has at the end of this degree projectdesided to conduct more test printings before making their decision.

This thesis investigated if a combination of increased under colour removal (decreasing the total ink limit), normal andincreased density and modern FM-screening could be used to provide a visually better print on uncoated and coated paperin comparison with AM-screening using the same conditions.Two different test groups (one with graphic background, the other with no graphic background) were asked to a visuallyassess the quality of the prints presented in a pair comparison using a reference image.The results show that the FM-screening did not obtain any significant visual difference in comparison with AM-screening,regardless of paper types and density levels. In general however, prints on coated paper were graded higher.