Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.

<p>Syfte </p><p>Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår:</p><p>- Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? </p><p>- Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? </p><p>- Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? </p><p>- Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? </p><p>Resultat </p><p>Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. </p><p>Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. </p><p>Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. </p><p>Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.</p>

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår: - Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? - Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? - Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 1–3 förståroch förklarar det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka. Studien ämnar ävenatt utforska hur en praktisk aktivitet kan bidra till att synliggöra och skapa endjupare förståelse för begreppen Arkimedes princip och densitet för elever pålågstadiet. För att besvara studiens syfte valdes en designbaserad forskningsansats där en aktivitet designades och utfördes med 31 elever i årskurserna 1–3. Aktiviteten spelades in på video- och röstfiler som senare analyserades tematiskt.Resultaten visar att eleverna har viss kunskap om varför vissa saker flyter ochandra sjunker. Resultaten visar även att den praktiska aktiviteten bidrar till attsynliggöra begreppen Arkimedes princip och densitet på ett tydligt sätt vilketvisar att även de yngsta eleverna kan närma sig fysikens begrepp och teorier.När lärare i de lägre årskurserna låter eleverna tidigt börja närma sig och arbetamed naturvetenskapliga begrepp så läggs en bra grund inför kommande studieri de naturvetenskapliga ämnena. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how pupils ingrades 1-3, understands and explain the physical phenomenon of floating andsinking. The study also aims to explore how a practical activity can help tomake the physical phenomenon visible and create a deeper understanding ofthe concepts of Archimedes' principle and density for pupils in primary school.To answer the purpose of the study, a design-based research approach waschosen where an activity was created and performed with 31 pupils in grades1-3 in Sweden. The activity was recorded on video and voice files which werelater analyzed thematically.The results show that the pupils have some knowledge of why some thingsfloat and others sink. The results also show that the practical activity contributes to making the concepts of Archimedes' principle and density visible in aclearer way, which shows that even the youngest pupils can approach physicalconcepts and theories. When teachers in the lower grades allow pupils to startapproaching and working with scientific concepts at an early stage, a goodfoundation is laid for future studies in the natural science subjects.

I denna studie har jag undersökt hur en religionslärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling hos elever på introduktionsprogrammet Individuellt val. Syftet var att undersöka hur religionsläraren arbetar för att eleverna ska utveckla ett skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes observationer som metod och därefter analyserades det insamlade materialet med hjälp av semantiska dimensioner från Legitimation Code Theory (LCT). Med hjälp av det insamlade materialet har olika sekvenser skapats och analyserats i form av rörelser mellan koder och kunskaper på det semantiska planet. Av resultaten framgick att religionslärarens sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling byggde på högläsning och gemensamma diskussioner med ett språkbruk där hen gav konkreta beskrivningar. Ämnesspecifika termer framgick i ringare omfattning. Slutligen diskuteras resultaten och metodvalet, där det framgick kopplingar mellan studiens resultat och tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkter.

Detta examensarbete beskriver i detalj hur ICC-profiler fo¨r utskriftsmedier, i detta fall fo¨r storformatskrivare, skapas. Examensarbetet omfattade framtagande av ICC-profiler fo¨r substrat till storformatskrivaren Mutoh Toucan PJ-1614NXE (Mutoh Toucan) hos BEMI REKLAM AB (BEMI), Borla¨nge. Fo¨retaget har tidigare anva¨nt en standardlinja¨risering till samtliga substrat fo¨r storformatskrivaren, dock utan att applicera na°gon ICC-profil fo¨r utenheter. Samtliga substrat till Mutoh Toucan a¨r avsedda fo¨r utomhusbruk.

The Bergslagen region has three base-metal mines operating today, and one of them is the Lovisa mine, which host a Zn-Pb-Ag deposit. The Lovisa mine is located in the Guldsmedshyttan area north of Lindesberg. The mine is part of in the X-Mine H2020 project that includes four different mines with the aim of an improved environmental resource management. The project aims at reducing the environmental impact from transport, ore processing and chemical handling as well as result in lowering the costs per produced amount of metal. The purpose for this thesis is to determine the petrophysical characteristics of the host rocks to the thin tabular mineralised units in the Lovisa mine with petrophysics. Petrophysics is used to obtain information about the physical properties of rocks, which is then is integrated with geophysics and the geology, to obtain an improved understanding about the different geophysical anomalies. The petrophysic methods used here, reviled three different physical properties of the rocks: density, magnetic volume susceptibility and natural remanent magnetization. These properties were measured on five different drill cores and correlated with the literature data and lithologies of the core. The lithologies close to the ore correspond to literature data for volcanic siltstone, volcanic sandstone, massive rhyolite, skarn (calc-silicates) and dolomite. Dolomite is not present in the cores and corresponds to breccia, volcanic sandstone and skarn. My conclusion for this method, is that in order to do a lithological interpretation based on the measured petrophysical properties, is that a good knowledge of the lithologies as well as a good understanding of the geological processes that have affected the rocks in the investigated area are required. / I Bergslagen finns det idag tre aktiva gruvor som bryter sulfidmalm, och en av dem är Lovisagruva som är en malmkropp Zn-Pb-(Ag)-malm. Lovisagruvan ligger i Guldsmedshytteområdet, norr om Lindesberg. Gruvan är en del av X-Mine-projektet som bl.a. undersöker små, komplexa malmkroppar i syfte att reducera miljöpåverkan och effektivisera produktionen. Syftet med detta kandidatarbete är att bestämma petrofysiska egenskaper hos lithologin i det malmnära sidoberget vid Lovisagruva. Petrofysik används för att ta reda på bergets fysikaliska egenskaper, och dessa egenskaper används sedan inom geofysik, för att få en förståelse för de olika avvikelser som visas i andra geofysiska mätningar. De petrofysiska mätningarna som utfördes, gav tre fysikaliska egenskaper hos varje prov, densitet, magnetisk susceptibilitet och den naturliga magnetiska remanensen. Resultaten från varje prov korrelerades sedan med litteraturdata och jämfördes med borrkärneloggar från Lovisa. De petrofysiska mätningarna utfördes på prover från fem olika borrhål. Resultatet visar att det malmnära sidoberget korrelerar med litteraturdata på vulkanisk siltsten, vulkanisk sandsten, kalksilikat, ryolit, skarn och dolomit. Dolomit finns inte i kärnorna utan representeras av bl.a. breccia, vulkanisk sandsten och skarn. Min slutsats är att det går att bestämma lithologin med dessa fysikaliska egenskaper, men man måste ha en god kännedom om vilka bergarter som förväntas att förekomma i området samt vilka geologiska processer som påverkat dem. / H2020 X-mine

I den här studien presenteras en läromedelsanalys utifrån konkreta och abstrakta språkdrag. Studiens syfte är att undersöka språkets svårighetsnivå i två läromedel, utifrån att besvara hur uppgifter i olika delar av läromedlen förhåller sig till abstrakta och konkreta språkdrag samt hur språkdragen utvecklas från början till slutet. För att besvara forskningsfrågorna används uppgifter från materialen Klara Svenskan och Språkskrinet med ett urval av 20 uppgifter i början, mitten och slutet av böckerna. Lexikogrammatikens abstrakta-konkreta dimension används som metod för att urskilja språkdragen konkret och abstrakt i uppgifterna vid analysen och studien utgår ifrån Legitimation Code Theory som belyser svårighetsnivån utifrån gravitation och densitet som indikerar på abstrakta och konkreta språkdrag. I resultatet presenteras förekomsten av abstrakta och konkreta språkdrag utifrån andel per 100 ord för varje del av läromedlen samt utvecklingen av språkets svårighetsnivå från början, mitten och sluten av läromedlen. Början av läromedlen indikerar på hög andel konkreta språkdrag därefter minskar andelen konkreta språkdrag i mitten och slutet av läromedlen. I samband med konkretionens minskning visar resultatet att abstraktionen ökar, vilket kopplas till att språkutveckling förflyttas från det konkreta språket mot det abstrakta språket. I diskussionen beskrivs behovet av ytterligare forskning inom läromedel och abstrakta och konkreta språkdrag, för att stödja lärare i att uppmärksamma de svårigheter elever kan ha med att förstå uppgiftsbeskrivningar i läromedel.

Från slutet på 1800-talet till runt 1970-talet gjordes tennisracket i trä och då tekniken inte var så avancerad var de tunga och böjliga. På 1970-talet började dock andra material som exempelvis kolfiber användas som var styvare och gav ett lättare racket. Över tid har metoderna för tillverkningen i trä fallit i glömska vilket gör att undersökningar som denna är intressanta att utföra. Då kolfiber framställs av råolja kan materialet bli mindre attraktivt både ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv då oljepriserna stiger. På grund av detta har företaget Epok Tennis, som arbetet har utförts ihop med, valt att experimentera och prova sig fram i tillverkningen av racket i trä i jakt efter den mest optimala uppsättningen och konstruktionen. Kunskapsläget är dåligt inom området då studie av denna typen generellt görs på större element för användning i exempelvis bostäder och dessa består då framför allt av gran och furu. Därför är det intressant för Epok Tennis att se inverkan av olika träslag som inte vanligtvis används i balkar av i små dimensioner som är jämförbara med tennisracket.Epok Tennis har undersökt hur träracketen byggdes förr och försökt implementera tekniken moderna racket byggs, detta för att skapa en träprodukt som kan fungera lika bra som en modern racket. De viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i arbetet var produkternas vikt, styvhet och hållfasthet. I arbetet undersöktes 21 kors- och parallellimmade balkar bestående av totalt sex nordiska träslag. Träslagen i fråga var ask, björk, bok, ek, lönn och valnöt. Sju av balkarna var korslimmade och 14 parallellimade. De korslimmade elementen varierade mellan ett och två tvärgående skikt. Två av balkarna innehöll även produkter som kolfiberduk och linnetyg vilka inte beaktades i beräkningarna men vars resultat var av intresse att analysera. Syftet med arbetet var att undersöka hur olika kombinationer av olika träfanérskivor påverkarböjstyvheten och hållfastheten för en tennisrackets konstruktion. Målet var sedermera att fastställa vilken av balkarna som har högst böjstyvhetoch hållfasthet samt ge förslag om optimal komposituppsättning. Teoretiska beräkningar samt experiment av fyrpunktsböjning utfördes på balkarna där resultaten jämfördes och analyserades. Experimenten utfördes både i balkarnas flat- och kantvisa riktning. Även densiteterna noterades för elementen då konstruktionens totala vikt i slutändan är av stor betydelse.Resultaten av studien visade att de homogena parallellimmade balkarna av björk, lönn och valnöt hade högst böjstyvhet. Vid analys av resultaten noterades att korslimning av elementen generellt försvagade dem i både flat- och kantvis riktning. Till detta ändamål kan det därför vara klokt att endast använda parallellimmade element. I resultatet redovisas även balkarnas knäcklast i kantvisa riktningen.Förekomsten av kvistar i lamellerna ansågs ha en stor inverkan på balkarnas hållfasthet. Därför bör lameller med kvistar försöka undvikas vid framställningen av ramarna till tennisracketen. I förslaget om optimal komposituppsättning har en kombination av lönn och valnöt angetts då dessa visade högst böjstyvhet med avsevärt lägre densitet än björk som dock liknande värde på böjstyvheten.Enligt resultaten av studien är slutsatserna som dragits kortfattat att korslimning generellt försvagar elementen gentemot parallellimning och att bästa komposituppsättning består av lönn och valnöt, i kombination med varandra eller var för sig. / The knowledge of creating wooden tennis rackets has been lost since the emergence of materials like carbon fibre. In this study 21 cross- and parallel laminated beams have been examined, seven of which are cross laminated and 14 parallel laminated. The wood species used were ash, beech, birch, maple, oak and walnut.The purpose of the study was to determine how different combinations of wood lamellas affect strength and stiffness of the beams in terms of bending.The goal was to determine which of the 21 beams had the highest bending stiffness and to give a recommendation of what would be the optimal composite set.Calculations and experiments of four point bending were done in the flat- and edgewise directions, the results of which were compared and analyzed.The results of the study showed that the homogenous parallel laminated beams consisting of birch, maple and walnut had the highest bending stiffness. When analyzing the results, it was found that the parallel laminated beams were generally stronger and stiffer than the cross laminated specimens, for both flat- and edgewise bending.In the recommendation of optimal construction, a combination of maple and walnut has been suggested due to them having similar bending stiffness to birch but significantly lower density.

Föreliggande studie undersöker tre mellanstadielärares språkbruk både i kommunikativa metoder och planering av lektionsinnehåll. Studien utgår från två frågeställningar som behandlar hur lärarna använder och resonerar om sitt språkbruk i förhållande till kommunikativa metoder. Data samlades in genom observationer och intervjuer. I studien används legitimation code theorys semantiska vågor som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Lärarnas språkbruk analyseras därmed utifrån semantisk densitet och semantisk gravitation. Studiens resultat skildrar de tre deltagande lärarnas syn på vilka kommunikativa aspekter som främjar elevers lärande såsom kooperativa metoder eller relationell kommunikation. Vidare framgår även att eleverna har stor inverkan på lektionsplaneringen och de kommunikativa metoderna som lärarna tillämpar. Studien åskådliggör hur lärare motiverar elever till lärande genom att använda kommunikativa metoder som är anpassade efter deras elevgrupper. Slutligen belyser studien ytterligare utvecklingsmöjligheter och hur den kommunikativa kompetensen i skolan kan studeras ur andra perspektiv.