Polisen är en statlig myndighet, vilket innebär att de har vissa skyldigheter gentemot samhällets medborgare. Uppdrag, vars karaktär och form skiftar i takt med samhälleliga och tekniska förändringar. Syftet med föreliggande uppsats är att utröna huruvida Polisens Facebookinlägg ger upphov till ett mönster i inläggens perspektivbruk, i vilken utsträckning det eventuella mönstret kan härledas till inläggens kontext, samt vilken relation det ger upphov till mellan Polisen och medborgarna som de representerar. Detta görs genom sammanställningar av bruket av lexikogrammatiska element på fyra olika perspektivnivåer i 11 Facebookinlägg skrivna av polisen Scott Goodwin och publicerade på Polisen Växjö/Alvestas Facebooksida. Resultatet visar att inläggen demonstrerar inte bara ett, utan flera olika perspektivmönster, som i flera fall hamnar i konflikt med varandra. Majoriteten av mönstren har gemensamt att de i stor utsträckning bidrar till att framhäva såväl människan bakom uniformen som den vanliga samhällsmedborgaren, men det förekommer också tecken på att det traditionella myndighetsperspektivet inte är helt övergivet. Slutsatsen är att inläggen kan vara tidiga tecken på hur den maktutövande myndighetstexten genomgår omvandlingar. Omvandlingar som redan har gett och kommer att fortsätta ge upphov till nya typer av relationer mellan Polisen och de myndighetsutövare som utgör samhällets medborgare.

Abstract  The aim of the study is to investigate how the dialect in Ljungby has changed over the last 60 years. This comparative study is based on recordings of two male informants. The first recording was made around 1944 and the second one in 2006. The focus is on lexicon, grammar, syntax and pronunciation.  The study is based on the assumption that dialectal features have decreased and that the language is closer to standard Swedish now than it was 60 years ago. The results of the study show that:  Dialect words and dialectal grammar have decreased.  The dialectal grammar used today is spread over larger geographical areas than before.  The pronunciation is now closer to standard Swedish than it was, regarding both vowels and consonants.  The use of diphthongs has increased.  There are many different reasons for the dialectal decrease, such as improved education, change of social structure and the effect of mass media. It is probably a combination of factors that has led to this result.

I den här studien presenteras en läromedelsanalys utifrån konkreta och abstrakta språkdrag. Studiens syfte är att undersöka språkets svårighetsnivå i två läromedel, utifrån att besvara hur uppgifter i olika delar av läromedlen förhåller sig till abstrakta och konkreta språkdrag samt hur språkdragen utvecklas från början till slutet. För att besvara forskningsfrågorna används uppgifter från materialen Klara Svenskan och Språkskrinet med ett urval av 20 uppgifter i början, mitten och slutet av böckerna. Lexikogrammatikens abstrakta-konkreta dimension används som metod för att urskilja språkdragen konkret och abstrakt i uppgifterna vid analysen och studien utgår ifrån Legitimation Code Theory som belyser svårighetsnivån utifrån gravitation och densitet som indikerar på abstrakta och konkreta språkdrag. I resultatet presenteras förekomsten av abstrakta och konkreta språkdrag utifrån andel per 100 ord för varje del av läromedlen samt utvecklingen av språkets svårighetsnivå från början, mitten och sluten av läromedlen. Början av läromedlen indikerar på hög andel konkreta språkdrag därefter minskar andelen konkreta språkdrag i mitten och slutet av läromedlen. I samband med konkretionens minskning visar resultatet att abstraktionen ökar, vilket kopplas till att språkutveckling förflyttas från det konkreta språket mot det abstrakta språket. I diskussionen beskrivs behovet av ytterligare forskning inom läromedel och abstrakta och konkreta språkdrag, för att stödja lärare i att uppmärksamma de svårigheter elever kan ha med att förstå uppgiftsbeskrivningar i läromedel.

Denna uppsats undersöker huruvida språklig konkretion i Allers 1905–2019 förändras över tid i takt med att de visuella inslagen ökar. Det studien syftar till är att utröna på vilket sätt visuella inslag och språklig konkretion i texten förändrats i förhållande till varandra. Detta genomförs på så sätt att ett antal om sju reportage, med intervaller om cirka tjugo år mellan dem, undersöks, och fenomenen visuella inslag och språklig konkretion i dessa reportage analyseras. Det viktigaste resultatet är att även om två av de sju undersökta exemplen på språklig konkretion minskar, så är två i stort sett konstanta medan tre ökar.