No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 9 uppsatser.

I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lärares förhållningssätt till uttalsundervisning på SFI. En webbaserad enkätundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i språkundervisningen varierar stort bland SFI-lärare. Slutsatsen är att trots tillgängliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlärarens språkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lärare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer är systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar på en instabilitet rörande uttalsträning i SFI-utbildningen. Några lärare visar dock på specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebär resultatet att av läraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen är slumpartad.

Detta examensarbete är en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade språkets interrelation där syftet består i att skapa förståelse för vad musiklärare anser om denna forskning och om dess tillämpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgår  från en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. Mål- eller urvalsgruppen består av fyra stycken verksamma  musiklärare vilka undervisar antingen på högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer även undervisning på universitetsnivå samt på vuxenutbildning. Resultatet visar att de fyra musiklärare som ingick i undersökningen uppfattar musikens påverkan på språkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfällen där elevgrupperna består av individer med ett annat förstaspråk än svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister. Likaså framkommer det i bearbetningen av  undersökningsdatan att de ej tagit del av forskningen om musikens och språkets interrelation under gängse musiklärarutildning.  Slutligen är de fyra musiklärarna övervägande  ovilliga att tillämpa den berörda forskningen i undervisningen. Slutsatser som kan dras utifrån arbetets resultat är att orsakerna till deras inställning i det precis nämnda kan relateras till samhällets syn på musik som skolämne samt på utbildningsfaktorer såsom kunskapsinnehåll inom musiklärarutbildningar inom högskolan och universitetet.

Detta arbete visar på behovet av att arbeta med invandrarelevers uttal i skolan i ett samhällsförberedande syfte. Mitt syfte med den här studien är att belysa attityder kring invandrarsvenska i samhället för att därefter kunna se ifall behovet av att arbeta med uttal i skolan finns. För att få svar på min frågeställning har jag tagit del av den litteratur som finns kring ämnet samt genomfört kvalitativa intervjuer. I dessa intervjuer har jag valt att låta arbetsgivare, lärare samt elever få representera samhället. De attityder jag har fått syn på kring invandrarsvenska visar att det, som samhället ser ut idag, finns ett behov av att låta uttal vara en del av undervisningen i svenska.

Den här studien syftar till att undersöka hur andraspråkstalares brytning påverkar attityder till deras bemötande, yrkeskunskaper och språkkunskaper, av bedömare från allmänheten. Den metod som använts är en variant av Matched-Guise Technique (MGT) där två talare med brytning och en infödd talare läst in samma text. 133 respondenter har slumpats in i tre grupper motsvarande var och en av de tre talarna. Varje grupp har sedan fått bedöma en talare i fråga om bemötande, yrkeskompetens, begriplighet och språkkunskaper. Resultaten från de tre grupperna har sedan jämförts och visar att talarna med brytning bedöms lika högt som modersmålstalaren när det gäller bemötande, marginellt lägre i fråga om yrkeskompetens och betydligt lägre i fråga om begriplighet och andra språkkunskaper. Grammatikkunskaperna skattades som lägre hos talarna med brytning trots att den faktiska grammatiken var korrekt. Andra relevanta fynd är att kvinnor skattade andraspråkstalarens bemötande och yrkeskompetens högre än vad män gjorde, och de respondenter som arbetar med språk eller språkundervisning skattade andraspråkstalarnas bemötande och begriplighet lägre än övriga bedömargrupper.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det särskilda läs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever får i en särskild studioverksamhet på en sfi-skola och vad jag som sfilärare kan tänka på för att stödja eleverna så att de når målen. I samband med detta har jag även studerat och jämfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", självförtroende och om acceptans i det svenska samhället. Studien som är en utvärdering av en särskild stödundervisning för elever på en sfi-skola i Sverige visar med hjälp av tester och intervjuer att verksamheten är ett värdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lär sig snabbare i "studion"och får mer individuell tid än i den ordinarie undervisningen. Några fonemtest visar att de fyra eleverna nästan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fått särskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fått stöd, börjar lära sig de svenska språkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande många fel. För de fyra eleverna är det viktigt att lära sig att kommunicera som för dem innebär att kunna prata och göra sig förstådda på svenska. "En bra svenska" menar eleverna betyder att ha ett bra svenskt uttal. Endast den kvinnliga eleven har känt sig diskriminerad eller blivit missförstådd p.g.a. sitt svenska uttal. Enligt resultaten, kan jag och mina kollegor i studion stödja eleverna så att de snabbare lär sig de svenska språkljuden och kan göra sig förstådda i det svenska samhället. / The aim with this study was to examine how the specified reading, pronunciation and writing support functions for students in a special studio at an SFI-school and what I, as an SFIteacher, can do to support students to reach their aims. In connection with this I have also studied and compared the four students' texts in speech and writing as well as their thoughts on having "Good Swedish", confidence and acceptance in the Swedish society. The study which is an evaluation of a special remedial teaching for students at a SFI-school in Sweden shows through tests and interviews that the business is a valuable addition to the regular education. The four students think that they learn faster and get more individual teaching in the "studio" than in their class. Some phoneme tests show that the four students nearly eliminate their errors at the second test, while four other students, who never have had special remedial support, only reduce their errors by nine pieces out of 90. The students who have had remedial support begin to learn Swedish phonemes, speech sounds and spelling, but they still make many errors. For all students it is important to learn to communicate, which means to speak and to be understood in Swedish. "Good Swedish" for the students means to have a good Swedish pronunciation. Only the female student has felt discriminated or misunderstood because of her Swedish pronunciation. According to the results, me and my colleagues in the studio can support the students so that they learn the Swedish language sounds quickly and make themselves understood in Swedish society.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur uttalsundervisning inom andraspråksinlärning för vuxna påverkas av plötsliga nationella restriktioner. Forskningsfrågorna som har bearbetats är hur lärare i två länder med olika nationella strategier för hanteringen av Coronapandemin uppfattar att restriktionerna har påverkat deras uttalsundervisning, hur de uppfattar att den förändrade situationen har påverkat elevernas uttalsutveckling och vilka skillnader som kan förekomma i uttalsundervisningen som följd av de olika nationella strategierna. Mitt arbete har genomförts med hjälp av lärarintervjuer i Norge och Sverige. Lärarna är alla aktiva inom andraspråksinlärning för vuxna. Mina resultat har även jämförts med litteratur inom samma område. Intervjuundersökningen visar att alla informanter har kunnat bedriva fortlöpande uttalsundervisning tack vare bland annat digitala lösningar. De olika nationella strategierna som Norge och Sverige har valt har inte resulterat i stora skillnader i uttalsundervisningen. Den har förändrats på samma sätt i båda länder, men den temporära förändringen har haft olika tidsramar.

Partikelverb är en typ av verb vars uttal, med obetonat verb och betonad partikel, är svårt att behärska för andraspråksinlärare. Detta inte minst i de fall där en motsvarande konstruktion finns som verb med efterföljande prepositionsfras, där prepositionen ska hållas obetonad. Denna uppsats bygger på en experimentell undersökning av vuxna avancerade andraspråksinlärares uttal av partikelverb och verb med prepositionsfras, jämfört med personer med svenska som förstaspråk. En eventuell relation mellan behärskningen av de två verbtyperna undersöks också, samt hur väl den ena verbtypen behärskas jämfört med den andra. Sammanlagt 24 deltagare, 12 andraspråksinlärare och 12 förstaspråkstalare, spelades in när de läste upp ett antal exempelmeningar, varefter uttalet analyserades. Resultaten visar att andraspråksinlärare uttalar partikelverb korrekt i signifikant lägre utsträckning än de med svenska som förstaspråk. Partikelverben uttalas dock i viss utsträckning inkorrekt även av förstaspråkstalarna. Verben med prepositionsfras uttalas korrekt i medelhög utsträckning av andraspråksinlärarna, men i mycket hög utsträckning av förstaspråkstalarna. Verb med prepositionsfras verkar alltså vara den enklare verbtypen att behärska. Ingen signifikant relation mellan behärskningen av de olika verbtyperna stod att finna, dock finns möjligheten till ett annat resultat på denna punkt vid ett större antal deltagare.