Den här studien undersöker huruvida fyra behöriga lärare på olika svenska gymnasium samt tvåelever på ekonomiprogrammet upplever distans och fjärrstudier med fokus på ämnetföretagsekonomi. Genom en kvalitativ undersökning vill författaren få fram effektiva didaktiskaverktyg som likställer och jämför distans och fjärrundervisning med den traditionella undervisningeni ett klassrum. Tidigare forskning visar på att distans och fjärrundervisning inte alltid passar alla menatt det kan likställas med den traditionella undervisningen. Samtidigt visar forskning också på att densociala kontakten begränsas men att andra medel och verktyg istället kan användas. Resultatet istudien påvisar hur fyra olika lärare inom olika ämnen, vissa med mångårig erfarenhet avdistansundervisning har varierande upplevelser av distans och fjärrundervisning samt vilka fördelaroch utmaningar dessa möter i sin vardag. Slutligen visar detta examensarbete på attdistansundervisningen erbjuder många olika och nya möjligheter men det kräver i sin tur också ettannorlunda sätt att arbeta och undervisa samt bli undervisad på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur uttalsundervisning inom andraspråksinlärning för vuxna påverkas av plötsliga nationella restriktioner. Forskningsfrågorna som har bearbetats är hur lärare i två länder med olika nationella strategier för hanteringen av Coronapandemin uppfattar att restriktionerna har påverkat deras uttalsundervisning, hur de uppfattar att den förändrade situationen har påverkat elevernas uttalsutveckling och vilka skillnader som kan förekomma i uttalsundervisningen som följd av de olika nationella strategierna. Mitt arbete har genomförts med hjälp av lärarintervjuer i Norge och Sverige. Lärarna är alla aktiva inom andraspråksinlärning för vuxna. Mina resultat har även jämförts med litteratur inom samma område. Intervjuundersökningen visar att alla informanter har kunnat bedriva fortlöpande uttalsundervisning tack vare bland annat digitala lösningar. De olika nationella strategierna som Norge och Sverige har valt har inte resulterat i stora skillnader i uttalsundervisningen. Den har förändrats på samma sätt i båda länder, men den temporära förändringen har haft olika tidsramar.

Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.

Syftet med studien är att identifiera hur såväl framgångsrika förutsättningar som praktiska tillämpningarskapas av lärarutbildare när det gäller lärarstudenters digitala kollaborativa lärande i matematikundervisningpå distans. Studien genomfördes med utgångspunkt i ett aktionsforskningsarbete, därempirin inhämtades genom skriftliga reflektioner samt enkätfrågor av sluten och öppen karaktär. Iaktionsforskningsarbetet kombinerades ett konferensverktyg och en yta för samarbete online för attskapa en lärande gemenskap i matematikdidaktik inom högre utbildning. Med hjälp av ramverketcommunity of inquiry undersöktes studenters och lärarutbildares presence, närvaro, som uppstår iläromiljön online. När det gäller utvecklingen av kursdesign och innehåll går det att dra slutsatsen attcommunity of inquiry främst uppfyller cognitive presence medan teaching presence behöver förstärkas.När det gäller de känslor som lärarutbildare och studenter förnimmer vid kollaborativa kursmomenti matematikdidaktisk undervisning online går det att dra slutsatsen att både positiva och negativakänslor kan gynna lärandet. Det behövs insatser för att bemöta frustration i olika former hosbåde studenter och lärarutbildare. / The purpose of the study is to explore how helpful conditions such as practical applications are createdby teacher educators regarding student teachers' digital collaborative learning in online mathematicseducation. The study was carried out based on an action research project, where the empiricalevidence was obtained through written reflections and survey questions of a closed and open nature.In the action research a conference tool and an online collaboration surface were combined to createa learning community in mathematics didactics online in higher education. Using the community ofinquiry framework, the presence of students and teacher educators in the online learning environmentwas investigated. When it comes to the development of course design and content, it can beconcluded that the community of inquiry primarily fulfils cognitive presence while teaching presenceneeds to be strengthened. When it comes to the emotions that teacher educators and students feelduring collaborative course elements in online mathematics didactic teaching, it can be concludedthat both positive and negative emotions can benefit learning. Efforts are needed to respond to frustrationin various forms among both students and teacher educators.

The aim of this research project was to contribute to the knowledge about the teaching practices taking place during the COVID-19 pandemic, by investigating the use of information and communication technology (ICT) in online teaching by five EFL (English as a foreign language) teachers and their experiences of transforming from classroom teaching to online teaching during the pandemic. Furthermore, this study has also investigated how these teachers believe online teaching has affected their students’ English learning. The data was collected by using semi-structured interviews. The data were later analyzed by thematic analyses, and divided into themes, sub-themes and codes. It was concluded that teachers had both positive and negative experiences from teaching online. The fact that the education could be continued from home and that the teachers had improved their teaching practices was frequently expressed in positive opinions. However, the results from the study also revealed that the teachers had mostly negative experiences in terms of the actual process of teaching online, personal feelings, and the effects on students’ English learning. Issues such as technical difficulties, teaching online being time consuming and inhibited interactions are among the negative experiences regarding online teaching. In addition, suggestions have been made on how to improve distance education and how teaching online in the future requires teachers to be educated in how to implement effective ICT tools in their online teaching. / Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskap om den undervisning som har skett under COVID-19 pandemin, genom att undersöka användningen av IKT (informations och kommunikations teknik) i den onlineundervisning som bedrivits av fem EFL-lärare (English as a Foreign Language) och deras erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till onlineundervisning. Vidare har denna studie även undersökt hur dessa lärare tror att onlineundervisningen har påverkat elevernas lärande i ämnet engelska. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas svar analyserades senare med hjälp av tematiska analyser och delades in i teman, undertema och koder. Resultatet visade att lärarna hade både positiva och negativa erfarenheter av att undervisa online. Det faktum att eleverna kunde fortsätta sin utbildning hemifrån och att lärarna hade förbättrat sin egen undervisning uttryckets ofta i positiva åsikter. Resultat från studien visade däremot att lärarna hade mest negativa erfarenheter när det gällde den faktiska processen av att undervisa online, personliga känslor, och effekterna onlineundervisning har haft på elevernas lärande i ämnet engelska. Problematik så som tekniska svårigheter, att det var tidskrävande och att interaktionen mellan lärare och elever hämmades tillhör några av de negativa erfarenheter av onlineundervisning som lärarna vittnade om. Denna studie presenterar förslag på hur man kan förbättra distansutbildning och hur fortsatt undervisning online kräver att lärare utbildas i hur man implementerar effektiva IKT-verktyg i sin onlineundervisning.

During the outbreak of the COVID-19 pandemic in March 2020, large parts of Sweden's higher education, together with the rest of the world, needed to drasticallymake a switch to distance learning. This involved the use of new technology and video conferencing tools such as Zoom to reduce the virtual distance and get closer to each other without having to be close physically. Umeå University has also had to undergo this drastic transformation of their activities, with lectures, seminars and examinations which all had to suddenly be kept at a distance to reduce the spread of infection. This study consists of a quantitative survey which just over 600 teachers at Umeå University responded to, where their responses show that overall,they’ve had negative experiences where their workload has increased, job satisfaction has decreased and the interaction between the teachers and theirstudents has suffered. At the same time, they respond very positively about the quality of their digital tools and that they’re easy to use. Judging by the results and the answers of the survey, it can also be seen that even though teachers have been quick to adapt to the new distance-based reality, their way of teaching has notadapted in the same way which prevents full utilization of distance-basedtechnologies. All in all, it can be stated that the majority of those who responded to the survey give a picture that teachers prefer to keep their education in classrooms or lecture halls, to have a better interaction between teachers and students.