Freiburg (Breisgau), University, Diss., 2007.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre lärare på högstadiet och tre lärare på gymnasiet undervisar om partikelverb och vilka kunskaper lärarna har om fenomenet. Genom semistrukturerade intervjuer har empirin samlats in. Informanternas svar tyder på att det skiljer sig åt i tillvägagångssättet kring hur man undervisar om partikelverb och hur stor plats det får ta i undervisningen. Dessutom tycker informanterna att deras utbildning gett dem alldeles för lite kunskaper om partikelverb. Alltså antyder resultatet att utbildningen och hur länge man arbetat, bidrar till en ökad kompetens kring att undervisa om partikelverb i ämnet svenska. Därmed dras en slutsats att elever behöver få utveckla sina kunskaper om partikelverb medan lärare behöver få kunskaper om partikelverb i sin utbildning när det kommer till ämnet svenska.

Partikelverb är en typ av verb vars uttal, med obetonat verb och betonad partikel, är svårt att behärska för andraspråksinlärare. Detta inte minst i de fall där en motsvarande konstruktion finns som verb med efterföljande prepositionsfras, där prepositionen ska hållas obetonad. Denna uppsats bygger på en experimentell undersökning av vuxna avancerade andraspråksinlärares uttal av partikelverb och verb med prepositionsfras, jämfört med personer med svenska som förstaspråk. En eventuell relation mellan behärskningen av de två verbtyperna undersöks också, samt hur väl den ena verbtypen behärskas jämfört med den andra. Sammanlagt 24 deltagare, 12 andraspråksinlärare och 12 förstaspråkstalare, spelades in när de läste upp ett antal exempelmeningar, varefter uttalet analyserades. Resultaten visar att andraspråksinlärare uttalar partikelverb korrekt i signifikant lägre utsträckning än de med svenska som förstaspråk. Partikelverben uttalas dock i viss utsträckning inkorrekt även av förstaspråkstalarna. Verben med prepositionsfras uttalas korrekt i medelhög utsträckning av andraspråksinlärarna, men i mycket hög utsträckning av förstaspråkstalarna. Verb med prepositionsfras verkar alltså vara den enklare verbtypen att behärska. Ingen signifikant relation mellan behärskningen av de olika verbtyperna stod att finna, dock finns möjligheten till ett annat resultat på denna punkt vid ett större antal deltagare.

Thesis (doctoral)--Radboud Universiteit, Nijmegen, 2007. / Cover title. Vita. Summary in Dutch. Includes bibliographical references (p. [321]-329).

Sammandrag  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken input av partikelverb andraspråksinlärare får i undervisning och i läroböcker eftersom forskning visar att input har en bety-dande roll vid inlärning av ett andraspråk. Studien undersöker hur lärare arbetar med partikelverb och om det finns någon skillnad i frekvensen av partikelverb i läroböcker i svenska som andraspråk jämfört med i läroböcker i svenska. Som metod för studien valdes en kombination av kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys. Tre verksamma lärare intervjuades och en komparativ frekvensanalys av partikelverben i läromedlen Svenska 1 helt enkelt samt Svenska som andraspråk 1 genomfördes.  Resultatet av lärarintervjuerna visar att samtliga lärare undervisar om partikelverb men på olika sätt och i olika hög grad. De är eniga om att betoningen är en viktig förut-sättning för att förstå hur partikelverb är uppbyggda. För att förtydliga var betoningen ska ligga arbetar lärarna med kroppsspråk i form av exempelvis en handklapp samt med skriftlig markering i form av en prick under partikeln. Eleverna får möjlighet att möta partikelverb i olika former, bland annat genom att lyssna och läsa. Skrivövningar i par-tikelverb förekommer däremot sällan. Vad gäller läroböcker i detta avseende anser lä-rarna att de oftast är otillräckliga. Därför letar de själva fram material att använda i sin undervisning om partikelverb. Resultatet av läromedelsanalysen visar att partikelverb förekommer lika ofta i båda läromedlen. Således ger läromedlet i svenska som andra-språk samma input av partikelverb som motsvarande läromedel i svenska.

Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. Slutsatsen är att avancerade andraspråksinlärare har uppnått sådan nivå i andraspråket att stora skillnader i användning av partikelverb endast kan ses i mer omfattande studier.

Learning a second language (L2) is in many ways a different process comparing to learning the first language (L1). There are many theories that describe language acquisition. Yet there are still many unanswered questions. Learning Swedish as a second language is no exception and there are many unique linguistic aspects that might make it harder for language learners to improve their performance. One of these potential problems is dealing with Swedish phrasal verbs (partikelverb). There are many phrasal verbs and a great deal of them is idiomatic, making it harder for language learners to understand written and spoken language and to use these verbs productively. This study aims to reveal if visual complement in form of pictures and diagrams can help memorizing new phrasal verbs and use them productively. The results demonstrate that verbs indeed are remembered better when students receiv eexplanations together with relevant visual material. Moreover, it has been shown that students themselves believe that this method of teaching new vocabulary is exceptional, effective and they would support implementing this learning strategy in the future.

Reviewed Work(s): Das System der Partikelverben mit „an“. Eine konstruktionsgrammatische Untersuchung (Sprache und Wissen. 12) by Marc Felfe. Review by: Alexander Lasch.