No description available.

Elever med svenska som andraspråk uppnårbetydligt sämre resultat i matematik än elever som har svenska som modersmål. I detta arbete undersöks orsakerna till varför de inte presterar bättre och huruvida modersmålsundervisningen är gynnsam för dessa elever. Metoden som har använts i denna undersökning är litteraturstudie och intervju med fem olika lärare, såsom matematiklärare och tvåspråkiga lärare. Det framkom att språket har en avgörande betydelse förelevernas kunskapsutveckling och att stöd i deras förstaspråk innebar stora framsteg i matematik. Utöver det faktum att det är möjligt att uppnå goda resultat, kan modersmål dessutom handla om en stärkt självkänsla och etnisk identitet. En god kommunikation och samarbete mellan modersmålslärare och ämneslärare kan bidra till elevens utveckling i matematik.

Detta examensarbete behandlar ämnet matematik i årskurs 4-6. Tidigare forskning harvisat resultat på att elever med svenska som andraspråk möter svårigheter imatematik, som leder till att de inte når kunskapskraven för den årskurs de tillhör.Matematik har en hög status i både skola och i dagens samhälle, därför är det ytterstviktigt att samtliga elever med svenska som andraspråk ges möjligheter för att uppnåmålen. En bakomliggande faktor på svårigheterna som framkommer under avsnittetbakgrund, är modersmålets betydelse för matematikundervisningen för elever medsvenska som andraspråk. Vidare framkommer lärarnas resonemang om fenomenet.Syftet med min studie är att synliggöra hur fyra matematiklärare resonerar kringorsaker och möjligheter till svårigheter i matematik hos elever med svenska somandraspråk.Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod som bygger på intervjuer. Fyralärare intervjuades och framförde sina tankegångar kring svårigheter i matematik hoselever med svenska som andraspråk. Resultatet har delvis analyserats med hjälp avVygotskijs teori om den närmaste zonen för utveckling.Lärarna under intervjuerna anser att det finns olika orsaker till att elever med svenskasom andraspråk stöter på svårigheter i ämnet matematik. Några orsaker är det svenskaspråket, modersmålet, bristande förkunskaper samt klassrumsinteraktion. En delmöjligheter för att förebygga svårigheterna framkom också, bland annatmodersmålets betydelse för elever i ämnet matematik.

<p>Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning.</p><p>Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.</p>

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.

Inverterad ordföljd i svenskan upplevs ofta som svår och kan ta lång tid att lära sig för andraspråksinlärare. Problem med ordföljden kan påverka inlärares tal och texter negativt och orsaka missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta och hur korrekt elever som läser svenska som andra språk i årskurs 9 använder inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser i skrift och se om det finns ett samband mellan elevtexternas betyg och andel korrekta påstående huvudsatser med inverterad ordföljd i dessa texter. Materialet består av fyrtio nationella provtexter från år 2013 skrivna av elever som läser svenska och svenska som andra språk. Metoden är en kvantitativ analys av elevtexter. Resultatet tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan andelen korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser och betyg. Slutsatsen är att betyg påverkas av många olika faktorer och korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser är inte den avgörande faktorn för elevtexters betyg.

BakgrundLiteracy ett begrepp som fått mer och mer utrymme de senaste åren. Begreppet literacyinnefattar inte endast läsande och skrivande, men idag innefattar det dessutom bilder ochandra tecken. Literacy är även något som utvecklas i samspel med den miljö man vistas i och isampel med de individer som man samspelar med. Det handlar dessutom om en förmåga attkunna ta till sig, förstå och tolka olika typer av texter.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagoger tillämpar literacy i arbetet med barn som har svenskasom andra språk, huruvida de gör det överhuvudtaget och vilka material de i så fall tar hjälpav.MetodDenna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts. De 7intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Detinsamlade materialet analyserades sedan med hjälp av kodning.ResultatResultatet visar att literacy inte är ett vedertaget begrepp i förskolans verksamhet även ompedagogerna arbetar med hur forskning och litteratur beskriver literacy. Literacy är inget sompedagogerna arbetar medvetet med. Det visar också att bokläsning är något som finnssvårigheter runtomkring på grund av brist på tid och personal.

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

The essay is about how immigrant pupils are integrated into the Swedish school and society. I have studied how teachers work with integrating these pupils and if there is a plan of act used in their work. The essay is also about how social relations can be used as a pedagogical resource by the teachers when the institutional framework and support is failing. / Min uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och samhället. Jag har studerat hur pedagoger arbetar med att integrera dessa elever och om det finns en handlingsplan för integrationsarbetet. Uppsatsen handlar också om hur sociala relationer kan användas som pedagogiska resurser av lärarna när det institutionella ramverket och stöttningen brister.