Läroplanen innehåller ingen uttalad åsikt gällande hemläxor, trots att skolorna oftast använder detta arbetssätt. Lärare tar avstamp i läroplanen för att organisera arbetet och använder olika strategier till exempel hemläxor, för att elever ska nå sina mål. Till skillnad från det vanliga skolarbetet utförs hemläxor utanför ordinarie undervisning. Hemspråksundervisning har utvecklats sedan 1960-talet och idag sker undervisning på många språk. Syftet med den här studien är att undersöka hur ett urval modersmålslärare förhåller sig till begreppet hemläxor. Detta är intressant att utforska med tanke på modersmålets betydelse i förhållande till inlärning i allmänhet. För att besvara studiens frågeställningar tillfrågades 61 lärare på samma arbetsplats i en enkät, som besvarades av 40 lärare. Med den kvalitativa-kvantitativa metoden besvaras frågeställningarna och det analyseras hur lärares uttalanden förhåller sig till tidigare forskning. Det framkom att lärares arbetssätt till hemarbete varierar i flera aspekter. Modersmålslärare ger läxor i olika utsträckning och det är få lärare som föredrar att arbeta helt läxfritt. Resultatet av studien visar vidare att uppföljning av läxor inte är regelbunden. Även vårdnadshavare förväntas ta ett stort ansvar genom att stötta sina barn med läxhjälp. Lärares uppfattning om syftet med läxor avspeglas i att deras användning av läxor i ämnet modersmål skiljer sig åt. Vidare forskning skulle ge en mer heltäckande bild om elever också får framföra sina åsikter.

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning.</p><p>Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.</p>

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen?Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228).Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns språkutveckling, är skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vårt arbete har vi undersökt hur pedagoger från två skilda förskolor från olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns språkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tänker kring barns språk och deras inställning till de metoder som de använder sig av. Vi fick reda på hur pedagogerna arbetar för att få föräldrarna involverade i deras barns språkutveckling samt tagit reda på hur arbetssättet skiljer sig åt i förskolorna.Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår studie. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med tio pedagoger med fokus på deras språkarbete. Vår utgångspunkt var Lev Vygotskijs sociokulturella teori om barns språkliga utveckling för att vi skulle kunna tolka och förstå vår empiri.Syftet med studien är att belysa hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling på våra undersökningsförskolor. Genom intervjuer med pedagoger har vi fått svar på våra frågeställningar kring barns språkutveckling. Resultaten av studien visar att pedagogerna skapar goda språkmiljöer för barnens språkutveckling. Genom ett aktivt samtal hela dagen och i de vardagliga situationerna får barnen en god möjlighet att utveckla sitt språk. Det pedagogiska arbetet centrerar sig i det kommunikativa arbetet mellan vuxen och barn, barn och barn samt vuxen och vuxen.Vi fick även reda på pedagogernas tankar om varför det är viktigt att barnen skall lära sig det svenska språket.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning. Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om hemuppgiften. Resultatet visar att eleverna inte visade stort intresse. Det verkar som om hemuppgiftens innehåll och utformning hade stor betydelse för att fånga elevernas intresse och förmodligen också för att möjliggöra föräldrarnas medverkan. Två av föräldrarna trodde eventuellt att deras kunskap i naturvetenskap testas av hemuppgiften. De flesta eleverna gjorde hemuppgiften med föräldrarna på svenska istället för sitt hemspråk. Detta betyder kanske att halvspråkighetsproblem bland infödda invandrarelever är fortfarande aktuell.Klassläraren blev nyfiken på detta arbetssätt och tänker prova det i framtiden.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur elever i skolans tidigare år värderar olika språk samt deras perspektiv på och attityd till flerspråkighet. Vi granskar även elevernas uppfattning kring hur olika språk används i skolan och hur detta kan bidra till deras förhållningssätt till flerspråkighet.Det finns många felaktiga myter om flerspråkighet, som exempelvis att det skulle vara svårare att lära sig ett nytt språk om man håller kvar vid det gamla. Med hjälp av tidigare forskning inom området beskriver och argumenterar vi för olika sätt att integrera flerspråkighet i pedagogiska verksamheter.Vi använder oss av intervjuer i form av gruppsamtal med elever från en tredjeklass. Dessa samtal analyseras i transkriberad form när vi presenterar våra resultat. Vi kan urskilja att vissa språk värderas högre än andra och se ett samband med hur dessa språk används i skolan. Samtliga elever uttrycker en generellt positiv inställning till flerspråkighet, även om vissa utmaningar lyfts och diskuteras.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och språkligt lärande, samt den aktuella forskning som finns i ämnet. Detta ligger till grund för hur studien är utformad. Undersökningsgruppen består av 89 elever från åk 3 och 4. Eleverna är nivågrupperade i A- till E-nivå, beroende på språklig kompetens hos den enskilda eleven. Undersökningen visar att ju mer den enskilda eleven är nybörjare i svenska desto sämre resultat i svensktesten har den enskilda eleven haft på testen i matematik. Minoritetselever måste, i större utsträckning än vad som sker idag, erbjudas hjälp i svenska språket. En av orsakerna till att minoritetselever har svårt med matematiskt och språkligt lärande är att skolan har ett språk och samhället ett annat. Pedagogen behöver fundera på vilket sätt undervisningen bäst kan kombinera ett (skolans) formellt språkbruk med elevernas (eget) informella språk. Detta för att undervisningen ska komma alla elever tillgodo på bästa möjliga sätt.Nyckelord: minoritetselever, språk, matematik, skolan, modersmål, sv2 / The main purpose of the study has been to investigate how minotity students can profit best from the teaching of the Swedish language and mathematics. In this work, mathematics and linguistic learning is described along with the currunt research in the field. This forms the basis of how this study is designed. The examined group consists of 89 pupils in their third (3) and fourth (4) year of school. The pupils are grouped into levels A to E-level, dependig on the linguistic capability of the single student. The study shows that pupils who are at a beginner level in the Swedeish language scored worse on the Swedish test in mathematics. Minority students must, to a greater extent than today, be offered help in learning the Swedish language. One of the reasons that minority have problems with mathematics and linguistic learning is that the school and society formal use of language ande the students informal use of language best can be combined when teaching. This is necessary if all students are to profit from the education in an optimal way.Keywords: Minoritystudent, language, mathematics, school, native language, sv 2