En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-åringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande ländernas resultat sjunkit lika mycket under lika lång tid. Denna studie är en stickprovsundersökning som behandlar hur ämnesuppfattningen inom ämnesområdet Svenska skiljer sig mellan lärare och dess respektive elever. Urvalet består av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program på tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien går ut på att påvisa hur en gemensam överensstämmande ämnesuppfattning mellan båda parterna påverkar möjligheten till jämställda och rättvisa resultat.Studiens resultat och analys visar på att lärare och elever inte nödvändigtvis inte delar en gemensam ämnesuppfattning där lärare av tradition ser ämnet som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. I kontrast till detta ser man att eleverna istället ser ämnet som ett praktiskt färdighetsämne då de efterfrågar praktisk nytta av ämnesinnehållet. / A survey conducted by the OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) shows that school results among Swedish 15 year olds are rapidly declining, and that non of the other partaking countries show a drop of this scale, for the same period of time. This text is a study that focuses around how understanding of the subject construction, within the subject of Swedish differs between teachers and their students. A selection has been made, and it consists of three classes of second year students in three different Swedish high schools, all from the same medium sized municipality. The students also have in common that they are striving for future higher studies, based on their choice of specialisation. This essay serves to prove how joint understanding of what the subject consists of, affects the possibility of fair and equal grading.The result of this survey shows that teachers and students do not necesarilly share a common understanding of what the subject is. Of tradition, teachers tend to look upon the subject as a literary subject, from a historical perspective. In contrast to this, it is evident through this study that students generally percieve it as a subject focused upon proficiency, because they want future practical use of that which is studied.

Syftet med examensarbetet Väst är väst och möter gärna sig självt är att granska innehållet i tre läroböcker avsedda för gymnasiekursen Svenska 2, för att synliggöra de diskurser kring internationella författarskap som skapas däri. Läroplanen stipulerar att kursen Svenska 2 ska lyfta både svenska och ”internationella författarskap” och därtill avhandla relationen ”mellan skönlitteratur och samhällsutveckling”. Samtidigt ska den svenska skolan utveckla elevernas ”förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”, med anledning av det ”svenska samhällets international-isering och den växande rörligheten över nationsgränserna”. Detta examensarbete undersöker hur läroböckerna förhåller sig till värdegrunden i relation till sitt urval av internationella författarskap. Studien nyttjar Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och lutar sig mot postkoloni-alistiska och interkulturella teorier. Studien konstaterar att läroböckerna på marknaden konstituerar en kulturell kanon, som reproducerar den västerländska litteraturhistorien samtidigt som den reducerar utomeuro-peiska författarskap till fotnoter eller trivia i sammanhanget.

Syftet med uppsatsen var att genom en komparativ analys se vilka författare och verk som var gemensamma för två läromedel i Svenska 2. Uppsatsen skulle också undersöka vilka uppgifter som fanns till de gemensamma textutdragen samt om det fanns likheter och skillnader kring dess innehåll. För att uppnå studiens syfte användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Förutom kvantitativ litteraturforskning och komparativ metod användes också kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen visade att det fanns gemensamma textutdrag i läromedlen Svenska Impulser 2 och Metafor 2 även om det är få som är gemensamma, vilket kan tyda på att det finns ett gemensamt stoff som läromedelsförfattare utgår från när de producerar läromedel. Studien pekade dock på att om antologitexter och lästips från läromedlen hade presenterats kunde de gemensamma antalet texter blivit fler. Vilka uppgifterna som presenterades i de båda läromedlen var lika även om de inte kallades för samma sak. Det saknades dock taluppgifter i Metafor 2. Det visade sig också att det fanns både likheter och skillnader mellan uppgifterna i läromedlen samt att uppgifter som inte är till samma verk ändå kan ha samma syfte och relateras till samma del i styrdokumenten. Det visade sig dessutom att de tre kapitlen som undersöktes stöds i styrdokumenten gällande de krav som finns för utformningen av litteraturhistoria. Dock visade studien också att uppgifterna relaterar till övriga centrala innehåll för kursen Svenska 2 samt svenskämnets syfte. För att göra studien mer trovärdig krävdes det bilagor som utgjorde en del av resultatet. Dessa bidrog till att ingen uppgift behövde utelämnas och innebär att den som läser studien kan se alla uppgifter i sin helhet utan att ha tillgång till läromedlen.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.

This study investigates how grammar is represented in four textbooks for Swedish 2 in upper secondary school. The research questions to be answered are “To what extent is grammar represented in the textbooks for Swedish 2” and “What conceptions of grammar are reflected in the textbooks for Swedish 2?”. Conceptions are operationalised with the ideas of grammar as product and process. The study has a mixed method approach, which means that the study uses both a quantitative and a qualitative method. The results show that the representation of grammar is varied in the four textbooks. Two of the texbooks include grammatical content in more than a third of the analyzed pages. Moreover, the results show that all of the textbooks reflect a high amount of grammar as product. Grammar as process is included to a high degree in three out of four textbooks as they continually incorporate grammar in other subjects.

This study aims to investigate different aspects of grammar in six textbooks designed for the Swedish course 2 in Upper secondary school. The study also intends to examine the textbooks representation of traditional and functional perspectives on grammar by using the method discourse analysis with both qualitative and quantitative aspects. The results show that both the traditional and functional perspective on grammar is presented in all textbooks, but that the traditional perspective is the most common in the majority of them. The results also show that the phonology, morphology and syntactic aspects of grammar are represented in all textbooks to varying degrees. The conclusion of this study shows that the textbooks that actualize grammar the most is Fixa svenskan, Svenska helt enkelt and Formativ svenska while the textbooks Svenska rum and Svenska impulser actualize grammar the least. Furthermore, the study shows that the majority of the textbooks have more elements of the traditional perspective on grammar than the functional perspective, although both perspectives are presented in all of the textbooks.

I denna studie undersöks grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 i gymnasiet. Syftet är att undersöka huruvida de innehåller felaktigheter eller problematiska formuleringar som kan hämma elevers förståelse av grammatik samt om de har ett funktionellt perspektiv som leder till skrivutveckling. Fem läroböcker från olika förlag har granskats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen undersöktes om elever med hjälp av böckerna ges möjlighet att tillägna sig tröskelbegrepp inom grammatiken. Tröskelbegrepp innefattar svåra begrepp som elever och studenter måste förstå och tillägna sig för att kunna gå vidare i sitt lärande. Resultatet visar att läroböckerna innehåller många fel och problematiska formuleringar som på goda grunder kan antas hämma elevers förståelse av grammatiken. Dessutom saknas generellt det funktionella perspektiv som i flera studier har visats fungera för att hjälpa elever att utvecklas som skribenter.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och språkligt lärande, samt den aktuella forskning som finns i ämnet. Detta ligger till grund för hur studien är utformad. Undersökningsgruppen består av 89 elever från åk 3 och 4. Eleverna är nivågrupperade i A- till E-nivå, beroende på språklig kompetens hos den enskilda eleven. Undersökningen visar att ju mer den enskilda eleven är nybörjare i svenska desto sämre resultat i svensktesten har den enskilda eleven haft på testen i matematik. Minoritetselever måste, i större utsträckning än vad som sker idag, erbjudas hjälp i svenska språket. En av orsakerna till att minoritetselever har svårt med matematiskt och språkligt lärande är att skolan har ett språk och samhället ett annat. Pedagogen behöver fundera på vilket sätt undervisningen bäst kan kombinera ett (skolans) formellt språkbruk med elevernas (eget) informella språk. Detta för att undervisningen ska komma alla elever tillgodo på bästa möjliga sätt.Nyckelord: minoritetselever, språk, matematik, skolan, modersmål, sv2 / The main purpose of the study has been to investigate how minotity students can profit best from the teaching of the Swedish language and mathematics. In this work, mathematics and linguistic learning is described along with the currunt research in the field. This forms the basis of how this study is designed. The examined group consists of 89 pupils in their third (3) and fourth (4) year of school. The pupils are grouped into levels A to E-level, dependig on the linguistic capability of the single student. The study shows that pupils who are at a beginner level in the Swedeish language scored worse on the Swedish test in mathematics. Minority students must, to a greater extent than today, be offered help in learning the Swedish language. One of the reasons that minority have problems with mathematics and linguistic learning is that the school and society formal use of language ande the students informal use of language best can be combined when teaching. This is necessary if all students are to profit from the education in an optimal way.Keywords: Minoritystudent, language, mathematics, school, native language, sv 2

Syftet med denna studie är att få en större förståelse för hur elever som nu läser kursen Svenska 2 upplever sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper i svenska och till grammatikmomentet i gymnasieskolans svenskämne gällande graden av motivation och bakomliggande faktorer. Denna studie baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder genom en digital enkät. Informanterna utgörs av 44 elever som läser kursen Svenska 2. Diagram användes för att bearbeta de slutna frågorna i enkäten och innehållsanalys användes för att bearbeta de öppna frågorna. Self-determination theory (SDT) användes för att analysera det bearbetade materialet. Resultaten visar att eleverna är övervägande omotiverade eller neutralt inställda till sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper och till grammatikmomentet i skolan men däremot ser många nyttan med grammatiken, något som kan relateras till internalisering utifrån SDT. Bakomliggande faktorer som återfinns är de följande: tråkigt/ointresse, roligare uppgifter eller arbetssätt, kan redan, jobb, allmänna användningsområden, viktigt men..., nyttan för skolan, vilja att lära, varför?, teknik och lära sig andra språk. Dessa ger i vissa fall uttryck för inre respektive yttre motivation men många faktorer inom SDT som har en positiv påverkan för motivationen kan sägas saknas, såsom competence, relatedness och autonomy. Pedagogiska implikationer som följer på dessa slutsatser är bl.a. att grammatikområdet kan behöva motiveras för eleverna, laborativa uppgifter som ett sätt att anpassa undervisningen efter eleverna och en balans mellan förståelse för elevers negativa inställning, såsom SDT förespråkar, och lärarens egna, positiva, inställning.