Det svenska samhället och många andra samhällen runt om i världen idag består av människor med olika bakgrunder och kulturer. Nuvarande läroplanen (Lgr11) talar om att skolan ska verka för att alla lär sig att uppskatta mångfalden som finns i det svenska samhället. Bakgrunden till denna studie ligger i att undersöka hur diskurser inom ramen för skolan verkar för det heterogena och mångkulturella samhället. Studien har riktat in sig på de texter elever i årskurs 4-6 kan möta i undervisningen inom ämnet samhällskunskap. Med hjälp av kritisk diskursanalys har texterna i fyra läroböcker analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv. Det interkulturella perspektivet inom pedagogiken främjar för ett jämlikt möte mellan kulturer, att lära av varandra och förstå olikheter. Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböckernas texter konstruerar gemenskaper som "vi" och "de andra" samt se till relationen dem emellan. Resultatet visar på att texterna utgår från en homogen "vi-gemenskap" i det svenska samhället. Även om texterna nämner skillnader mellan människor och uppmanar läsaren till en acceptans av annorlundahet så presenteras skillnaderna som något avvikande från normen.

Denna uppsats fördjupar sig i hur idrottsämnet representerats i läroplaner de senaste 101 åren.Idrottsämnets varande är förankrat i sitt varande men ämnets innehåll varierar i de olikaläroplanerna. Uppsatsens syfte är att med diskursanalys som verktyg bidra till en fördjupadkunskap om idrottsämnet i olika läroplanerna och synliggöra eventuella sammanhängandeförändringar. Frågeställningarna är följande: vilka diskurser används i grundskolansstyrdokument från år 1919 till år 2020? Går det att identifiera sammanhängande förändringarav styrdokumentens diskurser för idrottsämnet från år 1919 till år 2020? Metoden föruppsatsen är diskursanalys. För att bearbeta materialet kodas och kategoriseras det för atthitta mönster och diskurser. Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är grundad i Foucaultsforskning med särskilt fokus på utestängningsmetoder. I resultatet presenteras bland annatcentrala begrepp. Centrala begrepp för Upl 19 är kroppslig funktion, samtakt och hierarkisamt spring och kamplekar. För Lgr 62 har jag funnit att de centrala begreppen är kroppsligaktivitet, ansvar och underordning och människans natur. För Lgr 80 är de centrala begreppenidentitetsskapande, initiativ, och naturvistelse. För Lpo 94 är de centrala begreppenansvarstagande, riskhantering och gemenskap. För Lgr 11 är de centrala begreppen fysiskaktivitet, normkritik och livsstilsorientering. På ett övergripande plan är den mestsammanhängande förändringen läroplanerna en förändring i diskursen kring auktoritet. I detvå tidigaste läroplanerna är skolan och lärarens auktoritet tydligt framhävd medan detta avtarfram till Lgr 11. Auktoriteten försvinner dock inte utan eleven förväntas ta vad som ansesvara rätt beslut utan tydliga riktlinjer från läraren. Auktoriteten förflyttas inom eleven somsjälv ska ansvara för att agera utifrån det skolan anser vara önskvärt. Med koppling till denteoretiska grunden där Focualts utestängningsmetoder är centralt kan denna förändradediskurs av auktoritet kunna kopplas till en övergång från förbud och särskiljande av förnuftoch vansinne till strävan mot sanning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar: Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna. Lärarna ger exempel på ramfaktorer eller omgivande faktorer som påverkar deras sätt att planera och undervisa. En svårighet lärarna gör uttryck för är att det är ont om tid och att allting måste gå snabbt. Tid att samtala om syfte och mål prioriteras bort i förmån för den fysiska aktiviteten. Lärarna gör inte uttryck för att hälsa skulle vara något central del i ämnet. Hälsa för lärarna associeras med teori och kunskaper om kost och kropp. Läroplanens kursplan är en kärna i lärarnas arbete i fråga om att pricka av kunskapskrav som ska uppnås inom ramen för idrott och hälsa. Fokus på kunskapskraven och avsaknaden av en djupare läroplansdiskussion tyder på att ett gemensamt arbete med läroplanens värdegrund är begränsad eller obefintlig på skolorna. Detta kan i sin tur vara en del i förklaringen varför det inte pratas om hälsa i ett bredare perspektiv, som kan innefatta den fysiska hälsan men också den psykiska och sociala hälsan.

Syftet med detta examensarbete är huvudsakligen uppdelade i två delar. Den första delen (1) handlar om att ta reda på vilken typ av ledarstil som Läroplanen (GY11) pläderar för. Den andra delen (2) är att ta reda på hur den ledarstilen som läroplanen främjar står sig ur en etisk synvinkel. För att ta reda på den ledarstilen som läroplanen framhäver (1) så utförs det i studien en modifierad begreppsanalys för att plocka ut riktlinjer och fraser i läroplanen som är relaterade till lärarens ledarskap. Dessa riktlinjer och fraser plockas ut med hjälp av olika definitioner som pedagoger har använt för lärares ledarskap. Denna studie visar att både behavioristisk inlärningspsykologi och ekologisk psykologi inte kan används utan komplement då de brister på olika punkter. Behavioristisk inlärningspsykologi faller främst då den inte fokuserar på gruppen och relationer mellan elever, vilket läroplanen främjar under flera riktlinjer. Ekologisk psykologi har inte den individfokusering som läroplanen också kräver. Den gren av psykologi som kan användas utan komplement av lärarna i deras ledarskap är humanistisk psykologi, som täcker läroplanens fokusering på både individerna och gruppen. I diskussionsdelen av uppsatsen besvaras den andra delen för uppsatsen (2) genom en etisk diskussion. Ur en etisk synvinkel finns det en blandetik i lärarnas ledarskap, dock är fokus på en humanistisk uppfattning som läroplanen faktiskt deklarerar på den inledande sidan att läroplanen bör vara. Detta skapar koherens men vad som saknas är en tydlighet att en humanistisk psykologi bör användas, då riktlinjerna faktiskt deklarerar detta bör det också finnas en tydlighet i vilken typ av ledarstil läraren bör använda i sin arbetsmiljö. Det har visats i undersökningar att för prestationen angående betyg för eleverna att ledarstilen hos lärarna inte har spelat så stor roll, därmed bör ledarstilen fokuseras så att eleverna doktrinernas till demokratiska människor och kunna se samhället med kritiska ögon. Då krävs både ett kollektivt och individuellt fokus från lärarens ledarstil, vilket läroplanen ur denna aspekt lyckas med, dock utan tydlighet.

No description available.

Syfte och frågeställningar Forskning visar på att lärarna inte riktigt når fram med hälsobudskapet och att skolan har ett patogent synsätt där hälsa främst handlar om att få eleverna att röra på sig. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur eleverna själva tänker och resonerar kring begreppet hälsa. Detta för att få en bild av hur skolan på bästa sätt ska kunna möta elevernas behov. Frågeställningarna är: Vad är hälsa för elever på högstadiet? Hur tycker elever på högstadiet att hälsa bäst uppnås? Vad upplever elever att de får lära sig om hälsa inom undervisningen i idrott och hälsa? Metod Studien är kvalitativ och intervjuer i fokusgrupper gjordes på högstadielever från en skola. Jag använde mig av ett bekvämlighetsurval. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med 4-5 elever i varje grupp. Sammanlagt deltog 23 elever. Resultat Resultatet visade på att elevernas uppfattning om hälsa till stor del handlade om kost och träning. Enligt eleverna har hälsa i skolan handlat lite om kost, men främst av vikten att röra på sig. De ansåg också att syftet med träning och kost främst var att se bra ut och inte bli överviktig. Endast ett fåtal elever nämnde andra aspekter som att undvika stress, ha en god nattsömn m.m. Några elever efterfrågar en bredare hälsosyn i skolan och säger att de skulle vilja veta syftet med övningar de gör och de skulle vilja veta mer om vad som gör att man mår bra istället för att fokusera på att undvika det som får dem att må dåligt. Slutsats Studien visade att det var ett patogent synsätt med utgångspunkt i den biomedicinska synen på hälsa som var dominerande i den skola som studerades. Eleverna uppfattar att undervisningen främst fokuserade på faktorer som motverkar ohälsa. Eftersom eleverna nästan uteslutande lyfter fram hälsa ur ett fysiskt perspektiv så har skolan ett ansvar att säkerställa att eleverna får en undervisning som ger en bredare bild av hälsa där även psykiskt och socialt perspektiv ingår.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen. Skillnaderna kan leda till problem med betygsättningens tillförlitlighet och, i förlängningen, valideringen av bildämnet.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010. Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen.

Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet. / Nationella forskarskolan för Barndom, lärande och ämnesdidaktik FoBa

The purpose of this study is to categorize what philosophical thoughts about knowledge and learning that have affected the general curriculum and the syllabus for political science in the swedish educational system, from 1970 up to 2011. The study utilizes the theories of Tomas Englund regarding perennialism, essentialism, progressivism and reconstructivism and the theories of Geir Biesta about socialisation, qualification and subjectification. These theories are applied to three different curriculums and syllabi in Sweden The results are that all curriculums and syllabi contain essentialism. The first studied curriculum, Lgy 70, is mostly affected by progressive thoughts while the two following, Lpf 94 and Gy2011, are more affected by reconstructivism. Regarding Geir Biestas theories the curriculums seem to gradually shift from socialisation towards subjectification.