Studiens syfte var att undersöka vilka prioriteringar som kommunala rektorer i grundskolan gör vid tillsättningar av förstelärare. Detta för att förstå hur rektorer tolkar läroplanen och därigenom agerar för en ökad måluppfyllelse i skolan. Målet är att synliggöra hur rektorernas utökade möjligheter till inflytande genom förstelärarreformen kan påverka skolutvecklingen. Metoden som användes var en kombination av högstrukturerade telefonintervjuer och offentliga statistiska data som rekvirerades från aktuell kommun. Studien omfattar 46 av totalt 51 kommunala rektorer i grundskolan där förstelärare finns i organisationen. Av dessa kunde 12 inte besvara hela eller delar av frågorna med anledning att de var nya i rektorsrollen. Två avböjde från att delta i studien. Resterande 32 rektorer besvarade studiens frågor angående prioriteringar av särskilda kvalifikationer vid tillsättning av 75 av kommunens 110 förstelärare i grundskolan. Resultaten analyserades i en induktiv process utifrån reformteorier, läroplansteorier och teorier om stofforganisation i skolan. Resultaten visade att rektorerna agerade enligt reformteorier där de utifrån sin ”sandwich-position” på olika sätt försökt genomföra reformen på ett sätt där slitningar bland reformanterna ska bli så små som möjligt. Detta genom att fördela försteläraruppdragen jämnt på olika sätt. Resultaten visar, utifrån de fyra huvudgrupperna för läroplansforskning, att rektorerna i sina prioriteringar har ett starkt ämnesfokus där matematiken har en särställning, men även svenska är framträdande. Här går att se paralleller i reformarbete som opinionsbildning då prioriterade ämnen är sådana som tydligt är kopplade till jämförande internationella studier. Det finns också ett stort lärarfokus då rektorerna lyfter fram lärares personliga drag på olika sätt knutet till kollegialt lärande, ledarskap i klassrummet och intresse för forskning. Även trender som formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och digitalt lärande framträder.

The purpose of this study was to research how teachers educate students who are present but not participating during physical education and health classes. The purpose was also to find out the teachers’ goals for the alternative education and how this is anchored in the curriculum. There has been past research about absence from physical education and health classes, but there is a knowledge gap regarding how teachers are supposed to handle students who are present but not participating. The study is based on qualitative semi-structured interviews with teachers in the south of Sweden. The selection of participants, teachers, was chosen both from a convenience and a time aspect. Two separate groups emerged from the results of the study. One group felt that the time pressure made it hard to plan and carry through the alternative education for the students who do not participate in the regular education. The other group had a predetermined plan with the purpose that all students who came to the lesson in physical education and health could participate on their own terms. The analysis of the results is connected to our theoretical starting point which for this study is the curriculum theory. One thing, among others, which came to light during the analysis was that the teachers who work towards including all students in the regular education has a goal and assessment that is more in line with the knowledge requirements than the teachers who let the non-participating students sit on the side or take a walk. The results of this study are not possible to generalize but can be of interest for further research into the subject.

Den här studien är en läromedelsanalys där syftet är att studera hur kvinnan presenteras, vilka egenskaper hon framställs ha och vilka hennes funktioner beskrivs som i kapitlen om kristendom i läromedlen för gymnasieskolan i religionskunskap 1. Detta med en utgångspunkt i den nuvarande läroplanen. Läromedelsanalysen är en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. De tre läromedlen analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, genom denna analys så besvaras frågeställningarna: Hur representeras kvinnan respektive mannen? Hur ser fördelningen i representationen ut mellan mannen och kvinnan, jämn eller ojämn? I vilka situationer nämns kvinnan specifikt? Tar läromedlen upp kvinnan utan att nämna mannen? I denna studie framgår det att fördelningen mellan mannen och kvinnan i läromedlen är ojämn och att mannen nämns flertalet gånger i olika situationer medan kvinnan nämns i snarlika situationer då de nämns. Läromedlen tar sällan upp kvinnan utan att mannen nämns i samband. Kvinnan presenteras ofta som mamma, fru och nunna. Sammanlagt i dessa tre läromedel så har kvinnan 12 representanter som nämns vid namn. Studiens syfte är också att se om läromedlen lever upp till det som beskrivs i styrdokumenten.

Under de senaste åren har en stor mängd nyanlända barn kommit till Sverige som flyktingar. En hel del har skrivits och debatterats kring hur det påverkar skolan. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur fritidshemmen anpassar sin verksamhet för att hantera nyanlända elever samt hur de arbetar med trygghetsskapande och språkutveckling? Studien har gjorts genom intervjuer på två fritidsavdelningar på en skola i Stockholm som tagit emot nyanlända elever som inte talar svenska. Resultatet visar att fritidshemmet inte arbetat efter någon specifik modell. En modell som skulle kunna användas som grund i fritidshemmens arbete med nyanlända elever är STOP-modellen. / During the last years many new refugees have arrived in Sweden, many of these are children. In media there has been many debates on how this would affect the schools in general. In this thesis I have chosen to examine how the schools recreation centres adopt their operations to cope with the newly arrived pupils with a starting point in the official curriculum. The study is based on interviews at two school recreation centres in Stockholm who have received newly arrived pupils who do not speak Swedish. The result shows that the recreational centres have not really used any specific model to plan their operations. One model that could be used by the recreational centres and their work with newly arrived pupils is the so-called STOP-model.

<p><p>Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.</p></p>

Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.

Studien ämnar utreda vilket förhållande elever i gymnasiets tredje årskurs har till läro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande målen. I studien vägs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlänka skolsystemet med det omgivande samhälle det är en del av. Eftersom eleverna är den sista årskullen som tar studenten enligt Lpo 94 är det också den läroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör på så vis också det yttersta beviset på hur läroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två gymnasieskolor. Studien visar att elever i mycket liten utsträckning har någon alls uppfattning om läro- och kursplanerna och därför inte heller har någon åsikt om dem. I fråga om det ansvar som ålagts eleverna finner de det ofrånkomligt och självkart, men ofta stressande. De poängterar också att de är de själva som har det absoluta ansvaret för sina betyg och att läraren endast är ett hjälpmedel i strävan efter önskvärda resultat. Ställt i relation till Giddens diskuteras hur de centralt styrda skoldokumenten kan ses som abstrakta system som vilar på sociologiska tillitsmekanismer. Detta ger en fördjupad bild av elevernas ansvarstyngda situation ur ett större samhällsperspektiv.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet. Det gällde inte enbart att ha relation med barnen utan också gentemot kollegor och föräldrar.Interaktionen mellan förskollärarna och barnen skedde främst med kroppsspråk, tonläge och gester från förskollärarna och genom kroppsspråk och röst från barnen.

Förskolan har gått från Barnstugor med ledarinnor till en statlig förskoleverksamhet med utbildade förskollärare. Sedan läroplanen för förskolan kom 1998 har förskolan haft en målstyrd verksamhet. Även om läroplanen innehöll mål gavs inga tydliga arbetssätt för hur förskolverksamheten skulle uppnå dessa mål. Efter att läroplanen reviderades 2011 utsågs förskollärare som ansvarsbärare till att planeringsarbetet skulle ske ut efter läroplanens mål. För en fungerande verksamhet krävs kompetenta förskollärare som utvecklas tillsammans med barnen. Barnen i sig ska även ses som kompetenta och verksamheten ska grundas på deras intressen och erfarenheter. Studien syftar till att ge en forskningsöversikt och kartläggning över forskningsläget gällande planeringsarbetet i förskolan. Metoden som användes i studien var en litteraturstudie som genomfördes med hjälp av insamlade artiklar från databaser. Studien har sin utgångspunkt i tre huvudfrågor som berör planeringsarbetet, läroplanen för förskolan samt synen på barns inlärningsprocess. Nio artiklar bearbetades i studien och ett resultat kunde fastställas. Studien belyste främst hur planeringsarbetet skulle utgå från läroplanen men att det skulle formas utifrån barnens intressen och vara relevant för barnens egen vardag. Vidare visade även resultatet att planeringen bör utgå från ett barnperspektiv samt en förståelse för barns inlärning. Leken och att barnen hade roligt verkade vara den största aspekten till barns inlärning. Resultatet visar även förskolläraryrkets komplexitet då planeringsarbetet både kan påverkas av barnens föräldrar samt förskollärarens kollegor.

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ”verklighet”, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner. Syftet med uppsatsen är att synligöra rytmen och rytmikens teoretiska utbredning och funktion i skolans kursplaner. Teorin för studien metod bygger på Hans-Georg Gadamers hermeneutiska synsätt om tolkning av text, samt Michel Foucault tankar om diskursanalys.