• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1065
  • 9
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1078
  • 268
  • 231
  • 231
  • 208
  • 169
  • 156
  • 137
  • 133
  • 112
  • 110
  • 109
  • 107
  • 106
  • 104
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Drama i relation till värdegrunden : En intervjustudie om värdegrund- och dramaarbete på förskolor i Sverige

Bulai, Lina, Stauffer, Bernhard January 2016 (has links)
Alla förskolor i Sverige har en gemensam läroplan som beskriver en värdegrund som ska vara grund i den dagliga verksamheten men hur arbetet ska gå till benämns inte. Drama är en metod som har visat positiva effekter och kan därför vara ett sätt för det praktiska arbetet med värdegrunden (Szecsi, 2008). Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Genom sex intervjuer på ungefär en timme var samlas resultat för att besvara frågorna “Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?”, “På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?” och “Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?” Materialet analyseras i förhållande till Deweys tankar om bland annat lärarens inblandning i undervisningen och Vygotsikijs teori om fantasi och kreativitet och kopplas sedan till tidigare forskning kring estetiska läroprocesser och lärarens inblandning i barns utveckling gjorts. Resultatet visar att pedagogerna på flera sätt arbetade med målen. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning är praktiska dramametoder som alla relaterar till värdegrunden.
82

"Man lär sig när man äter" -  en kvalitativ studie om förskolepersonalens arbetssätt, erfarenheter och tankar kring den pedagogiska måltiden

Westlund, Jennifer January 2016 (has links)
Bakgrund Den svenska förskolan ska enligt läroplanen främja barns utveckling på många sätt. Ett sätt att utöka lärandet i verksamheten är att använda sig av pedagogiska måltider och på så vis implementera läroplanens olika delar även i måltidssituationerna. Syfte Att undersöka hur läroplanen integreras i förskoleverksamhetens måltidssituationer genom att utforska hur förskolepersonal arbetar och tänker kring den pedagogiska måltiden. Metod Fem intervjuer med förskolepersonal genomfördes i Umeå med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Den pedagogiska måltiden användes och olika pedagogiska strategier för detta beskrevs, som till exempel matematik med potatisar. På grund av tidsbrist var detta dock inte alltid möjligt att göra fullt ut i alla måltidssituationer och det var därför främst under luncherna som planerad pedagogisk verksamhet pågick. Huvudmålet var att främja barnens utveckling och inflytande genom att stötta dem att klara av måltidssituationerna så självständigt som möjligt. Barnens inflytande över sin måltid var viktigt, och än viktigare var det förhållningssätt som informanterna förmedlade till barnen. Inför barnen försökte informanterna hålla sina egna åsikter och tankarna om den mat som serverades, till exempel kvaliteteten, för sig själva. Slutsats Informanterna såg måltiderna som ett tillfälle för pedagogisk verksamhet och ett sätt att implementera läroplanens delar. Tidsbrist och andra yttre faktorer var saker som kunde påverka och minska den pedagogiska insatsen kring vissa måltider. Barnens inflytande över och delaktighet i måltidssituationerna var ett sätt att utöka barnens självständighet och förmåga att kunna själv. Den pedagogiska måltiden uppfattades som en naturlig del av verksamheten men även som ett område värt att utöka längre fram.
83

Avdelningsplanering i förskolan : En studie om vad pedagogerna anser är syftet med avdelningsplaneringen och hur pedagogerna följer upp syftet

Jansson, Emelie, Åkerberg, Therese January 2016 (has links)
The purpose of this study is to examine what the teachers in preschool think the purpose is with the units planning in preschool and how they follow up the purpose. The question formulations are: What do the teachers think the purpose of unit planning is in preschool? How do the teachers work with the unit planning in preschool? How is the time being used when it comes to unit planning? What do the teachers prioritize/what do the teachers have time for and what do they not have time for?To be able to answer these questions we used curriculum theory, we interviewed six teachers from two preschools,one from each unit, and we also did two observations of unit planning, one each from the two preschools. The result showed that the teachers think the purpose is to see the children's learning and interests, how they can challenge the children and to get an approval from the director regarding the quality of the preschool. The teachers do not have the same amount of time to plan, the teachers plan with the children’s interests in mind, they reflect on what they have done earlier and they plan what material they are going to use with the children, they discuss and plan for parent/teacher meetings and preschool introductions. The teachers think it is important to work with the curriculum but do not have it with them during unit planning. We could see they are aware of the curriculum goals and that not having enough time and factors like not having certain information for the planning of a preschool introduction, not being prepared, drifting away from what they need to talk about and not being able pedagogical documentation when and where they want affects the planning. Some of the teachers prioritize reflections about the documentations and not so much planning for the following week and some of the teachers could do both.
84

Planerad rörelse i förskolan- förutsättningar och villkor. / Scheduled movement in preschool- conditions and terms.

Bengtsson, Therese, Mitander, Camilla January 2016 (has links)
Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs. Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.
85

Inkludering i förskolan : Inkludering i förskolan

Olovsson, Tina January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att öka kunskapen om inkludering i förskolan, samt hur detta begrepp uppfattas och tillämpas i ett antal förskolor i Sverige idag. Det är vidare att undersöka hur pedagoger ser på möjligheter och eventuella hinder med inkluderingsarbetet på förskolan. Studien vilar på en hermeneutisk grund då det i förskolan handlar om att tolka och förstå, vilket är samstämmigt med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade personliga intervjuer används för att samla in empiriskt material. Empirin har transkriberats och analyserats och teman har frambringats ur detta material. Resultatet av denna studie visar på att inkludering i förskolor är komplext och svårtolkat. Det är ett ord som inte finns med naturligt i förskolan, trots att samtliga pedagoger som intervjuades var överens om att de bör arbeta inkluderande i förskolan. Denna studie visar också att läroplanen har indikationer på att ett inkluderande arbetssätt bör tillämpas trots att detta inte står ordagrant i läroplanstexten. Pedagoger inom förskolan har för lite kunskap för att kunna möta alla barns olikheter visar denna studie. Det finns dock lösningar på detta, och denna kunskap skulle kunna ökas genom att begreppet lyfts mer och bringar samtal inom verksamheter, så att förskolan står på en gemensam grund vad gäller förhållningssätt och barnsyn. Förskolan är en flexibel arena som är i ständig förändring där pedagoger gör små och stora anpassningar efter rådande omständigheter. Trots att förskolan har stora möjligheter att förändra och anpassa, så att inkludering av alla barn blir möjlig, vittnar personal om att det är för dåligt anpassade lokaler i många förskolor idag. Det finns inte heller tillräckligt med resurser för att kunna dela barngrupperna, vilket är en lösning till att arbeta inkluderande enligt pedagogerna i denna studie.
86

“Och den ljusnande framtid är deras?” : tio lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag.

Lindberg, Andreas, Lodenius, Maria January 2016 (has links)
Studiens syfte är att studera hur några lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag utifrån huvuduppdraget i gymnasiesärskolans läroplan. Utifrån en kvalitativ ansats har vi genomfört tio intervjuer med lärare inom gymnasiesärskolan i tre svenska kommuner. Vi ville genom vårt intervjumaterial analysera, skapa mening och få syn på hur de beskriver och resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag. Studien visar att de intervjuade lärarna upplever sitt uppdrag utifrån gymnasiesärskolans huvuduppdrag i läroplanen som positivt, men konfliktfyllt. De utbildar eleverna utifrån läroplanens intentioner och kunskapsuppdrag samtidigt som de uttrycker en oro och i några fall uppgivenhet inför i vilken utsträckning eleverna ska få tillgång till det samhälle de utbildas för. Vi konstaterar att ambitionen att utbilda för att deras elever enligt läroplanen genomsyrar studiens resultat samtidigt som deras pedagogiska praktik ständigt förhandlas utifrån dem, deras kollegor och de förutsättningar de ges på sina arbetsplatser samt de erfarenheter de har av det samhälle deras elever ska leva och verka i.
87

Bildens betydelse för elevers inlärning : En läromedelsanalys av fyra läromedel i historia från Lgr 69 till Lgr 11 / The meaning of the image for students' learning : An analysis of four educational books in history from year 1969 to 2011

Östangård, Tilda, Smedberg, Stina January 2019 (has links)
Bilder har sedan en lång tid tillbaka använts i syfte att underlätta elevers inlärning. Redan under 1850-talet diskuterades vikten av bildanvändning, och om läroböcker skulle jämföras över tid skulle en ökning av antal bilder vara markant. Innebär det att nyare läromedel, med fler bilder, fungerar bättre för elevers inlärning? För att ta reda på detta har vi i denna studie därför valt att undersöka bildens roll i fyra läromedel, för att ta reda på hur bilden förhåller sig till elevers inlärning. För att uppnå syftet undersöks läroplaner och en läromedelsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa delar, genomförs.   Undersökningens resultat, som analyserats utifrån tidigare forskning, visade att det har skett en förändring, både i läroplanerna och i läromedlen. Det har gått från att den egna historien har legat i fokus, till att perspektivet lyfts och istället visar en större bild av vad som hänt samt hur de olika händelserna påverkar varandra. Detta speglas i bilderna. Resultatet visade också att de flesta bilder i läromedlen är bra, eftersom de ofta har en koppling till texten. Däremot är de nyare läromedlen mer effektiva när det kommer till inlärning, då tillhörande bildtexter är kortare och inte behandlar ny information.
88

Läroböcker i samhällskunskap utifrån ett intersektionellt perspektiv : En läroboksanalys om hur normer framställs i samhällskunskapsboken ”Forum 123” / Social science textbooks from an intersectional perspective

Marklund, Jessica January 2019 (has links)
Norms and values have a central role in teaching and the school should contribute with this knowledge. How this is to be done is not concrete expressed in the curriculum and is therefore of importance to investigate more closely. The analysis of norms will be made from an intersectional perspective in order to be able to create a just picture of how social structures are created. By an intersectional perspective is meant that norms should be studied based on its interaction and not individually. This study examines which words are used in the production of the categories gender, ethnicity and class, and whether norms are presented as independent or dependent factors when explaining social structures. As a method, a critical discourse analysis of the textbook Forum 123 (2017) will be made. The result of this study shows that intersectionality is mentioned on two occasions in the textbook but does not permeate the book in its entirety. The categories gender, ethnicity and class are divided into different subchapters and are distinguished from each other, which is problematic from an intersectional perspective.
89

Förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbete / Preschool teachers' perception of gender equality work

Gunnarsson, Julia, Hernandez Campos, Doris January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas uppfattning om jämställdhet i förskolan. Detta undersöktes genom individuella intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor i Gävleborgs län och i Stockholms län. Vi ville undersöka hur förskollärarna arbetar i sina arbetslag för att sträva efter en jämställd förskola samt ta del av förskollärarnas eget intresse och erfarenheter om jämställdhet. Studien visade att jämställdhetsarbetet handlade om att alla barn ska få samma möjligheter och rättigheter i förskolan. Materialet som framkom under intervjuerna med förskollärarna transkriberades och analyserades. Detta resulterade i att förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbetet kategoriserades efter olika teman. Dessa teman är: könsroller, arbetet med jämställdhet i barngrupp, förskollärarnas tankar om jämställdhetsarbetet i verksamheten och att rusta inför framtiden med jämställdhetsarbetet. I studie lyfts även läroplanens (Skolverket, 2018) mål och riktlinjer som förskollärarna förhåller sig till i jämställdhetsarbetet samt forskning som belyser om jämställdhet. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>
90

Läroplanens styrande effekt : En studie om Lgr11 och dess styrande effekt över lärarkåren

Nordmark, Alina January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka vilken styrande effekt Lgr11 har i lärares yrkesutövande, meningen med undersökningen är att få en insyn i om hur de professionella lärarna upplever att de är påverkade av läroplanen i deras yrkesutövning. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Michael Lipskys teori om närbyråkrater och deras handlingsutrymme samt Lennart Lundquist´s teori som handlar om hur närbyråkraterna förstår, kan och vill i en implementeringsprocess av exempelvis en läroplan. Huruvida närbyråkraterna- i detta fall lärarna- förstår, kan och vill är viktigt att studera eftersom att det är avgörande för om styrningen lyckas eller inte. En analysmodell har utformats utifrån Lundquist´s teori och de tre centrala begreppen. Den metod som använts är samtalsintervjuer med fyra grundskollärare från två olika skolor i Luleå kommun. Detta dokumenterades med ljudinspelning som sedan transkriberades kontinuerligt efter varje intervju. Analysmodellen användes när intervjuerna sammanställdes och resultatet som visas är att det finns många olika åsikter bland lärarna gällande exempelvis Lgr11:s formulering. Resurser och Lgr:11s mål och värderingar är däremot saker som alla lärare var överens om. Intervjuerna och studien har lett till en djupare förståelse för lärarnas syn på läroplanens styrning på de skolorna som är med i undersökningen.

Page generated in 0.0725 seconds