<p>Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, föräldrars, lärares och slöjdlärares perspektiv. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser på varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda på om målen i läroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och föräldrar, men även vad lärare och slöjdlärare anser och säger om ämnet. Vi har börjat vårt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia. Det finns med en genomgång av Lpo 94, kursplanen för slöjd och Nu 03. Vi har gjort enkätundersökningar med fyra undersökningsgrupper. Dessa var elever i år 5 och år 9, deras föräldrar, samt lärare och slöjdlärare. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i norra Sverige. De olika enkäterna hade likartade frågor som vi sammanställt i diagram, för att på så sätt jämföra svaren. Vårt arbete har tydligt visat att slöjdämnets mål inte är känt av elever, föräldrar och lärare. Medan slöjdlärarna har bra kännedom om detta. Det praktiska arbetet ses som en av slöjdens vikigaste fördelar, tillsammans med att ämnet ger omväxling till de teoretiska ämnena.</p>

<p>Detta examensarbete hade som avsikt att ge kännedom om professionalismen i förskolan och var fortsättning på en internationell studie som European Early Childhood Education Research Association startade på Malta år 2004. Syftet med undersökningen var att få kunskap om och belysa vad lärare erfar i sitt handlande och tänkande som professionell i förskolan. Undersökningen var kvalitativ och byggde på observationer och intervjuer av två respondenter. Resultatet påvisade att lärarna hade stor kunskap om barn och deras utveckling samt att lärarnas professionalitet handlade mycket om förhållningssätt och att de tog vara på de dagliga aktiviteterna som viktiga för barns lärande. Lärarna var mycket medvetna om läroplanen och dess innehåll och arbetade för att alla barn skulle uppleva sin dag som rolig, trygg och lärorik. Slutsatsen blev att professionalismen i förskolan visar sig i lärarnas agerande tillsammans med barnen samt i deras kunskaper och förhållningssätt.</p>

<p>I förskolan skall all personal jobba utifrån rådande styrdokument. För förskolan gäller Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i läroplanen för förskolan tar upp värdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollärarna och barnskötarna på två avdelningar planerade och jobbade med värdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som står om värdegrunden i läroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollärare och tre barnskötare på två olika avdelningar, jag har också gjort observationer på dessa avdelningar med två barngrupper på vardera 18 barn. Resultatet visar att förskollärarna är mer insatta i vad som står om värdegrunden i läroplanen för förskolan än vad barnskötarna är. En viss skillnad märks också mellan avdelningarna i hur insatt pedagogerna är och hur de jobbar.</p><p>Det som är gemensamt mellan de två avdelningarna är att de tänkt jobba med en värdegrundssaga men de har inte hunnit komma igång med arbetet än. Det som skiljer är att en avdelning har ett tänkande att jobba kring de olika till exempel respekt och hänsyn medans den andra avdelningen har tänkandet kring att jobba med jämställdhet.</p>

<p>Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati.</p>

<p>Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.</p><p>Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.</p><p>Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna. Den mest framträdande aktören i samband med ansvar i samtliga analyserade planer är skolan som helhet då skolan som institution eller aktör innehar det största ansvaret. Den explicitaste likheten vi funnit mellan den nationella läroplanen och de lokala planerna är att samtliga fokuserar på fostransuppdraget och att detta ansvar vilar på skolan.</p>

<p>The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.</p>

<p>The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.</p>

<p>Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.</p>

<p>Even though discrimination of gender in schools and general workplaces is prohibited by Swedish law, there are reports and witness accounts that suggest that discrimination, such as sexual harassment, still exist in Swedish schools.</p><p>The main purpose with this essay is to look into how questions concerning gender related issues and equality between the sexes is treated in the schools governmental directives, and in textbooks, such trying to examine in what way these questions are addressed in schools. I will answer the following:</p><p>In what way and to what extent do the governmental directives bring up questions concerning gender related issues and equality, and how are the teachers governed into teaching these matters?</p><p>Has there been any change concerning these matters between Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>What is written in textbooks in social studies about gender rôle and equality and to what extent do they follow the curriculum?</p><p>Is there any visible change in textbooks written after Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>In order to answer these questions I will analyze the curricula, Lgr-80 and Lpo-94, and textbooks in social studies written on the basis of these curricula.</p><p>The study showed a more evident governing towards an active teaching and mentoring the students to equality between the sexes, in Lgr-80 than in Lpo-94. The textbooks followed above all Lgr-80 in three of four cases and in the fourth case the curriculum was not followed at all.</p>

<p>Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande. Det som skiljer sig mellan läromedlen är hur kommunikationen och laborationen sker i klassrummet och den största skillnaden i jämförelsen mellan elevens bok och lärarhandledningen.</p>