No description available.

The purpose of this study is to investigate how a teacher guide can provide tips and support for teachers to develop their students subject specific language. The method used in the study is a mixture of qualitative- and quantitative content analysis. We have analyzed one chapter from a teacher guide for Year 1, and one chapter from a teacher guide for Year 3. Only the part including tips about activities have been analyzed and a total of 50 activities have been analyzed. The perspective that permeates the study is the socio-cultural perspective on learning, since the socio-cultural perspective is about communication, and so is the student´s language development. The results of this study conclude that teachers receive limited support from the activities in the guide regarding how to teach students to analyze mathematical texts. However, it appears that the teacher receives many tips on multimodal forms of expression. The results also show that there are differences in the content between the teacher´s guides in year 1 and year 3.

No description available.

No description available.

Matematikundervisningen styrs till stor del av läroböcker och för att säkerställa kvalitén hosdem krävs en kritisk inställning. Studiens syfte var att öka kunskapen om hur läroböcker imatematik utvecklar elevers problemlösningsförmåga. Med hjälp av tidigare forskningutformades kriterier för begreppet problemlösningsuppgift och utifrån dessa kriteriergenomfördes en innehållsanalys av läroböcker för att undersöka problemlösningsuppgiftersförekomst, placering och utformning. Vi fann att problemlösningsuppgifternas förekomstvarierade mellan olika läroböcker. Vår studie visade också att de flestaproblemlösningsuppgifter är placerade så att alla elever får räkna dem, ett resultat sommotsäger viss forskning. Tidigare forskning har påpekat att det bör ske en progression iutformningen av problemlösningsuppgifterna från årskurs fyra till sex, men vi fann ingatecken på att det sker i de undersökta läroböckerna. Vi jämförde även om och hurlärarhandledningarna ger stöd till problemlösningsundervisning. De undersöktalärarhandledningarna har till stor del liknande beskrivningar och undervisningsförslaggällande problemlösning.

This study is an analysis of the relationship between teachers and teaching materials within the field of mathematics. The study answers how the relationship between teachers and teaching aids affects the use of teaching aids in the planning an execution of mathematics education, focusing on the earlier stages of compulsory school, first to third year. The study also examines how the student book is utilized during mathematic lessons. The information is collected through qualitative interviews with active teachers for earlier school years, 1-3. The results show that teachers want the relationship to be built upon a combination of their own experience with the support of teaching material. The result also shows that the usage of the student book ranges from half to the entire lesson period where the main purpose for the book is to perform mathematic exercises. The thesis is concluded with on future research within this field. / Denna studie är en undersökning om relationen mellan lärare och läromedel inom matematik. Undersökningen syftar till att ge svar på hur relationen mellan lärare och läromedel påverkar användandet av läromedel vid planering och genomförande av matematikundervisning i grundskolans tidigare stadier, årskurs 1–3. Syftet är även att undersöka hur elevboken används i undervisningen. Datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer med aktiva lärare för tidigare skolår 1-3. Resultatet visar att lärare vill att relationen ska byggas på en balans av den egna erfarenheten i kombination med läromedlet. Användandet av elevboken sträcker sig allt från hälften till hela lektionstiden och det främsta användningsområdet för boken är räkning av övningsuppgifter. Uppsatsen avslutas med förslag på hur vidare forskning kan se ut.

Genom att analysera två valda lärarhandledning har vi en förhoppning om att öka förståelsen för på vilket sätt lärarhandledningen kan ses som en resurs för att ge läraren support att utforma och genomföra matematikundervisning av hög kvalité. Undersökningen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärarna upplever för stöd i en lärarhandledning och vilka begränsningar som läraren upplever vid användandet av den. forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är följande: Vilket stöd upplever lärare att lärarhandledningen ger? Vilka begränsningar upplevs av lärarna vid användandet av en lärarhandledning? För att kunna besvara de här forskningsfrågorna valdes semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisade i läromedlen Favorit matematik eller Rik matematik.  Intervjuerna genomfördes på olika skolor samt genom en telefonintervju i mellersta Sverige med sex lärare i grundskolans tidigare år 1-3. Studien förhåller sig till två teoretiska ramverk: Davis och Krajcik (2005) och Brown (2009).  Resultatet visade att lärarna utnyttjar lärarhandledningens olika delar på olika sätt i sin matematikundervisning. Antingen ses det som ett recept, verktygslåda där olika delar utnyttjas eller ses som en inspirationskälla där läraren improviserar utan att låta läromedlet styra undervisningen. Begränsningar som framkom av studiens resultat var bland annat att respondenterna upplevde lärarhandledningarna som stressande om materialet följs som ett recept. / By analyzing two chosen teacher tutorials, we hope to increase understanding of how the teacher guides can be seen as a resource to provide the teacher with the support of designing and implementing high quality mathematics education. The study is a qualitative study aimed at investigating what kind of support teachers experience in a teacher's guide and what constraints the teacher experiences when using it. The research questions underlying the study are as follows: What support do teachers experience from the teacher's guide? What constraints are experienced by the teachers in the use of a teacher's guide? In order to answer these research questions, semi structured interviews were chosen with teachers who used the teaching materials Favorit Matematik or Rik Matematik. Interviews were conducted at different schools and through a telephone interview in central Sweden with six teachers in primary school's earlier years 1-3. The study relates to two theoretical frameworks: Davis and Krajcik (2005) and Brown (2009). The result showed that teachers utilize the different parts of the teacher guides in different ways in their mathematics teaching. Either it is seen as a recipe, a toolbox where different parts are utilized or viewed as an inspiration source where the teacher improvises without letting the teaching device control the teaching. Restrictions found by the result of the study were, among other things, that the respondents experienced the teacher guides as stressful if the material is followed as a prescription.

<p>Sammanfattning</p><p>Den tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid. Denna intervjustudies syfte var att undersöka i vilken utsträckning teknik används i förskolans inom- och utomhusverksamhet. Vad kan påverka användandet av teknik i verksamheten? Är det praktiska förutsättningar, materialet eller inställningen hos pedagogen?</p><p>Till hjälp för att genomföra vår studie skapade vi först ett arbetsmaterial i form av lärarhandledningar, som innehöll beskrivningar på några enkla övningar. Dessa delades ut i samband med intervjuer. Inspirationen till lärarhandledningarna fick vi ifrån vår utbildning och litteratur, men även ifrån våra egna familjer. Intervjuerna genomfördes med sju förskollärare, inriktningen på deras utbildning var inom matematik, teknik och naturvetenskap. Som ett komplement till intervjuerna sändes en enkät ut via e-post till samtliga deltagare, den gav oss möjlighet att fastställa om materialet blivit använt och i vilken utsträckning. Handledningar, intervjuer och enkät fick ligga som grund till våra frågor gällande inställningen hos pedagogen, praktiska förutsättningar och teknikverksamheten med barnen. Efter att ha sammanställt utskrifter av intervjuer och enkäter ser vi som resultat att praktiska förutsättningar och tillgång till material/läromedel påverkar användandet av teknik i verksamheten. Men den största betydelsen när det gäller teknikverksamhet i förskolan har pedagogens erfarenheter och inställning till teknik.</p>

<p>Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.</p>

<p>Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande. Det som skiljer sig mellan läromedlen är hur kommunikationen och laborationen sker i klassrummet och den största skillnaden i jämförelsen mellan elevens bok och lärarhandledningen.</p>