Läromedel används mycket i undervisning och kan ses som en påverkansfaktor för undervisningens utformning och elevers lärande. Undervisning i skriftspråkande ska förbereda eleverna att uttrycka sig för olika syften och i olika sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ett läromedel för årskurs 1 erbjuder för skriftspråksundervisning. Två forskningsfrågor formulerades: (1) Vilken skriftspråksunder-visning beskrivs i läromedlets lärarhandledning? (2) Vilken skriftspråksundervisning erbjuds genom läromedlets lektionsförslag? Utifrån ett socialt perspektiv på skriftspråksutveckling och med Four Resources Model som analytiskt ramverk genomförs en kvalitativ innehållsanalys av ett läromedel. Resultatet tyder på att det finns en viss skillnad mellan den undervisning som beskrivs i lärarhandledningen och som erbjuds genom läromedlets lektionsförslag. I synnerhet erbjuder läromedlet en skriftspråksundervisning som innehåller arbete med bokstäver och läsförståelsestrategier, vilket stödjer kodning och skapande av mening.

Läromedel används mycket i undervisning och kan ses som en påverkansfaktor för undervisningens utformning och elevers lärande. Undervisning i skriftspråkande ska förbereda eleverna att uttrycka sig för olika syften och i olika sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ett läromedel för årskurs 1 erbjuder för skriftspråksundervisning. Två forskningsfrågor formulerades: (1) Vilken skriftspråksunder-visning beskrivs i läromedlets lärarhandledning? (2) Vilken skriftspråksundervisning erbjuds genom läromedlets lektionsförslag? Utifrån ett socialt perspektiv på skriftspråksutveckling och med Four Resources Model som analytiskt ramverk genomförs en kvalitativ innehållsanalys av ett läromedel. Resultatet tyder på att det finns en viss skillnad mellan den undervisning som beskrivs i lärarhandledningen och som erbjuds genom läromedlets lektionsförslag. I synnerhet erbjuder läromedlet en skriftspråksundervisning som innehåller arbete med bokstäver och läsförståelsestrategier, vilket stödjer kodning och skapande av mening.

Den här kvantitativa studien syftar till att ta reda på hur 28 nyutexaminerade lärare för årskurserna 1–3 väljer material till sin svenskundervisning och hur självständiga de är när de planerar sin undervisning. I den här studien har begreppet nyutexaminerade lärare definierats som lärare som arbetat upp till fem år. Data är insamlad via en enkätundersökning. Resultatet visar att de nyutexaminerade lärarna som deltog i studien samverkar i hög grad inom arbetslagen men de är samtidigt självständiga i hur de lägger upp sin undervisning. Sammantaget ser vi att majoriteten av de nyutexaminerade lärare för 1–3 som deltog i den här studien har ett omväxlande arbetssätt i sin undervisning då de varierar mellan olika läromedel, sitt egna material och kollegors material.

Syftet med denna analys är att undersöka hur lärandematerial kan möjliggöra utveckling i matematikundervisningen för geometrins område area och omkrets. Begreppsförmågan står i fokus i analysen eftersom tidigare forskning tyder på att de ämnesspecifika begreppen för area och omkrets kan vara en svårighet hos elever. Analysen undersöker vilka variationer lärandematerialet innehåller och utförs på en räknebok med tillhörande lärarhandledning. Variationsmönster och representationsformer är grunden till analysens metod. Resultatet visar att lärandematerialen kan utveckla begreppsförmågan på grund av att lärandematerialens innehåll varierar i samspel mellan räknebok och lärarhandledning.

I den här studien kommer tre lärarhandledningar analyseras utifrån tre designprinciper. Vi vill analysera dessa med hjälp av textanalys för att tolka huruvida lärarhandledningar kan vara till stöd för oss som snart är nyutexaminerade lärare. Detta för att upptäcka om lärarhandledningen kan ge oss mer än bara stöd i kunskap, men även stödja oss i vår ämnesdidaktik. Vi analyserar lärarhandledningarna ur den kvalitativa metoden med inslag av den kvantitativa metoden, eftersom vi gör en textanalys av kapitlen ”bråk” i varje lärarhandledning, men vi använder oss av tabeller för att konkretisera våra svar från varje designprincip som vi analyserat utifrån. Resultatet visar på att lärarhandledningarna inte levde upp till de tre designprinciperna och var således ej ett fullständigt stöd för lärare. Slutsatsen blir således att läraren behöver utifrån sin ämnesdidaktik och erfarenheter betrakta lärarhandledningen som en guidning och inte som ett komplett stöd för att undervisningen. Läraren behöver ha i beaktning att kunna undervisa på egen hand och vara flexibel till att kunna göra egna medvetna val beroende på omständigheter runt omkring klassrummet och även lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att alla elever klarar målen, oavsett behov.

Studiens syfte var undersöka likhetstecknets förekomst och presentation för elever iåk1 i den svenska grundskolan. Studiens vägleddes av frågeställningen Vilkaförklaringsmodeller används i läroböckerna och lärarhandledningarna för attpresentera likhetstecknet och i vilken utsträckning används de? För att uppnå dettavaldes fem böcker ut som analyserades med tillhörande lärarhandledningar. I studienanvändes ett ramverk av Matthews et., al. som modell för att analysera materialet.Resultatet visar att det behövs pedagogiska förklaringsmodeller i läromedlen för attfå en djupare förståelse kring begreppet likhetstecknet. Vidare är det betydelsefulltatt det finns större omfattning av icke-standardekvationer då eleverna i de fallen fårarbeta med båda sidor av likhetstecknet. Resultatet visade också att de fem utvaldamatematikböckerna innefattade likhetstecknet i olika mängd. Alla läroböckerna hadeekvationer med standardform, medan fyra av böckerna hade uppgifter som även hadeicke-standardekvationer.

Denna studie undersöker fyra av NTA- lådans lärarhandledningar inom naturvetenskap och teknik, med störst fokus på teknik, för årskurserna F-6.Syftet med denna studie är att undersöka hur NTA- lådans lärarhandledningarkan stödja läraren i teknikundervisningen tillika individanpassningen. Det teoretiska ramverk som används vid analyseringen av lärarhandledningar ärEducational Curriculum Materials (ECM). Analysen av lärarhandledningarna utgår från de fyra principerna Anpassad undervisning, Förankring i lärarpraktiken, Utökade ämneskunskaper och Didaktisk undervisning. Resultatet visar att NTAs lärarhandledningar har stor potential och är ett bra stöd för lärarens undervisning. Emellertid krävs det att läraren har ämneskunskaper och goda relationer till sina elever, för att kunna individanpassa teknikundervisningen.

De nationella provens resultat för årskurs 3 visar att elever återkommande har svårigheter i skriftliga räknemetoder i subtraktion, som är en del av kunskapskraven. Samtidigt visar forskning att matematikundervisning i Sverige till stor del är läromedelsstyrd. Syftet med studien är därför att undersöka hur skriftliga räknemetoder i subtraktion framförs i olika läromedel för matematik. Vår läromedelsanalys visar att läromedlen dels har liknande metoder och arbetssätt, dels enskilda metoder och upplägg. Sammanfattningsvis kan konstateras att inget av de undersökta läromedlen behandlar skriftliga räknemetoder på ett fullt önskvärt sätt utifrån forskning och variationsteorin. Läromedlen tar upp några skriftliga räknemetoder i lärarhandledning och elevbok. Utifrån variationsteorin kan det tänkas vara önskvärt att ytterligare metoder presenteras liksom elevers vanligt förekommande missuppfattningar.

Det finns inga krav på vare sig omfattning eller innehåll för friluftsverksamhet i grundskolan, trots att friluftsliv och naturvistelse för med sig en rad värden. Därför har jag, inom ramen för detta arbete, utvecklat en lärarhandledning som avser att motivera och underlätta för lågstadielärare i Nacka kommun att bedriva friluftsdagar med koppling till naturorienterande ämnen, samt att inspirera elever att redan i yngre år upptäcka och vistas i naturen. Utifrån en enkätundersökning som genomfördes med målgruppen, samt utifrån läroplanen för grundskolan och litteratur kopplat till friluftsliv och pedagogik, sammanställdes ett utkast av lärarhandledningen, som i sin tur revideras efter en utvärdering med målgruppen. Det resulterade i en lärarhandledning med fem arbetsområden, kopplade till tre friluftsdagar över ett helt läsår, där eleverna involveras i arbetet både inför och efter friluftsdagarna. I slutsatsen lyfts lärarhandledningen som ett kunskapsbidrag med potential att även användas av lärare som inte är yrkesverksamma i Nacka kommun.

Studiens syfte är att undersöka lärarhandledningar till tre utvalda barnlitterära böcker för att se om materialen kan bidra till lärarens kunskaper om läsförståelsestrategier och till lärarens kunskaper om arbetssätt och metoder som främjar läsförståelse. Vidare undersöks hur och i vilken omfattning innehållet i de tre lärarhandledningarna motiveras av författarna. Lärarhandledningarna undersöks genom kvalitativ innehållsanalys. Davis och Krajciks (2005) ramverk används för att formulera fem kategorier. Varje kategori utgör en typ av stöd som lärarhandledningen till en barnlitterär bok bör innehålla. Med hjälp av de fem kategorierna struktureras och bearbetas innehållet i de tre lärarhandledningarna. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningarna erbjuder stöd för lärarens kunskaper om hur läsförståelseundervisning kring barnlitterära böcker kan organiseras. Däremot råder skillnader i hur omfattande stödet är och hur detaljerat stödet förmedlas. Vidare visar resultatet på en variation i hur författarna väljer att motivera innehållet. Gemensamt för de lärarhandledningar som har analyserats är att det finns spår av svenskämnets kursplan i de arbetssätt och det innehåll som förespråkas. Elevernas delaktighet, tankar och egna erfarenheter är centralt i den undervisning som skrivs fram i samtliga lärarhandledningar.