I svensk matematikundervisning har läroböcker en central roll och tillhörande lärarhandledningar har potential att stödja lärare i deras undervisning. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några vanligt förekommande läromedel behandlar det binära talsystemet och vilket stöd tillhörande lärarhandledningar ger till lärare i undervisningen av det binära talsystemet. För att uppnå syftet har vi operationaliserat två teoretiska ramverk för att genomföra en analys av fem vanligt förekommande läroböcker i Sverige samt deras tillhörande lärarhandledningar. Vi fann att 0,5 % av 20 816 uppgifter behandlar det binära talsystemet. Av dessa uppgifter går 97 % att lösa med hjälp av ett direkt stöd från läroboken. I analysen av tillhörande lärarhandledningar visar resultatet att lärarhandledningar främst talar genom lärare, det vill säga att de syftar till att styra lärares handlingar.

Studiens syfte är att undersöka lärarhandledningar till tre utvalda barnlitterära böcker för att se om materialen kan bidra till lärarens kunskaper om läsförståelsestrategier och till lärarens kunskaper om arbetssätt och metoder som främjar läsförståelse. Vidare undersöks hur och i vilken omfattning innehållet i de tre lärarhandledningarna motiveras av författarna. Lärarhandledningarna undersöks genom kvalitativ innehållsanalys. Davis och Krajciks (2005) ramverk används för att formulera fem kategorier. Varje kategori utgör en typ av stöd som lärarhandledningen till en barnlitterär bok bör innehålla. Med hjälp av de fem kategorierna struktureras och bearbetas innehållet i de tre lärarhandledningarna. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningarna erbjuder stöd för lärarens kunskaper om hur läsförståelseundervisning kring barnlitterära böcker kan organiseras. Däremot råder skillnader i hur omfattande stödet är och hur detaljerat stödet förmedlas. Vidare visar resultatet på en variation i hur författarna väljer att motivera innehållet. Gemensamt för de lärarhandledningar som har analyserats är att det finns spår av svenskämnets kursplan i de arbetssätt och det innehåll som förespråkas. Elevernas delaktighet, tankar och egna erfarenheter är centralt i den undervisning som skrivs fram i samtliga lärarhandledningar.

Studiens syfte är att se om och i vilken utsträckning tre utvalda lärarhandledningar ger lärare stöd att utveckla ämnesdidaktiska kunskaper om den tidiga läs- och skrivinlärningen samt om de didaktiska frågorna motiveras. Studiens valda metod är kvalitativ innehållsanalys. Analysen har genomförts med hjälp av studiens teoretiska ramverk vilket är Davis och Krajciks (2005) designprinciper och ett didaktiskt perspektiv. Det teoretiska ramverket har modifierats för att passa in för att analysera lärarhandledningar i svenska med fokus på den tidiga läs- och skrivinlärningen. Utifrån modifieringen har fem kategorier skapats som beskriver olika typer av stöd som lärare kan erbjudas i en lärarhandledning. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningar erbjuder stöd i olika utsträckning. Gemensamt för lärarhandledningarna är att den största delen av stödet går att hitta i inledningskapitlet. Resultatet visar att lärarhandledningarnas utgivningsår är en faktor till hur omfattande stödet är samt till vilken grad de didaktiska frågorna motiveras. Den lärarhandledning som hade nyast utgivningsår visade sig ge det största stödet till lärare.

Kommunikationsförmågan kan vara en nyckelkomponent för utveckling av de andra förmågorna i matematik. Genom att eleverna tillåts kommunicera matematiska idéer genom matematiska uttrycksformer får eleverna möjlighet att uttrycka sin kunskap och sin förståelse samt fördjupa sin förståelse för ämnet. Men hur lärare bör utforma matematikundervisningen för att främja elevers utveckling av kommunikationsförmågan förblir osagt. Således har läromedel och lärarhandledningar stor inverkan på lärarens matematikundervisning. Tidigare forskning pekar mot att kooperativt lärande generellt kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Därför syftar denna komparativa lärarhandledningsanalys till att kartlägga på vilket sätt lärarhandledningen i Rik matematik 3A och Favorit matematik 3A erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande. Analysen fokuserar också på hur aktiviteterna i dessa lärarhandledningar karaktäriseras av komplexitet och utmaning för att främja kooperativt lärande i matematik. Resultatet från denna lärarhandledningsanalys påvisar att lärarhandledningen i Rik matematik erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande i större utsträckning än Favorit matematik. Dessutom karaktäriseras aktiviteterna av större komplexitet och utmaning än de i lärarhandledningen i Favorit matematik, eftersom flera elevers insatser krävs vid genomförandet. Men lärare har fortsatt autonomi när det kommer till hur lärarhandledningar implementeras i praktiken.