Syftet med denna studie är att ge inblick i hur ett läromedels lärarhandledning ger uttryck och utrymmeför språkstimulerande aktiviteter ur ett andraspråksperspektiv. Mina forskningsfrågor är: Hurbeskriver lärarhandledningen språkstimulerande aktiviteter? Finns det i lärarhandledningenuppmuntran till språkstimulerande aktiviteter? Hur uttrycks det att läraren utforma sin undervisningför att eleverna ska delta i elev-elev interaktion? Hur beskriver lärarhandledningen att undervisningenkan utformas för att inkludera elever med svenska som andraspråk? Undersökningen bygger på enkvalitativ dokumentanalys av lärarhandledningen till ett läromedel i läsinlärning. Resultaten avundersökningen tyder på att handledningen uppmuntrar språkstimulerande aktiviteter men attförslagen på hur läraren kan utforma undervisningen för interaktion är få. Vidare tyder studiens resultatpå att inget av läromedelsförfattarna uttalat andraspråksperspektiv finns i handledningen, men mycketav lärarhandledningens innehåll ger uttryck för språkstimulerande aktiviteter ur ettandraspråksperspektiv. I lärarhandledningens vetenskapliga grund ges både uttryck och utrymme förspråkstimulernade aktiviteter i ett andraspråksperspektiv. Vilket, enligt denna studie, inteöverensstämmer med lärarhandledningens lektionsinnehåll där utrymme för aktiviteterna inte ges.

I den här studien analyseras två lärarhandledningar till NTA-lådor inom teknik/fysik. NTA-lådorna har en blivit en stor del av skolans NO-undervisning utan att en kritisk granskning genomförts systematiskt. Lärarhandledningen granskas därför ur ett perspektiv för att se om det kan fungera som educational curriculum materials (ECM). Granskningen tar som utgångspunkt huruvida lärarhandledningen hjälper läraren att förutse och tolka elevers gensvar, utveckla lärarens ämneskunskaper, målreflektera i förhållande till lektionsinnehållet och synliggöra utvecklande pedagogiska idéer. Resultatet visar att till stora delar uppfylls inte kriterierna för ECM. Det betyder inte att NTA-lådan inte fungerar som läromedel utan mer att det finns en stor utvecklingspotential. För att få en mer övergripande bild skulle en mer omfattande analys, där övriga områden inom NTA analyseras, vara av intresse.

Denna studie innefattar en läromedelsanalys där strategier som förespråkas i läromedel för elever i skolår 1-3 i subtraktion med tiotalsövergång undersökts. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades elevernas svårigheter för subtraktion vilket därmed väckte en nyfikenhet. Fyra frågeställningar tas till hjälp för att undersöka ämnet; När i skolår 1-3 introducerar de olika läromedlen tiotalsövergång i subtraktion? Vilka olika strategier för tiotalsövergång i subtraktion förespråkas i de olika läromedlen för matematik? Hur representeras subtraktion med tiotalsövergång i de olika läromedlen? Hur motiveras de strategier och representationer som förespråkas i de olika läromedlen? Resultatet visar att subtraktion med tiotalsövergång oftast inleds i skolår 2 samt att flera av strategierna är desamma i de olika läromedlen. Däribland subtrahera till 10 och uppställning som strategi. I samtliga läromedel framhålls även vikten av relationen mellan addition och subtraktion. I lärarhandledningarna framhålls användandet av konkret material samt att lära tillsammans som viktigt.

No description available.

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.</p>

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.

No description available.

Läroböcker har visat sig kunna ha en styrande roll i matematikundervisningen. Men är läroboken ett stöd i undervisningen eller är den ett hinder? Kunskapsöversikten kartläggerforskning om matematikboken och tillhörande lärarhandledning. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar den forskning om användning av läroböcker och lärarhandledningar i matematik som redovisas i ett urval av vetenskapliga publikationer från nordeuropeiskaforskare. Vi sammanfattar de resultat som redovisats, men redogör även för metodik, teoribakgrund och andra kännetecken hos publikationerna. Vi har begränsat studien till norra Europa, eftersom det är en region där läroböcker har en viktig roll i undervisningen, och tillperioden efter 2013, eftersom den senaste vetenskapliga översikten om matematikläroböckerpublicerades då (Fan et al. 2013). I vår översikt har vi särskilt riktat in oss på lärarnas motiv bakom val och användning av matematikbok och lärarhandledning, såsom de framträder i de granskade artiklarna. Avsikten är att besvara frågeställningen:• Vilka positiva och negativa effekter kan val och användning av matematikbok och lärarhandledning ha på matematikundervisningens utformning? I kunskapsöversikten tydliggörs några kännetecken som finns i forskningen om läroböcker i matematik. Artiklarna sorterades in i olika egenskaper för att tydliggöra likheter och skillnader. Kartläggningen visade bland annat att artiklarna har en spridning mellan teori och begrepp, exempelvis hänvisar författaren till teoretisk utgångspunkt i endast tre av artiklarna. Resultaten som tydliggörs visar att matematikbok och tillhörande lärarhandledning har bådepositiva och negativa effekter på undervisningens utformning. Våra resultat indikerade bland annat att matematikböcker kopplar i olika grad till läroplanens mål, vilket kan vara en negativeffekt på undervisningens utformning. Det kan resultera i att eleverna inte får möjlighet ytträna på samtliga mål i läroplanen. En ytterligare aspekt som vårt resultat visade är att lärarhandledningen kan ge ett stöd för läraren vid planering och genomförde, vilket kan vara en positiv effekt på undervisningens utformning. En kunskapslucka, inom forskningen i matematik, som visade sig var att det finns bristande forskning om hur undervisningen skullese ut utan lärobok. Vi anser därför att vår kunskapsöversikt har stor relevans för läraryrket.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet. Arbetet har utvärderats av elever och av anonyma användare på internet under enlängre tid. Förslag på nya hjälpmedel presenteras tillsammans med en lärarhandledning förcsharpskolan.se.

Syftet med denna studie är att söka svar på vilka uppfattningar och förväntningar grundskollärare i årskurs 1-3 har av lärarhandledningar inom matematik. För att besvara syftet har det i studien tillämpats en kvalitativ datainsamlingsmetod. Totalt nio grundskollärare har deltagit i två separata fokusgruppsintervjuer. Genom en iterativ analysprocess har ett kategorisystem arbetats fram. Utifrån kategorisystemet kunde ett resultat fastställas. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna efterfrågar åtta kvaliteter av en lärarhandledning. Fyra av åtta kvaliteter kan utifrån det sociokulturella perspektivet tolkas som kvaliteter vilka verkar medierande.