Kommunikationsförmåga inom ämnet matematik beskrivs enligt Skolverket som förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Muntlig kommunikation är centralt då lärande sker i samspel, och därmed utgör interaktion en viktig aspekt för att elever ska kunna delta aktivt i sitt lärande. I denna studie undersöks förekomsten av uppgifter, i tre olika läroböcker, som utifrån uppgiftsbeskrivningen skapar möjligheter för elever att kommunicera muntligt med varandra. Innehållet i läroböckerna, ämnade för matematikundervisning i årskurs 4 analyseras i syfte att synliggöra i vilken omfattning uppgifterna i de olika läroböckerna innehåller uppmaningar som innebär att eleverna ska samarbeta och kommunicera muntligt. Resultatet visar att endast ett fåtal av uppgifterna i läroböckerna är avsedda att skapa tillfällen för muntlig kommunikation, vilket leder till begränsade möjligheter för elever att utveckla detta. Studiens resultat visar därmed betydelsen av att göra medvetna val i undervisningen.

Denna studie undersöker hur ett läromedel kan utformas för att stödja undervisning kring relationer och samtycke i skola och fritidshem. Hösten 2022 tillkommer nya formuleringar om sexualitet, relationer och samtycke i läroplanens inledande delar (Skolverket, 2021). Detta innebär en förväntan om att alla lärare i grundskolan ska förmedla kunskaper inom detta område i undervisningen. Detta examensarbete innefattar ett didaktiskt lärandematerial som utformats till en bilderbok, Otto ångrar sig, med en tillhörande lärarhandledning. Läromedlet bidrar till undervisningen i skola och fritidshem inom detta kunskapsinnehåll och hjälper lärare att finna vägar att samtala och bemöta elevernas frågor om relationer och samtycke genom högläsning och lässamtal. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där högläsning och lässamtal förstås och kopplas till tidigare forskning och relevant litteratur. För att undersöka hur läromedlet kan stödja undervisningen har observationer av elevgrupper och intervjuer av lärare genomförts. Resultatet visar att lärarnas syn på läromedlet kan stötta dem i undervisningen inom detta kunskapsområde samt utvecklar elevernas förmåga att samtala och delta i högläsning. En slutsats som kan dras är att lässamtal och högläsning förenas för att skapa gemensamma och sociala sammanhang.

Biologiundervisning som till stora delar syftar till en förståelse för och kunskaper kring naturen bedrivs, trots dess fördelar, i allt för liten utsträckning i dess autentiska miljö, det vill säga i naturen. Med det som utgångspunkt så syftar detta arbete till att resultera i en lärarhandledning i ämnet biologi för mellanstadiet där utomhuspedagogik står i fokus. Lärarhandledningen avser att motivera, underlätta och inspirera lärare att bedriva delar av sin undervisning utomhus. Med läroplanen- och forskning kring utomhuspedagogik som bakgrund så har lärarhandledningen utformats med Limön, utanför Gävle, som klassrum. Den slutgiltiga produkten har därefter utvärderats av naturkunskapslärare varpå ett definitivt resultat har sammanställts. Slutsatsen av arbetet belyser att handledningen går att använda i andra didaktiska sammanhang än på just bara Limön vilket leder till att den kan bidra med ett mervärde till lärare och elever i hela Sverige.

Research has shown that the mathematics textbooks are the most widely used in Swedish schools, compared to textbooks in other subjects. At the same time, studies have shown that the content of the textbooks do not fulfil the goals presented in the national education steering documents regarding problem solving in math. The purpose of this study is to analyze textbooks and corresponding teacher’s guide in mathematics for the second grade. Starting from a didactic perspective as an approach to problem solving in order to analyze the teaching material, I decided to use the analytical model constructed by Ann Kristin Larsen. In order to conduct the study, the following questions have been used in this study: In what way the problem solving has been presented in the textbooks? Which problem solving strategies are presented in respective teaching material based on didactic perspective? What types of problem solving tasks are presented in respective teaching material?  In what way the concept problem solving is presented in the teacher’s guide? In conclusion, the result of the study shows that there are both similarities and differences between the two instructional materials that have been studied in the way they presented problem solving. The study shows that the teaching material is not compatible with Charles and Lester’s (1982) criteria. As for the teacher's guide and the support it provides, the investigation shows that different textbooks give different support and guidance to teachers.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

<p>Detta är en jämförande litteraturstudie mellan tre lärarhandledningar för årskurserna två, fem och åtta. Syftet är att se om det är några skillnader mellan lärarhandledningarna och i så fall vilka det är. Den metod som har använts är en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. Lärarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehåller elevböckerna med tal och facit. Dessutom är det ungefär samma arbetsområden som finns i alla läromedlen. Det som skiljer lärarhandledningarna åt är mer hjälp att variera undervisningen för de yngsta eleverna och att det är mer teoretiskt för de äldsta eleverna.</p>

Detta är en jämförande litteraturstudie mellan tre lärarhandledningar för årskurserna två, fem och åtta. Syftet är att se om det är några skillnader mellan lärarhandledningarna och i så fall vilka det är. Den metod som har använts är en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. Lärarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehåller elevböckerna med tal och facit. Dessutom är det ungefär samma arbetsområden som finns i alla läromedlen. Det som skiljer lärarhandledningarna åt är mer hjälp att variera undervisningen för de yngsta eleverna och att det är mer teoretiskt för de äldsta eleverna.

Hur det går att arbeta för en hållbar utveckling är något som ligger högt på agendan både i samhället i stort och på verksamhetsnivå, i detta fall förskoleverksamhet. Hållbar utveckling benämns för första gången som begrepp i den kommande reviderade läroplanen för förskola som träder i kraft i juni 2019. I och med det följer även en förväntan om att förskollärare tillsammans med barngruppen ska arbeta med hållbar utveckling. Examensarbetet innefattar skapandet av ett didaktiskt lärandematerial i form av en inbunden bilderbok, Den magiska resan i jorden, med tillhörande lärarhandledning. Produkten syftar till att stötta förskollärare i det kommande lärandeuppdraget inom hållbar utveckling i den svenska läroplanen för förskolan. Bilderboken fokuserar på nedbrytningsprocesser av organiskt material och lärarhandledningen omfattar två olika delar som kopplas till boken, Samtal och Aktiviteter. Produkten utmanar och erbjuder bland annat socialt samspel, begreppsbildning och ämneskunskap inom biologi och mer specifikt nedbrytare och nedbrytning. Detta didaktiska material bygger på litteracitet samt nuvarande forskning.

Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp i ämnet Naturkunskap. Eleverna ska utveckla”Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbarutveckling” och de tre perspektiven inom hållbar utveckling ska lyftas fram (ekologiskt,ekonomiskt och socialt), (Gy11, s. 126; Skolverket, u.å., s. 2).För att målen för lärande för hållbar utveckling ska kunna uppfyllas kan läraren inaturkunskap behöva stöd i form av läromedel, som läroböcker och lärarhandledning.Läraren kan behöva kombinera och komplettera olika stödmaterial och kunna skilja mellanläromedel i de tre miljöundervisningstraditionerna (den faktabaserade och den normerandemiljöundervisningen samt utbildning och lärande för hållbar utveckling, LHU).Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningstraditioner som framträder inågra lärarhandledningar inom hållbar utveckling som kan användas i undervisningen inaturkunskap. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöktes vilka innehåll,undervisningsmetoder och syften som framträdde i lärarhandledningarna samt hur vällärarhandledningarna var anpassade för ämnesplanen i naturkunskap.Resultatet visade att innehåll, arbetsformer och syfte framställdes LHU i samtligalärarhandledningar och i några lärarhandledningarnas tillades ytterligare traditioner.Resultaten ligger i linje med forskning inom miljöundervisningstraditioner. En slutsats avstudien är att de lärarhandledningar som är anpassade till naturkunskap karakteriseras av:övningar riktade till eleverna, med instruktioner och diskussionsfrågor samt kombineradeLHU och en faktabaserad undervisningstradition. Ytterligare forskning behövs för att ilärarhandledningar utveckla ett avsnitt om bedömning av elevers prestationer.Sambedömning utfört av olika ämneslärare skulle dessutom vara intressant och lärorikt attutveckla i lärarhandledningar, då arbetet rörande lärande för hållbar utveckling ärämnesövergripande.

Förskolan är en naturlig plats för barns begynnande demokratiska lärande då den representerar barnens samhälle. Vårt arbete tar tillvara på den potentialen och syftar till att ge förskollärare ett verktyg för värdegrundsarbete både i barngruppen och personalgruppen. Vi har utvecklat en bilderbok riktad till åldrarna 3–6 år med en tillhörande lärarhandledning som innehåller diskussionsfrågor och aktiviteter som kan utföras i grupp med utvecklande av demokratiska värderingar som mål. Arbetet är inriktat på deliberativ demokratifostran och demokratiska samtal med speciellt fokus på etiska dilemman och det sociala samspelet i barngruppen. Vår berättelse fokuserar på olika etiska dilemman kring de demokratiska värdena solidaritet, delaktighet och inflytande som barnen kan möta i förskolan. Lärarhandledningen belyser olika konflikter och dilemman som sker i berättelsen och ger förslag på olika metoder för att arbeta med dessa. Dilemman och andra konflikter kan användas som en utgångspunkt för diskussioner som innefattar perspektivtagande och kan leda till större social och demokratisk kompetens.  Vår rapport tar avstamp i vad demokrati innebär och hur dilemman uppstår. Detta följs sedan upp med att titta på vilken betydelse förskollärares förhållningssätt har när det gäller förmedling av demokratiska värderingar samt hur bilderböcker kan användas för att stödja värdegrundsarbetet i förskolan.