Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt. Sambandet mellan högt intresse och fler utförda laborationer/experiment var inte signifikant men visar ändå en indikation på att dessa inslag kan påverka intresset. Ytterligare resultat visar att både elever och lärare efterfrågar fler laborativa och undersökande inslag i undervisningen och båda grupperna tror också att detta kan höja intresset för biologi. Studiens resultat kan användas som argument för att skolor ska lägga större vikt på praktiska inslag i undervisningen.

För att förstå hur biologiska system fungerar behöver elever lära sig olika begrepp och hur dessa relaterar till varandra, något som kan upplevas som svårt i den naturorienterande undervisningen. I denna studie undersöks betydelsen av bildstöd som ämnesdidaktisk strategi för begreppsinlärning inom det mänskliga nervsystemet. Studien har genomförts på en högstadieskola i en Stockholmsförort med fyra klasser i årskurs 9. Samtliga klasser har genomgått en lektionsserie om det mänskliga nervsystemet, och två klasser har kompletterats med bildstöd som arbetsmetod. Den första lektionen fick eleverna en begreppslista med åtta centrala begrepp kopplade till nervsystemet; två klasser fick begreppen enbart förklarade i text, och två klasser fick begreppen förklarade i text samt med kompletterande bildstöd till varje begrepp. Studien har ett både kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, och empiriskt material har samlats in genom ett skriftligt läxförhör samt en anonym elevenkät. Våra resultat är motstridiga beroende på om vi ser på utfallet av läxförhöret eller elevenkäten. Resultatet från läxförhöret tyder på att bildstöd inte var gynnsamt för begreppsinlärningen, medan elevenkäten tydligt visar att en stor andel elever från båda undersökningsgrupperna upplevde bildstöd som positivt. Vi ifrågasätter vår studiedesign kopplad till den utdelade begreppslistan (med/utan bilder) och lyfter betydelsen av elevernas förkunskaper i biologi, tillsammans med deras upplevelse av bildstöd som stöttande för begreppsinlärningen, i enlighet med tidigare forskningsresultat.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares tillvägagångsätt för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka metoder F-3-lärare använder för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Resultatet visar att F-3-lärare lägger stor vikt vid att försöka skapa roliga och lustfyllda undervisningstillfällen i hopp om att väcka intresse och skapa motivation. Slutsatser blir att utifrån kursplanens innehåll skapas lektioner där motivation och intresse är i fokus och där naturvetenskapliga arbetssätt verkar få mindre utrymme.

Syftet med studien är att belysa om, och i så fall på vilket sätt, förskolans läroplan möjliggör en likvärdig utformning av undervisning i biologi i förskolan.Frågeställningarna belyser på vilket sätt de didaktiska ställningstagandena ärframskrivna i förskolans läroplan och genom det stöttar förskollärarna i utformningen av undervisning i förskolan. Tidigare forskning inom ämnesområdet biologi i förskolan visar att det finns olika aspekter som påverkar denundervisning som bedrivs. Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärare på olika förskolor fått delge sina erfarenheter och uppfattningar kring förskolans nya läroplan och hur den möjliggör en likvärdig biologiundervisning.Resultat i tidigare studier har bland annat visat att förskollärares didaktiskakompetens, ämneskunskaper och deras positionering vid undervisningstillfällen har betydelse för en kvalitativ undervisning i förskolan. Förskollärarnasom deltog i den här studien menade att förutsättningarna som ges för att bedriva undervisning i förskolan och strävansmålen i förskolans läroplan, är avgörande för den kvalitet som biologiundervisningens får. De menade att detkrävs ett mer omfattande arbete för att möjliggöra en likvärdig biologiundervisning i förskolan. Slutsatser som kan dras utifrån den här studien är att detkrävs åtgärder för att möjliggöra en likvärdig biologiundervisning i förskolan. / The purpose of the study is to illustrate whether, and if so, how the preschoolcurriculum allows for an equal design of teaching biology in preschool. Thequestions illuminate in what way the didactic positions are written in the preschool curriculum and through it supports preschool teachers in the design ofeducation in preschool. The study focused on teaching in the field of biology,and how the preschool curriculum enables equivalent biology teaching in preschool. Previous research in the field of biology in preschool shows that thereare different aspects that affect the teaching that is conducted. Through semistructured interviews, preschool teachers at different preschools have been ableto share their experiences and ideas about the preschool's new curriculum andhow it enables an equivalent biology teaching. Results in previous studies haveshown, among other things, that pre-school teachers' didactic skills, subjectknowledge and their positioning in teaching facilities are important for qualitative teaching in preschool. The preschool teachers who participated in thisstudy argued that the conditions for teaching in preschool and the aspirationalgoals of the preschool curriculum are crucial for the quality of biology teaching. They argued that more extensive work is needed to enable equivalentbiology teaching in preschool. The conclusions that can be drawn from thisstudy are that measures are needed to enable an equivalent biology teaching inpreschool.

No description available.

Biologiundervisning som till stora delar syftar till en förståelse för och kunskaper kring naturen bedrivs, trots dess fördelar, i allt för liten utsträckning i dess autentiska miljö, det vill säga i naturen. Med det som utgångspunkt så syftar detta arbete till att resultera i en lärarhandledning i ämnet biologi för mellanstadiet där utomhuspedagogik står i fokus. Lärarhandledningen avser att motivera, underlätta och inspirera lärare att bedriva delar av sin undervisning utomhus. Med läroplanen- och forskning kring utomhuspedagogik som bakgrund så har lärarhandledningen utformats med Limön, utanför Gävle, som klassrum. Den slutgiltiga produkten har därefter utvärderats av naturkunskapslärare varpå ett definitivt resultat har sammanställts. Slutsatsen av arbetet belyser att handledningen går att använda i andra didaktiska sammanhang än på just bara Limön vilket leder till att den kan bidra med ett mervärde till lärare och elever i hela Sverige.

I kursplanen för biologi framgår det att eleverna ska behandla naturvetenskapligt innehåll genomestetiska uttryck. Däremot finns få studier om hur detta kan gå till i praktiken. Att undersöka dettaområde kan tillföra nya insikter om biologilärares tillämpning av estetiska uttryck. Genomsemistrukturerade intervjuer har lärares erfarenheter och inställningar till estetiska uttryck samlats föratt bilda förståelse om detta kunskapsgap. Resultatet visar att lärarna använder teater, bild och musik ibiologiundervisningen. Motiven för tillämpning av estetiska uttryck är dess möjlighet att bidra till envarierad undervisning, att det gör innehållet lätt att minnas, att det synliggör det abstrakta, att detskapar en annan aktivitet och att det är intresseväckande. Resultatet visar även att lärarna varovetandes till att estetiska uttryck är del av ämnets kursplan och att de är positiva till dess plats ikursplanen och undervisningen i ämnet.

Mänsklig aktivitet har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ett nästintill linjärt förhållande mellan koncentrationen växthusgaser och den globala temperaturen har noterats, där en ökad växthusgaskoncentration leder till en förhöjd temperatur på jorden. Positiva återkopplingsmekanismer är fenomen vilka bidrar till ytterligare flöde av växthusgaser till atmosfären, och utspelar sig då temperaturen på jorden ökar. I detta examensarbete kartläggs positiva återkopplingsmekanismer som forskare funnit inom klimatförändringarna, samt hur de påverkar möjligheterna att forska på klimatförändringarnas framtida konsekvenser. Detta relateras sedan till undervisningen om klimatförändringarna i biologiämnet i gymnasieskolan, med avseende på känslohantering för elever och lärare.

Utifrån antagandet att konkreta evolutionsexempel kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att öka förståelsen av evolutionens mekanismer analyserades tre läroböckers användning av konkreta exempel. Med utgångspunkt i evolutionsdidaktisk forskning identifierades risker och möjligheter i exemplens förmåga att påverka elevers förståelse. En ojämn fördelning av exemplens innehåll återfanns i de läroböcker som studerades. Exempel på människors och andra däggdjurs evolution och släktskap var vanligt förekommande. Det fanns väldigt få referenser till själva mekanismerna och ungefär hälften bedömdes inte alls förklara evolutionens processer eller mekanismer. Inget exempel uppfyllde samtliga uppställda kvalitetskriterier. Begreppet anpassning används exempelvis i många fall på ett vilseledande sätt istället för att namnge och förklara det naturliga urvalet. De evolutionsdidaktiska kvalitetskriterierna kan fungera som ett verktyg vid konstruktion eller revidering av konkreta exempel i syfte att bättre utnyttja exemplens pedagogiska potential. I diskussionsdelen berörs också möjligheterna att genom valet av exempel bidra till att ge evolutionsämnet mer relevans.