<p>Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. </p><p>Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ”kapare” har skapat jorden och allt liv på den. Biologism är en tilltro till biologiska förklaringar, där biologiska fakta blandas med ideologiska övertygelser och personliga värderingar. Exempel på det är när ett är i naturen överförs till ett mänskligt bör. </p><p>Denna studie visar att evolutionsteorin är väsentlig i undervisningen. Lärares förhållningssätt till begreppen kreationism och biologism är beroende av den enskilda lärares inställning. Undersökningen visar att kreationism är inget som lärarna vill lägga undervisningstid på utan den kan användas som exempel på olika tolkningar av vedertagna teorier. Biologism anses av några lärare vara viktig att nämna då historien präglas av feltolkningar och för att förhindra framtida felaktigheter. En annan åsikt är att biologism inte är en vetenskap och därför inte skall tas upp i undervisningen. Två av lärarna ansåg att biologism inte är något problem och behöver därför inte diskuteras. </p><p>Skolans styrdokument anvisar lärare att ha evolutionen som grund i biologiundervisningen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolans undervisning ska därmed inte innehålla religiösa bekännelser utan förhålla sig objektiv till religion. </p><p>Styrdokumenten kan även tolkas som att kreationism ska tas upp om den behandlas objektivt, detta för att förklara och behandla trosuppfattningar samt ideologier som skiljer sig från evolutionsteorin. Detta för att läraren bör främja ett kritiskt och öppet förhållningssätt till olika sorters ideologier och religiösa värderingar. </p><p>Enkätundersökningen visar a) att vissa lärare förnekar biologism, b) att flertalet lärare anser att kreationism inte hör hemma i biologiundervisningen, och c) att det finns lärare som uppmärksammar biologism och aktivt försöker påvisa problematiken med den. Innebörden är att det finns lärare som inte enbart bortser från förhållandet mellan religion och vetenskap, utan också förbiser värdet av elevers kritiska granskning av olika uppfattningar.</p>

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ”kapare” har skapat jorden och allt liv på den. Biologism är en tilltro till biologiska förklaringar, där biologiska fakta blandas med ideologiska övertygelser och personliga värderingar. Exempel på det är när ett är i naturen överförs till ett mänskligt bör. Denna studie visar att evolutionsteorin är väsentlig i undervisningen. Lärares förhållningssätt till begreppen kreationism och biologism är beroende av den enskilda lärares inställning. Undersökningen visar att kreationism är inget som lärarna vill lägga undervisningstid på utan den kan användas som exempel på olika tolkningar av vedertagna teorier. Biologism anses av några lärare vara viktig att nämna då historien präglas av feltolkningar och för att förhindra framtida felaktigheter. En annan åsikt är att biologism inte är en vetenskap och därför inte skall tas upp i undervisningen. Två av lärarna ansåg att biologism inte är något problem och behöver därför inte diskuteras. Skolans styrdokument anvisar lärare att ha evolutionen som grund i biologiundervisningen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolans undervisning ska därmed inte innehålla religiösa bekännelser utan förhålla sig objektiv till religion. Styrdokumenten kan även tolkas som att kreationism ska tas upp om den behandlas objektivt, detta för att förklara och behandla trosuppfattningar samt ideologier som skiljer sig från evolutionsteorin. Detta för att läraren bör främja ett kritiskt och öppet förhållningssätt till olika sorters ideologier och religiösa värderingar. Enkätundersökningen visar a) att vissa lärare förnekar biologism, b) att flertalet lärare anser att kreationism inte hör hemma i biologiundervisningen, och c) att det finns lärare som uppmärksammar biologism och aktivt försöker påvisa problematiken med den. Innebörden är att det finns lärare som inte enbart bortser från förhållandet mellan religion och vetenskap, utan också förbiser värdet av elevers kritiska granskning av olika uppfattningar.

Disputats, Göteborgs universitet, 2009. / Med litteraturhenvisninger.

Syftet med studien har varit att skapa ytterligare förståelse för lärares användning av skriftliga prov som en del av biologiundervisningen, framförallt för att se vad som påverkar att de använder skriftliga prov och om de har andra syften än rent summativa. Tidigare studier har framförallt fokuserat på andra NO-ämnen och då främst provkonstruktion. Studien genomfördes som en webbaserad enkätstudie, som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultaten visar att lärare i biologi fortfarande använder skriftliga prov som ett summativt verktyg. Skriftliga prov står för över 50 % av det samlade betygsunderlaget och återspeglar lärares attityder till biologiämnet. Men skriftliga prov används även i undervisningen som tillfällen att träna inför eventuella nationella prov i biologi. Lärare ser det även som en möjlighet att föra elevernas lärande framåt genom att använda den formativa strategin framåtsyftande återkoppling. Av de faktorer som påverkar valet av skriftliga prov är majoriteten sådana som står utanför lärarens kontroll. Exempel på sådana faktorer är pedagogiska, som kravet på allsidigt betygsunderlag, elevrelaterade, som lärares uppfattningar om elevernas motivation, samt administrativa, att de är ett verktyg för att nå många elever samtidigt.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i åk 1-3 upplever att det finns med undersökande arbetssätt för att främja elevernas lärande i biologi. Vidare är studiens syfte att söka svar på hur undervisningen i biologi påverkas av de möjligheter och utmaningar som enligt lärarna finns med undersökande arbetssätt. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av underlag från semistrukturella kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärarna tycker att undersökande arbetssätt kan bidra till att ny kunskap befästs i större utsträckning än om endast teoretiska lektioner hölls och att det skapar intresse för NO-ämnena. Lärarna vill använda mycket undersökande arbetssätt i biologiundervisningen men anger att tidsbrist kan vara ett stort problem. Enligt resultatet anger lärarna att eleverna genom undersökande arbete kan lära tillsammans samt att de utvecklas av att arbeta undersökande i grupper. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning med undantag för om elevers olika kunskapsnivåer ses som en utmaning eller möjlighet i det undersökande arbetssättet. Lärarna i denna studie ser möjligheter med elevers olika kunskapsnivåer medan tidigare studier visar att lärare upplever dessa som ett hinder och en utmaning. Studien kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning.

Research suggests that Swedish secondary school biology teachers experience challenges in providing students with discussion of controversial issues. They conceive lack of knowledge in methodology and content matter of relevance. This raises the importance of managing controversial issues in Swedish biology classrooms. Little is known about biology teacher students’ perceptions of controversial issues in Sweden. This study explores what a group of teacher students perceive as central in managing controversial issues and what makes them feel prepared to meet these issues in educational settings. 8 students from a southern Swedish University were interviewed. Thematic analysis revealed 4 key themes: emotive, strategies, experience, and responsibility. This degree project demonstrates the great importance that teacher students conceive of the role of controversial issues in biology education. More need is asked of strategy development to be able to feel well prepared when dealing with controversial issues in the future teacher role. Future research should focus on perceptions in larger scale studies comparing differences regarding sex/gender, teacher educations’, programmes’ and classes’.

Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkät som besvarades av 51 högstadielärare i biologi. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare i biologi använder sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt i sin undervisning i grundskolans senare del. Bakgrunden behandlar undersökningar i undervisningen med fokus på ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ur ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns en variation i hur stor del av undervisningen som ägnas åt undersökningar, majoriteten gör det ofta. Syftet med undersökningar i biologi enligt lärare är för att eleven ska få träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Många lärare känner sig nöjda med mängden undersökningar i undervisningen och av de som skulle önska mer menar att orsaken är ramfaktorer. Uppsatsen visar avslutningsvis förslag på vidare forskning i ämnesområdet.

Previous research has highlighted the importance of place for learning in preschool, and positive benefits of using indoor and outdoor environments as complements to each other have also been described. Outdoor environments have been particurly described as significant for learning in biology. This study, which is based on phenomenographic theory, aims to contribute with insights into preschool teachers´perception of the importance of the outdoor environment for teaching biology. Is teaching mainly outdoors, or does it take place in other environments, if so, why? In order to obtain rich data material, semi-structured interviews were conducted to obtain as detailed descriptions as possible of preschools located in two different municipalities were interviewed. The results from this point to four enviroments that the preschool teachers perceive as important for teaching biology: the preschool yard, the forest, indoors and nearby enviromments to the preschool. However, there are different opinions about why certin places are chosen such as attractive, educational , and everyday enviroment to name a few. This indicates that the choice of location can be context-dependent and influnced by a number of diffrent factors.  Keywords: biology teaching, outdoor enviroemnts, perceptions, preschool teachers / Tidigare forskning har belyst betydelsen av plats för lärande i förskolan, dethar även beskrivits positiva fördelar med att använda inomhus och utomhusmiljöer som komplement till varandra. Utemiljöer har särskilt beskrivits sombetydelsefulla för lärande i biologi. Denna studie, som är grundad påfenomenografisk teori, syftar till att bidra med insikter om förskolläraresuppfattning om utemiljöns betydelse för undervisning i biologi. Är detframför allt utomhus som undervisning bedrivs, eller sker det i andra miljöer,i så fall, varför? För att få ett rikt datamaterial genomfördessemistrukturerade intervjuer för att få så detaljerade beskrivningar sommöjligt av förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades sjuförskollärare från tre förskolor belägna i två olika kommuner. Resultaten fråndenna studie pekar på fyra miljöer som förskollärarna uppfattar som viktigaför biologiundervisning: förskolegården, skogen, inomhus och närliggandemiljöer till förskolan. Det förekommer dock olika uppfattningar om varförvissa platser väljs, det är lockande, pedagogiska och vardagliga för att nämnanågra. Detta indikerar att valet av plats kan vara kontextberoende ochpåverkas av en rad olika faktorer.

Jordbrukens ekosystem är mer komplexa än vad man tidigare trott och består av många olika arter kopplade till olika ekosystemtjänster som jordbruket tillhandahåller. De interaktioner som bildas mellan arterna bildar ett ekologiskt nätverk där växterna är de energiproducerande resurserna för konsumenter högre upp i nätverket. Vi lever idag i ett sjätte massutdöende med pågående klimatkris som påverkar sannolikheten för arters överlevnad. Syftet med det här arbetet är därför att ta reda på hur jordbrukets ekosystemtjänster påverkas vid artbortfall av vissa växter skapade av hoten invasiva arter, patogener och pollinatörbrist. Syftet är även att titta på hur detta arbetssätt kan användas inom undervisningen av biologi på gymnasiet. Undersökningen av artbortfallens påverkan sker med hjälp av Bayesianska nätverk som utifrån alla artinteraktioner och tillhandahållanden av ekosystemtjänster beräknar och simulerar sannolikheten för arters överlevnad och därmed även sannolikheten för att ekosystemtjänsterna ska finnas kvar. Det visade sig att oavsett hot så blir så gott som alla ekosystemtjänster påverkade vilket tyder på många indirekta effekter. Det visade sig även att hoten pollinatörbrist har störst påverkan på minskningen av de aktuella ekosystemtjänsterna. Simuleringen av artbortfall skulle kunna implementeras i biologiundervisningen på gymnasiet för att visa på hur komplexa ekosystemen är och ge eleverna en djupare förståelse i hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna hänger samman och försöka hitta metoder för att åtgärda minskningarna av ekosystemtjänsterna. / Agricultural ecosystems are more complex than previously thought and consist of many different species linked to different ecosystem services that agriculture provides. The interactions between the species form an ecological network where the plants are the energy-producing resources for consumers higher up in the network. Today we live in a sixth mass extinction with an ongoing climate crisis that affects the probability of species survival. The purpose of this work is therefore to find out how agricultural ecosystem services are affected in the case of species extinction of certain plants created by the threats of invasive species, pathogens and pollinator shortages. The secondary aim is also to look at how this can be used in the teaching of biology at upper secondary school. The investigation of the impact of species loss is done with Bayesian networks which, based on all species interactions and the provision of ecosystem services, calculate and simulate the probability of species survival and thus also the probability that the ecosystem services will remain. It turned out that regardless of the threat, almost all ecosystem services are affected, which indicates many indirect effects. It also turned out that the threatened pollinator shortage has the greatest impact on the reduction of the current ecosystem services. The simulation of species loss could be implemented in upper secondary school biology classes to show how complex ecosystems are and give students a deeper understanding of how the ecological, economic and social aspects are connected and try to find methods to remedy the reductions in ecosystem services.

The aim of my study is to elucidate biology teachers’ interpretations of the curriculum and syllabus, as well as their implementation of these in teaching stress within the subject of biology. Semi-structured interviews were used to collect data, allowing flexibility in questioning and adaptation to respondents' answers. Six biology teachers located within the same geographical area were selected as informants. Interviews were conducted via video or in-person meetings. Transcription and analysis were performed using content analysis to systematically categorize and interpret interview data. Validity and reliability were ensured through careful planning and execution of interviews. Ethical aspects were addressed through consent and anonymization of participants. Biology teachers’ interpretations of the curriculum regarding stress varied. Some felt that the curriculum does not sufficiently mention stress. Others linked it to overarching goals of health. There seemed to be a consensus on interpreting stress as relevant subject matter, particularly within the core content. The implementation of stress education differed among teachers. Some sporadically included the topic in their biology teaching, while others integrated it more systematically. The interviewed teachers believed that discussion and collaboration regarding the interpretation of the curriculum and syllabus on the theme of stress were limited. Many followed the national exams as guidance. Others lacked clear guidelines for implementation. Lack of training and time were identified as obstacles to teaching about stress. Opportunities that emerged included collaboration with other subjects, such as physical education. Despite challenges, teachers emphasized the importance of equitable teaching and open communication among colleagues.Conclusions from the study, combined with previous research and theory, suggest that school priorities and societal developments influence teachers’ ability to integrate stress management into the classroom, underscoring the need for clearer guidelines and support from the curriculum. Increased dialogue and collaboration on the interpretation of the curriculum are necessary to achieve a common understanding and thereby promote effective integration of stress management in biology teaching.