Global ETD Search

1	Det man gör inne kan man göra ute Gerhardsson, Cecilia, Karlsson, Patricia January 2014 (has links) Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö. Vi har genom vårt uppsatsarbete fått reda på att det inte finns några hinder till att jobba med utomhuspedagogiken beroende på var förskolan ligger. Utomhuspedagogik förskola utemiljöer gårdar skogen
2	Förskolegården : Ur pedagogers perspektiv Gahnström, Ingela, Lorentzon, Angelica January 2015 (has links) Förskolegården är ett aktuellt och intressant område inför vår kommande roll som förskollärare. Gården är en plats där vi kommer tillbringa stor del av vår framtid och därför vill vi få mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv. Det vi fokuserat på är pedagogers uppfattningar och åsikter om förskolegården och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som är Deweys teorier. Dessa teorier handlar främst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vår studie på eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det därför är viktigt att få vara med om olika händelser. Genom att vi kopplar vår studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på intresset för det individuella barnet och barnet i grupp. Syftet med denna studie är att undersöka några förskolepedagogers uppfattningar beträffande utemiljön på gården samt observera vad det finns för material och vad som används av barnen. Frågeställningarna vi använt oss av är: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön på gården i dag? Vad är pedagogernas åsikter kring upplägget av gården? Vad för material finns på gården och vad används? Metoderna vi använt oss av är intervju och observation på tre olika förskolor i mellansverige där vi intervjuat sex pedagoger och observerat på sex förskolegårdar. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gårdarna eftersom att det ansågs finnas det mesta, exempelvis närheten till naturen där utbudet skiftar beroende på årstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser. Resultatet visar även att materialutbudet och gårdens storlek var av betydelse för barnens motoriska utveckling samt att pedagogernas flexibilitet av verksamheten spelar in då aktiviteten likväl kan flyttas ut som att vara inne. Intervju Observation Utemiljöer Materialet på gården
3	Barns språkutveckling i förskolans utomhusmiljöer : En kvalitativ studie om förskollärares syn på hur förskolans utemiljöer kan påverkar barns språkutveckling / Childrens’s language development in the preschool’s outdoor environment : A qualitative study on preschool teacher’s view of how preschools outdoor environments can affect children’s language development Nord, Maria January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolans utemiljöer kopplat till sociokulturella perspektivet. Genom att få mer fördjupade kunskaper och analysera hur förskollärare främjar barns språkutveckling i förskolans utemiljöer kan denna studie bidra till att förbättra barns förutsättningar till språkutveckling i förskolans utemiljöer. Genom semi strukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare undersöktes metoder och strategier som används för att främja barns språk i förskolans utemiljöer. Resultatet visar att förskollärare ser utemiljöerna som en gynnsam plats för barns språkutveckling. Medvetenhet och förhållningssätt, alltså förskolläraren roll i utemiljöerna lyfts fram som viktiga aspekter för att främja barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att vara aktiv, närvarande och ha en stödjande roll för att berika barns språk i utemiljöerna kan vara framgångsrikt. Det kommer också fram att planering, reflektion och kunskap kring barns språkutveckling är viktiga delar för att både inomhus som utomhus bidra till barn språkutveckling. Det är genom reflektionen och planeringen undervisningen ute sker mer systematiskt och kopplat till de gemensamma målen. Slutsatsen av studien är att det behövs fortsatt reflektion och diskussion kring hur förskolans utemiljöer kan användas mer kopplat till barns språkutveckling. Därför kan detta arbete kontinuerligt utvecklas och förbättrar för barns språkutveckling i förskolans utemiljöer. Förskollärare Förskolans utemiljöer Barns språkutveckling Sociokulturellt perspektiv Proximala utvecklingszon Mediering Kulturella verktyg Scaffoldning Didactics Didaktik
4	Förskollärares uppfattningar om utemiljöns betydelse för undervisning i biologi : Hur olika miljöer används i praktiken i förskolan för att främja lärande och utforskande inom biologi. / Preschool teachers' perceptions of the importance of the outdoor environment for teaching biology. : How different environments are used in practice in preschool to promote learning and exploration in biology. Nilsson, Josefine January 2024 (has links) Previous research has highlighted the importance of place for learning in preschool, and positive benefits of using indoor and outdoor environments as complements to each other have also been described. Outdoor environments have been particurly described as significant for learning in biology. This study, which is based on phenomenographic theory, aims to contribute with insights into preschool teachers´perception of the importance of the outdoor environment for teaching biology. Is teaching mainly outdoors, or does it take place in other environments, if so, why? In order to obtain rich data material, semi-structured interviews were conducted to obtain as detailed descriptions as possible of preschools located in two different municipalities were interviewed. The results from this point to four enviroments that the preschool teachers perceive as important for teaching biology: the preschool yard, the forest, indoors and nearby enviromments to the preschool. However, there are different opinions about why certin places are chosen such as attractive, educational , and everyday enviroment to name a few. This indicates that the choice of location can be context-dependent and influnced by a number of diffrent factors. Keywords: biology teaching, outdoor enviroemnts, perceptions, preschool teachers / Tidigare forskning har belyst betydelsen av plats för lärande i förskolan, dethar även beskrivits positiva fördelar med att använda inomhus och utomhusmiljöer som komplement till varandra. Utemiljöer har särskilt beskrivits sombetydelsefulla för lärande i biologi. Denna studie, som är grundad påfenomenografisk teori, syftar till att bidra med insikter om förskolläraresuppfattning om utemiljöns betydelse för undervisning i biologi. Är detframför allt utomhus som undervisning bedrivs, eller sker det i andra miljöer,i så fall, varför? För att få ett rikt datamaterial genomfördessemistrukturerade intervjuer för att få så detaljerade beskrivningar sommöjligt av förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades sjuförskollärare från tre förskolor belägna i två olika kommuner. Resultaten fråndenna studie pekar på fyra miljöer som förskollärarna uppfattar som viktigaför biologiundervisning: förskolegården, skogen, inomhus och närliggandemiljöer till förskolan. Det förekommer dock olika uppfattningar om varförvissa platser väljs, det är lockande, pedagogiska och vardagliga för att nämnanågra. Detta indikerar att valet av plats kan vara kontextberoende ochpåverkas av en rad olika faktorer. biology teaching outdoor environments perceptions preschool teachers Biologiundervisning Förskollärare Uppfattningar Utemiljöer Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
5	Barnperspektivet i planeringen : En fallstudie om förtätningens påverkan på barns utemiljöer i förskola och skola / Children’s perspective in planning : A case study on the impact of densification on children’s outdoor environments in preschool and school Lind, Michelle, Melefors, Fanny January 2021 (has links) Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning. Child perspective children’s perspective densification compact city outdoor environments open space spatial planning Barnperspektivet barns perspektiv förtätning kompakt stad utemiljöer friyta fysisk planering Social Sciences Samhällsvetenskap
6	BARN I DEN TÄTA STADEN - BARNS UTEMILJÖER I DEN PÅGÅENDE FÖRTÄTNINGEN AV MALMÖ STAD Holgersson, Emma, Jönsson, Elin January 2018 (has links) Det pågår ett förtätningsarbete i Malmö stad, och i övriga delar av Sverige. Samtidigt har det i media uppmärksammats att det finns en generell oro kring att barn och barns platser i staden glöms bort i stadsplaneringen. I ett samarbete mellan Malmö Universitet och Malmö stad via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) undersöker vi i denna studie barns utemiljöer i den pågående förtätningen av Malmö utifrån tre olika teman; svensk lagstiftning & riktlinjer, socioekonomiska skillnader & levnadsvillkor och barns behov av lek & rörelse. Resultatet visar på att kommunala aktörer i Malmö stad arbetar aktivt med barn och deras utemiljöer utifrån ett barnperspektiv. Trots att man inom förvaltningarna prioriterar olika intressen i den pågående förtätningen så anser vi att man inom stadens förvaltningar strävar efter ambitionen och visionen om att barns bästa ska vara i fokus. / The big cities in Sweden are growing, due to the phenomenon of densification. This also includes the city of Malmö. At the same time, it has been noted in the media that there is a general concern that children and children’s places in the city are forgotten in city-planning. In a collaboration between Malmö University and Malmö city via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling), we therefor chose to study children's outdoor environments in the ongoing densification of Malmö based on three different themes; Swedish legislation & guidelines, socioeconomic differences & living conditions, and children's needs for play & exercise. The result shows that the municipal of Malmö works actively with children and their outdoor environments from a child-perspective. Although the different informants in our study prioritizes different interests in the ongoing densification, we consider that the city have the ambition that the best interests of children should be in focus at all time. barnperspektiv förtätning grönområde lek motion stadsplanering utemiljöer city-planning child-perspective densification exercise green areas outdoor environments play Social Sciences Samhällsvetenskap
7	Planera för barn i förtätad stad : En studie av hur barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor kan skapas i samband med stadsförtätning i Eskilstuna kommun / Planning for children in densified cities : A study of how child-friendly outdoor environments for schools and preschools can be created in the densification of the city in the municipality of Eskilstuna Andersson, Lovisa January 2017 (has links) I och med en växande befolkning och negativ klimatpåverkan går dagens planeringstrend i Sverige mot förtätning som innebär att städer utvecklas genom att ny bebyggelse koncentreras på redan exploaterad mark. Trots att förtätning är förknippat med hållbarhet har denna strategi resulterat i att barns betydelsefulla utemiljöer, såsom skol- och förskolegårdar, tagits i anspråk. Samtidigt är barn en relativt maktlös social grupp som utgör samhällets framtid och således behövs kunskap om barns perspektiv i planeringen av städer. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad förståelse av hur barnperspektivet, insikten om barns bästa, kan tillämpas i samband med stadens förtätning inom kommunal samhällsplanering. I studien avgränsas barnperspektivet genom att undersöka hur en kommun kan skapa barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. I studien tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt genom en fallstudie av Eskilstuna kommun. Med hjälp av intervjuer och en dokumentstudie inhämtades data om kommunens arbete med skolors och förskolors utemiljöer. För att skapa en förståelse av den kommunala samhällsplaneringens förutsättningar studerades lagstiftning samt statliga och kommunala publikationer. Vidare utfördes en litteraturstudie beträffande barnperspektiv, barnkonsekvensanalys, barnvänlig utemiljö och kollaborativ planering. Tillsammans med data som inhämtades från expertintervjuer formar detta studiens teoretiska referensram som i sin tur legat till grund för den efterföljande diskussionen. Resultatet påvisar att barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor innefattar ett flertal faktorer som bidrar till barns utveckling: plats för utelek, reducerad trafik, gröna och naturliga miljöer, variation samt utmaningar. Av dessa fastställs att plats för utelek, storleken på gården, utgör den grundläggande faktorn. Studien visar på att skolors och förskolors utemiljöer är en fråga som ofta hamnar i konflikt med andra utmaningar som samhällsplaneringen ställs inför. I Eskilstuna kommun finns en strävan att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. Dock utgör brist på tillgängliga ytor och avsaknad av konkreta strategier samt riktlinjer hinder som försvårar detta i praktiken. För att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor belyser resultatet av denna studie vikten av ett kollaborativt arbetssätt genom samverkan och samförstånd mellan olika aktörer. Dessutom fastställs att barns behov bör lyftas fram i ett tidigt skede av processen för att säkerställa plats åt skol-och förskolegårdar i den täta staden. / As a result of a growing population and negative climate impact, today’s planning trend in Sweden is going towards densification which means that cities are being developed by concentrating new buildings on already exploited land. Even though densification is linked to sustainability this strategy has resulted in the exclusion of significant places for children’s outdoor play, such as school and preschool playgrounds. At the same time, children are a quite powerless social group that constitute the future of society and thus knowledge of their perspectives is necessary in urban planning. Therefore, the purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how the child perspective, the perception of a child’s best, can be applied in relation to densification of the city in the municipal community planning. In the study the child perspective is defined by examining how a municipality can create child-friendly school and preschool outdoor environments. This study applies a qualitative approach through a case study of the municipality of Eskilstuna. By conducting interviews and a documentary study, data regarding the municipality’s work with school and preschool outdoor environments was generated. In order to gain an understanding of the conditions for municipal community planning, legislation as well as government and municipal documents were studied. A literate review was also conducted with the aim of studying previous work on the child perspective, the child impact assessment, the child-friendly outdoor environment and collaborative planning. Together with data collected from expert interviews this constitutes the study’s theoretical framework that in turn formed the basis for the following discussion. The results prove that child-friendly outdoor environments for schools and preschools comprise several factors that promote children’s development: room for outdoor play, reduced traffic, green and natural environments, variation and challenges. Among these, room for outdoor play, the size of the school or preschool playground, is the fundamental factor. The study also shows that school and preschool outdoor environments are a matter that often conflicts with other challenges that the municipal community planning has to deal with. In the municipality of Eskilstuna there is an ambition to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools. However, the lack of available places as well as strategies and guidelines makes this difficult in practice. In order to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools the results indicate the importance of using a collaborative approach through cooperation and mutual understanding between different actors. Also, it is stated that children’s needs should be highlighted in an early stage of the process to ensure room for school and preschool playgrounds in the dense city. children densification outdoor environments schools preschools Eskilstuna urban planning barn förtätning friytor utemiljöer skolor förskolor Eskilstuna stadsplanering Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
8	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results