As a result of directives from EU, with the ambition to reach environmetal goals, The German organisation Passivhaus Institut has defined a passive house. A passive house is a building that is very energy efficient and makes a small impact on the environment. The energy from the inhabitants as well as the appliances & fixtures in the building should equal the energy that is required to heat the building. A Swedish version of the passive house definition has been defined, taking into account the climate conditions and the difference in building regulations. This thesis is a request from Skanska on how it can improve and develop an ongoing passive house project, involving an infant school. The intention of this thesis is to identify difficulties & display potential development areas for infant schools. The method of research conducted is as follows: interviews of clients, ventilation consultant, consultant for heating system and an energy calculation consultant, an inspection of the infant shcool in process, investigation of completed infant schools and a study of relevant literature. From this research it was found that it is difficult for infant schools to pass the criteria for passive houses. The conclusion of this thesis provide several guidelines on how to improve the outcome of existing projects & the steps needed to be taken for future development in this area.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas. Frågor som tas upp är vilka avtryck av filosofierna som syns i förskolans fysiska miljö, hur beskriver pedagoger utformandet av den fysiska miljön inom de olika filosofiska inriktningarna samt vilken roll har pedagogen i den fysiska miljön. Resultatet visar att filosofiernas avtryck är väl synliga i miljön och att pedagogerna har tagit inspiration utifrån sin filosofi när de utformar sin miljö. Vidare visar resultatet på både likheter och skillnader i sättet att utforma den fysiska miljön och att miljön har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. De aspekter som pedagogerna har i åtanke när de utformar sin fysiska miljö är förändringar, färgval, hem- eller verkstadsdiskursen, materialutbud och hur dessa sedan placeras – tillgängligt eller otillgängligt för barnen samt vilken funktion miljön fyller för verksamheten. Resultatet visar även på att samtliga filosofiers pedagogroll är som en medkonstruktör i miljön, dock beskriver pedagogerna den på olika sätt.

<p>Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.</p><p>Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter. Därför vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås ta fram ett riskbaserat egenkontrollprogram som kan hjälpa både tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Egenkontrollprogram på en förskola är beskriven utifrån miljöbalken. En kommunal förskola i Västerås, Erikslunds förskola har besökts och deras egenkontrollprogram har granskats. En checklista för årlig revision för egenkontroll för förskolor har tagits fram med hänsyn till olika riskfaktorer. Syftet med den är att underlätta för tillsynsmyndigheten och ansvariga på förskolor med deras miljöarbete i framtiden. Under det andra besöket på förskolan provades checklistan. Avdelningschefen ansåg att checklistan fungerade bra och var välstrukturerad med alla hälsofaktorer. Enligt miljö- och hälsoskyddsinspektören på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är checklistan heltäckande och omfattar de relevanta områdena. Frågorna ger en samlad bild över de olika kraven som ställs av miljöbalken. Checklistan kan vara en utgångspunkt för att skapa ett gemensamt egenkontrollprogram på förskolor i Västerås.</p><p>Checklistan för egenkontroll kan hjälpa den kommunala utförarorganisationen i Västerås, proAros, att utarbeta en gemensam egenkontroll program för kommunala förskolor och kan även används av privata förskolor.</p>

<p>Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences).</p><p>Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.</p>

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter. Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences). Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.

Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet. Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter. Därför vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås ta fram ett riskbaserat egenkontrollprogram som kan hjälpa både tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Egenkontrollprogram på en förskola är beskriven utifrån miljöbalken. En kommunal förskola i Västerås, Erikslunds förskola har besökts och deras egenkontrollprogram har granskats. En checklista för årlig revision för egenkontroll för förskolor har tagits fram med hänsyn till olika riskfaktorer. Syftet med den är att underlätta för tillsynsmyndigheten och ansvariga på förskolor med deras miljöarbete i framtiden. Under det andra besöket på förskolan provades checklistan. Avdelningschefen ansåg att checklistan fungerade bra och var välstrukturerad med alla hälsofaktorer. Enligt miljö- och hälsoskyddsinspektören på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är checklistan heltäckande och omfattar de relevanta områdena. Frågorna ger en samlad bild över de olika kraven som ställs av miljöbalken. Checklistan kan vara en utgångspunkt för att skapa ett gemensamt egenkontrollprogram på förskolor i Västerås. Checklistan för egenkontroll kan hjälpa den kommunala utförarorganisationen i Västerås, proAros, att utarbeta en gemensam egenkontroll program för kommunala förskolor och kan även används av privata förskolor.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft. Studien är en kvalitativ fallstudie som intar ett jämförande perspektiv mellan förskolor i offentlig och privat sektor där syftet är att undersöka skillnader och likheter i löneprocessen. Empirin har samlats in genom intervjuer med lönesättande chefer på förskolor i Stockholms innerstad. Studiens teoretiska referensram är både på institutionell nivå som visar hur arbetsmarknadens parter påverkar cheferna i lönesättningsprocessen men även individbaserade löneteorier som knyter an till de anställdas humankapital och prestation. Resultatet visar att lönesättningsprocessen i förskolorna är decentraliserad med individuellt fokus baserat på prestation. Offentliga förskolor verkar generellt ha ett mer strukturerat förhållningsätt gentemot fackliga avtal och förhandlingar. De offentliga förskolorna visar också på en tendens att prioritera utbildningsinsatser för sin personal medan de privata förskolecheferna har en benägenhet att fokusera mer på lönen. Samtliga förskolechefer påpekar vikten av en rättvis lönesättning samt att kunna motivera den för sin personal eftersom det påverkar sammanhållningen i arbetslaget. Resultatet visar också att förskolelärare i Stockholm Stad har en stor förhandlingsmakt på arbetsmarknaden idag vilket troligtvis beror på en hög efterfrågan på legitimerade förskolelärare.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter. Vi vill också undersöka vilka metoder pedagogerna använder för att få med alla barnen i leken. Metod: Som metod har vi använt oss av fokusgruppsintervju där vi har varit på fyra olika förskolor i olika kommuner. De som var med på intervjuerna var förskollärare och fritidspedagoger, sammanlagt femton personer. Intervjuerna spelades in på band som sedan transkriberades. Undersökningen är en kvalitativ studie, vilket innebär att analysera olika variationer som uppkommer i resultatet. Resultat: Vi fick en bild av pedagogers uppfattningar av barn med leksvårigheter via våra fokusgruppsintervjuer. Pedagogerna hade skiftande uppfattningar om barn med leksvårigheter och orsakerna till detta. På några förskolor tolkade vi som att de hade kommit längre i synen på olika leksvårigheter och såg många andra bidragande faktorer till leksvårigheterna än enbart barnet. Verksamhetens utbud påverkade också barns förutsättningar och kunde likaså vara upphovet till svårigheterna.

Barn i förskoleåldern har stora förutsättningar för att lära sig språket. Forskning visar attläsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. För att få reda på hurhögläsning prioriteras i förskolor och hur förskollärare ser på högläsning har vi intervjuatförskollärare på olika förskolor. Vi vill undersöka hur högläsningen prioriteras i olikaförskolor och hur olika faktorer kan påverka högläsningen. Frågeställningarna handlar omförskollärarnas syn på högläsning, vilka synsätt förskollärarna har på läsmiljön och vilkamöjligheter eller hinder förskollärarna ser med högläsning. Studiens resultat synliggör olikasynsätt i relation till högläsning. Det visar sig att förskollärarna använder sig av olikahögläsningsstrategier för att främja barns språkutveckling. Läsmiljön på samtliga förskolorvisar sig vara en stor bidragande faktor för att främja barns läslust där barn introduceras förlitteratur och högläsning. Det framgår i resultatet att det finns både möjligheter och hindermed högläsning.