Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Bilaga 2 CD; Examensarbete (10 p.); Dubblett finns

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus kan framträda i barnsånger som används i förskolans verksamhet, samt hur förskolepersonal motiverar sina val av barnsånger. Vi bekantar oss med tidigare studier om genus och musik i förskolan, samttidigare studier om hur genus kan framträda i musiken. Läsarna får en introduktion till vad genus är i stort, samt det heteronormativa perspektivet. Dessa introduktioner kan vara viktiga att presentera för att läsarna ska kunna förstå studiens innehåll. Studien genomfördes med hjälp av datainsamlingsmetoden webbenkät. I resultatet så visade det sig att det var få informanter som uttryckte att dem edvetet hade tänkt på genus i sångvalen. I diskussionen har vi bearbetat resultatet och argumenterat för hur förskolepersonal skulle kunna använda musik som ett verktyg i förskolan. Musiken skulle som verktyg i pedagogiska sammanhang kunna bidra till en bättre genusmedvetenhet i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i några svenska barnsånger med miljöinnehåll som producerats från 1960-talet till nutid samt vilka diskurser dessa sånger förmedlar och hur barnet skrivs fram. Teori och metod är diskursanalys där materialet består av 15 barnsångtexter. Resultatet visar att de studerade sångtexterna kan delas in i fyra områden som benämns: klimat-, naturfrid-, sophantering- och trafikdiskursen. Klimatdiskursen visar sig, trots sin aktualitet, vara den minst utbredda, vilket tolkas som att den ännu inte hunnit omskrivas och att klimathot är ett mycket komplext område att närma sig. Barnet i denna diskurs beskrivs som kompetent att klara av oron som hotet innebär. Diskursen naturfrid beskriver ett naturligt barn som tycker om att vistas i skogsmiljöer och där denna vistelse leder till en hoppfull framtidstro och ett miljöengagemang. Sophanteringsdiskursen beskriver ett barn som agerar skräpplockare eller undviker att skräpa ned, medan sortering och återvinning av skräp samt talet om att minska mängden förpackningar utesluts. Trafikdiskursen tar upp motortrafikens avigsidor i fråga om olycksrisker (säkerheten) miljöproblemen (luftföroreningar). Barnet positioneras som i behov av skydd men äger också styrka nog att handla mot bilism. Eco-edu-tainment definieras och kategoriseras efter kvalitet enligt Martin (2004). Utifrån Martins begrepp eco-edu-tainment myntas begreppet hållbara barnsånger. Resultat och analys åskådliggör 9 av de 15 analyserade barnsångerna som hållbara.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap.