Syftet med vår studie är att analysera miljöengagemanget hos individer som är verksamma i en etablerad miljöorganisation och i en nystartad miljöorganisation. Vi har valt det fenomenologiska angreppssättet då vi vill försöka beskriva våra intervjupersoners livsvärld.Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fyra individer från Naturskyddsföreningen (SNF) och fyra individer från Klimataktion. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan vi försöka att förstå miljöengagerade individers tankar och åsikter om deras miljöengagemang. Vi var intresserade av i vilken utsträckning de människor som är aktiva i den här typen av organisationer står för radikala åsikter och åtgärder i syfte att åstadkomma miljöförändringar. Med hjälp av våra valda teoretiker Tim Jackson (2009), Ulrich Beck (1998) och Anthony Giddens (2009) kan vi knyta an till ett perspektiv på miljöengagemang.Våra intervjupersoner är miljöengagerade då de är medvetna om miljöproblemen och de är oroliga för framtida generationer och för naturen själv. De flesta av intervjupersonerna arbetar i sina respektive organisationer och skriver debattartiklar. Skälen till att miljöengagemanget har minskat generellt i samhället är en rådande besvikelse inför miljöpolitiken och att göra något åt klimatförändringarna verkar hopplöst på grund av tidsbrist. Det kan vara svårt för människan att få en förståelse för kommande generationers behov och hur miljöproblemen kan påverka dem. För att upprätthålla ett engagemang för miljön krävs det att individer måste ha kunskap om miljön. Lättsamma aktiviteter i en miljöorganisation kan locka till sig fler individer och en attitydförändring kan även öka miljöengagemanget. Vi kommer till slutsatsen att Klimataktion har ett mer radikalt innehåll i sin organisation än vad SNF har.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att budget var ett hinder för att göra inköp med hänsyn till miljön. Det har också framkommit att ekologiska varor var ett ideal snarare än praktik inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt att elever inte ansåg sig ha kunskapen att göra hållbara val. Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar lärare upplevde att de hade att göra inköp samt undervisa med hänsyn till miljön. Metod Genom kvalitativ metod utfördes intervjuer med åtta stycken verksamma hem- och konsumenskunskapslärare med hjälp av en semistrukturerad frågeguide under våren 2020. Den geografiska utsträckningen var mellan Västsverige och södra Norrland. Bearbetning av data gjordes inspirerat av innehållsanalys. Resultat Alla deltagarna var överens om att miljö är en stor och viktig del av ämnet hemoch konsumentkunskap. Alla ansåg sig även kunna påverka eleverna mot en mer medveten konsumtion. Det framkom tydliga skillnader bland de deltagande hem- och konsumentkunskapslärarna i förutsättningar och genomförande av både inköp och undervisning med hänsyn till miljö. Tydligast var skillnaderna i ramfaktorer som budget och upphandling samt elevers inställning till miljöundervisning. Lärarens miljöengagemang och samhällskulturen visade sig vara faktorer som påverkade inköpen och undervisningen. Slutsats Skillnader mellan lärare när det gäller yttre och inre ramfaktorer riskerar att leda till en icke likvärdig undervisning inom hem- och konsumentkunskap med inriktning på miljö. Tydliga riktlinjer angående inköp och undervisning med hänsyn till miljö saknas, att införa detta skulle underlätta för lärare inom hem- och konsumentkunskap att uppnå likvärdig undervisning.

SammanfattningDen här studien handlar om hur den pedagogiska forskningen och lärare ser på begreppet miljömedveten, hur man får eleverna engagerade i miljön, lärarens roll och vilken miljöundervisning som får bäst effekt.Som undersökningsmetod har jag valt litteraturstudier och intervjuer. Jag har läst åtta böcker med miljöpedagogisk inriktning och intervjuat 6 lärare, två från varje stadium på grundskolan. Jag valde två lärare från varje stadium för att se om det fanns någon skillnad i lärarnas sätt att undervisa om miljöfrågorna. Lärarna kommer från tre olika skolor. De valdes ut eftersom de var mest involverade i miljöarbetet på sina skolor.Resultatet visar att lärarna tolkar begreppet miljömedveten på ungefär samma sätt som den pedagogiska forskningen, d.v.s. att man tänker på miljökonsekvenserna i sitt dagliga liv.För att få eleverna miljöengagerade menar forskarna att man ska ge eleverna en positiv upplevelse av naturen så att de ska utveckla en respekt och vördnad för naturen ska vilja skydda den. Lärarnas svar på intervjuerna visar att de delar den uppfattningen.Lärarens viktigaste uppgifter är att entusiasmera, motivera och inspirera eleverna samt skapa arbetsro så eleverna kan ta åt sig undervisningen.Den undervisning som ger bäst effekt är den som tar avstamp i det lokala och som gör kopplingar till det globala. Dessutom ska undervisningens tyngdpunkt inte ligga på information utan att utmana elevernas attityder och föreställningar.Nyckelord: Miljömedveten, miljöengagemang, miljöundervisning, lärarroll

<p>En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.</p><p>Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar</p><p>- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns?</p><p>- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen?</p><p>- Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?</p><p>Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer. Resultatet från fokusgrupperna analyserades och sammanställdes, för att sedan diskuteras. Utifrån diskussionen drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna kan sammanfattas med att för att alla medarbetare ska se på miljöledningssystemet på samma sätt och känna ett fortsatt engagemang för systemet är det viktigt att organisationen har en tydlig vision för miljöledningssystemet som tydliggör vad de vill med det och vilken nytta de ska ha av systemet i det fortsatta miljöarbetet. För att bibehålla engagemanget för arbetet inom miljöledningssystemet är det också viktigt att det finns en fungerande kommunikation för att bl.a. kommunicera ut resultaten som uppnåtts med hjälp av miljöledningssystemet.</p>

En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem. Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar - Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns? - Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen? - Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem? Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer. Resultatet från fokusgrupperna analyserades och sammanställdes, för att sedan diskuteras. Utifrån diskussionen drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna kan sammanfattas med att för att alla medarbetare ska se på miljöledningssystemet på samma sätt och känna ett fortsatt engagemang för systemet är det viktigt att organisationen har en tydlig vision för miljöledningssystemet som tydliggör vad de vill med det och vilken nytta de ska ha av systemet i det fortsatta miljöarbetet. För att bibehålla engagemanget för arbetet inom miljöledningssystemet är det också viktigt att det finns en fungerande kommunikation för att bl.a. kommunicera ut resultaten som uppnåtts med hjälp av miljöledningssystemet.

Föreliggande studie är en kvalitativ textanalys av tre mellanåldersböcker skrivna av svenska författare och utgivna i Sverige under 2019. Studiens syfte har varit att, utifrån ett ekokritiskt perspektiv, undersöka hur miljöproblem och lösningar framställs i valda verk och därmed synliggöra hur samtidens oro för klimatförändringar kommer till uttryck i barnlitteraturen. Resultatet visar att miljöproblemen som åskådliggörs är många och varierande Gemensamt är att de definieras som antropogena processer. Centralt för det miljöengagemang som skildras är att fokus ligger på livsstilsförändringar genomförbara på individnivå. Samtliga verk förbiser att uppmärksamma lösningar där ideologiska, politiska och ekonomiska faktorer framträder. I de lösningar som presenteras återfinns också en önskan om att vetenskapliga framsteg ska kunna erbjuda en lösning på miljöproblemen. Tekniklösningarna gestaltas dock snarare som förhoppningar än som reella utvägar. Analyserna visar sammantaget att en antropocentrisk natursyn är det som framträder starkast i alla tre verken.

Studier har visat att religion är en viktig komponent för att förstå människors attityder och beteenden gentemot naturen. Kristendomen har av en del forskare pekats ut som en förklaring till människans exploatering av naturen och det finns forskare som ansett att kristen tro är oförenlig med ett miljöengagemang. Samtidigt visar studier att det finns ett växande miljöintresse hos kristna i t.ex. USA. Den här studien syftade till att undersöka ett exempel på vilka kopplingar och motsättningar som kristna i dagens Sverige uttrycker mellan sin kristna tro, naturen och miljöengagemang. Metoden som användes var deltagande observation i mikroformat under en kristen miljökonferens samt semi-strukturerade intervjuer med kristna. Studien visade att det inte uttrycktes några motsättningar mellan att vara kristen och engagera sig i natur- och miljöfrågor, däremot att det kan finnas en motsättning mellan miljöengagemang och kyrkan samt att motsättningar kan komma från olika tolkningar av bibelord som råda och härska. Studien visade också att intresset och engagemanget för natur och miljö hängde samman med den kristna tron om förvaltarskap och att det sågs som viktigt att ära Guds skapelse genom att vårda den. / Studies have shown that religion is an important component for understanding human attitudes and behaviors regarding nature. Christianity have by some scholars been proposed as an explanation for humanities exploitation of nature and some point out that Christianity is at odds with environmentalism. At the same time studies show there is a growing interest in environmentalism among Christians in for example the USA. The purpose of this qualitative study was to explore an example of what connections and divergences that is expressed among Christians in Sweden today concerning their faith, nature and environmentalism. The methods used were case study during a Christian environmental conference in Sweden and semi structured interviews with Christians. The study showed that there weren’t any divergences expressed between being a Christian and environmentalism but that there may be a divergence between Christian environmentalism and the Church. Also, divergences may come from differing interpretations of biblical words such as rule and subdue. The study also showed that the interest and concern regarding nature and the environment had to do with the Christian belief in stewardship and that it was important to honor God’s creation by caring for it.

Det har blivit allt vanligare att tala om miljöfrågor som en av vår tids stora ödesfrågor. Kopplingar mellan religiositet och miljöengagemang är många och i vårt aktuella samhällsklimat kan det vara lämpligt att undersöka ifall det föreligger signifikanta samband dem emellan. Hittills har den empirin som undersökt frågan gett mycket delade och omdebatterade meningar. Den här uppsatsen använder Durkheims definition av religion som en universell företeelse för att bidra med ytterligare ett intressant perspektiv. Sociologisk teori om hur individen beter sig på ett visst sätt enskilt och på ett annat i stunder av intensiv kollektiv gemenskap leder även till antagandet att religiositet kan påverka individuellt och kollektivt miljöengagemang på olika sätt.  Av den anledningen testas hypoteserna att religiositet har en positiv effekt på en individs nivå av miljövänligt beteende medan det har en negativ effekt på en individs benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan religiositet, mätt i frekvens av gudstjänstdeltagande, och miljövänligt beteende i vardagen, men inget signifikant samband med benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Studiens resultat tyder även på att kontrollvariablerna utbildningsnivå, kontinent och kön har ett bättre prediktionsvärde för miljöengagemang än religiositet har. Slutsatsen är emellertid att religiositet kan ha olika effekter på individuellt och kollektivt miljöengagemang.

<p>Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.</p>

I den här uppsatsen i ämnet bildpedagogik förenas konst, natur och frågan om hållbar utveckling. Uppsatsens utgångspunkt är att miljöfrågor är aktuella i vår tid. Barn som växer upp idag lever främst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnärer och lärare undersöks frågan om konstbaserat lärande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrågor. Intervjusvaren visar varierande exempel på hur detta kan se ut. Exempelvis beskrivs hur man kan fördjupa sitt seende genom konstnärligt arbete i naturen och bli mer sensitiv för den. Resultatet av intervjuerna tolkas mot en litteraturbakgrund som bla beskriver utomhuspedagogik, naturkontaktens idéhistoria samt nutida konstinriktningar som ryms inom begreppet ”Environmental art”. Där lyfts miljöfrågor fram och skapandet är platsrelaterat och utgår från naturmaterial. Några av de intervjuade framhåller också möjligheten att bearbeta känslor och hantera paradoxer kring miljöfrågor med hjälp av konstnärligt skapande.