<p>En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.</p>

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.

Denna text är en reflexiv uppsats som behandlar ett verk, En Mystisk Nivå (fortsättningsvis Verket). Verket har skapats inom ett examensarbete i medier på Högskolan i Skövde. Uppsatsen inleds med en beskrivning av målsättningen med Verket: att skapa en miljö som uppmanar till utforskning genom mystik. Detta är den variabel inom miljöpsykologi som har visats starkast samband med preferens för miljöer. Därefter följer en redogörelse för de olika teorier som har använts i arbetet. Efter en allmän beskrivning av arbetsprocessen följer en detaljerad beskrivning av de tekniker som har använts för skapandet av de 29 olika bilderna i Verket. Bilderna kombinerar tillåtande och begränsande element för att skapa en situation som uppmanar till utforskning. Slutligen diskuteras Verket utifrån hur väl det uppnår målsättningen samt vilka slutsatser som kan dras av detta. En av flera slutsatser är att metoden att kombinera tillåtande och begränsande element var mycket givande och genomförbar.

<p>Denna text är en reflexiv uppsats som behandlar ett verk, En Mystisk Nivå (fortsättningsvis Verket). Verket har skapats inom ett examensarbete i medier på Högskolan i Skövde. Uppsatsen inleds med en beskrivning av målsättningen med Verket: att skapa en miljö som uppmanar till utforskning genom mystik. Detta är den variabel inom miljöpsykologi som har visats starkast samband med preferens för miljöer. Därefter följer en redogörelse för de olika teorier som har använts i arbetet. Efter en allmän beskrivning av arbetsprocessen följer en detaljerad beskrivning av de tekniker som har använts för skapandet av de 29 olika bilderna i Verket. Bilderna kombinerar tillåtande och begränsande element för att skapa en situation som uppmanar till utforskning. Slutligen diskuteras Verket utifrån hur väl det uppnår målsättningen samt vilka slutsatser som kan dras av detta. En av flera slutsatser är att metoden att kombinera tillåtande och begränsande element var mycket givande och genomförbar.</p>

Studiens syfte är att undersöka fritidshemmets inom- och utomhusmiljö ur ett barns perspektiv. Tidigare forskning (Lindblad, 1993) anser att huvudsyftet för den fysiska miljön är att inspirera barn till lek och utveckling. Miljöerna bör därför vara flexibla och föränderliga efter barngruppens behov så att barnen motiveras till nytt skapande. Vi besökte tre olika skolor och genomförde sex kvalitativa intervjuer där varje fokusgrupp fick svara på frågor om fritidshemmets miljöer. Barnen vi valde att intervjua var i åldrarna 7-9 år då de spenderar mest aktiv tid på fritids. De fick visa oss runt i de olika miljöerna. De observationer vi gjorde under rundvandringen har vi använt för att beskriva miljön. Vi valde att intervjua tre pojkgrupper och tre flickgrupper för att se om det framkom ett genusmönster i samtalen med barnen. Resultatet visar att många barn var nöjda med lokalerna och möbleringen, medan ett par grupper ville se en förändring. De grupper som ville se en förändring ansåg att det behövdes fler små rum som antingen är tematiska eller flexibla utefter barnens egna intressen. Nästintill alla barnen tyckte att skolgården var tråkig och att det fanns för lite redskap. Barnen ansåg att det fanns för mycket tomma ytor utomhus, vilket gjorde det svårt för dem att leka ostört. Resultatet visar även genusmönster i det pojkar och flickor svarade. Det mest utstickande var vilka färger barnen önskade samt vad de ansåg saknades på fritidshemmet. Flickorna ville ha ljusare färger som rosa, lila och guld samt att få hänga upp sina egna alster på väggarna. Pojkarna däremot ville ha mörkare färger som blå, svart och röd eller att väggarna skulle kläs av motivtapeter med tuffa monstertrucks och blodiga zombies. Flickornas önskningar var att få in mer dekorativa ting på fritidshemmet som pysselmaterial, filtar och kuddar. Pojkarna hade dock andra åsikter, de ville ha större redskap ute på skolgården och fler spel. Slutsatsen i studien är att vi bör ta vara på barnens perspektiv och utifrån dem fokusera på både skillnader och likheter som finns mellan de två könen för att skapa miljöer där barnen kan utvecklas och växa som individer.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.</p>

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process. There are numerous gains from the use of daylight planning, economical, social and ecological. Until today the effects of daylight and planning has only been of interest to architects. This paper points out the importance of introducing the subject to urban planners as well, because they are the ones who hold the power to coordinate at a higher level.

Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.

Studiens syfte är att utforska vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolors utomhusmiljöer. Studien bygger på intervjuer med tre aktiva förskollärare på två olika förskolor. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att ta reda vilket förhållningssätt pedagoger har till förskolans utomhusmiljö. Studien har en miljöpsykologisk ansats och bygger på Johanssons och Külles (2005) definition av miljöpsykologi som innebär om att människor påverkas av omgivningen och tvärt om. Studien visar att både forskare och förskollärare anser att barn behöver utmanas i olika miljöer, både tillrättalagda och naturliga. Förskollärarna anser dock att deras förskolegårdar inte ger barn de utmaningar som behövs vilket medför att förskollärarna måste agera medupptäckare och aktivt utmana barn på olika sätt.

<p>Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.</p>