En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem. Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar - Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns? - Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen? - Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem? Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer. Resultatet från fokusgrupperna analyserades och sammanställdes, för att sedan diskuteras. Utifrån diskussionen drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna kan sammanfattas med att för att alla medarbetare ska se på miljöledningssystemet på samma sätt och känna ett fortsatt engagemang för systemet är det viktigt att organisationen har en tydlig vision för miljöledningssystemet som tydliggör vad de vill med det och vilken nytta de ska ha av systemet i det fortsatta miljöarbetet. För att bibehålla engagemanget för arbetet inom miljöledningssystemet är det också viktigt att det finns en fungerande kommunikation för att bl.a. kommunicera ut resultaten som uppnåtts med hjälp av miljöledningssystemet.

Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation. Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt. Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning.

Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp? De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten. Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön. Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende. Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp. Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna. Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier. Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ. Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.

Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av. Niklas Luhmann (1927 – 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system. Genom att pröva Luhmanns systemteori på fallet Miljödiplom har vi försökt att ge en alternativ förklaring till de studerade företagens agerande vid deras miljöarbete. Med hjälp av Luhmanns teori kan vi förklara varför och hur små- och medelstora företag arbetar med Miljödiplom, utifrån de studerade företagen, då hans teori syftar till att förklara hur sociala system fungerar. Detta ger oss en frihet att agera därefter. Ett alltmer komplext samhälle har gett upphov till alltmer komplexa företag som måste utveckla sin kunskap för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Miljödiplom är ett verktyg för små- och medelstora företag att hantera den ökande komplexiteten utan att åsidosätta sin verksamhets mål.

Även om forskning i miljöområdet och forskning i psykologi har kommit långt saknas det forskningsansatser som förenar de två. Ambitionen med uppsatsen är att förena miljöområdet och psykologi genom att undersöka vilka faktorer som är bidragande orsak till miljöengagemang. Deltagarna var 91 studenter som svarade på en enkät där miljöengagemang studerades. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan att tycka människor i världen var viktiga och ha ett miljöengagemang. Det fanns även ett positivt samband mellan om närstående var miljömedvetna och om deltagaren var det samt ett positivt samband mellan miljömedvetenhet i teorin och praktiken.

The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.   My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?   I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.   The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.   Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.   The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs. / Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007. Mina frågeställningar är: 1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek? 2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer? Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till. Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen. Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet. Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.

<p>The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.</p><p> </p><p>My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?</p><p> </p><p>I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.</p><p> </p><p>The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.</p><p> </p><p>Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.</p><p> </p><p>The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek?</p><p>2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer?</p><p>Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till.</p><p>Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen.</p><p>Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet.</p><p>Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.</p>

<p>Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation.</p><p>Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt.</p><p>Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning.</p>