Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser. En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.

The purpose was to investigate design factors in nursing station work environments, to explore and compare outcomes of centralized and decentralized designs on nurses’ psychosocial health, work behaviors and indirect hospital economic implications. Six nursing units in three US hospitals participated in the study. A triangulation method was used. The approach included a literature review, hospital statistical data, observations, a survey and two focus groups. Results showed small variations in comparable hospital statistics. Observations revealed office type duties as an ongoing activity. Sound levels exceeded those recommended in all nursing stations. Nurses in the decentralized stations experienced lower sense of control. Four design themes emerged from the focus groups; nurse specific support, sense of control, professional privacy and requirements to stay separate but connected. In conclusion there was no evidence suggesting that either type of nursing station design could be regarded as better in terms of nurses’ psychosocial health and work behavior.

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende. / People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.

Many instances of sick leave can be linked to diseases caused by stress. An efficient way to counter the negative effects of stress is coping. However, trying to fit coping activities into an already busy schedule can be stressful in itself. Therefore it is interesting to study passive stress-reducing methods, for instance interaction with nature. This paper studied the effect of the presence of plants in a work-like environment on the stress level of 30 participants divided equally in a control group and a test group by measuring their heart rate. A factorial analysis of variance and a multivariate analysis of variance were used to analyze the data. Despite the heart rate of the control group being on an average 5 beats per minute higher than the test group, the difference was found not to be statistically significant. An explanation for this could be the poor reliability of heart rate as a measure of stress. Keywords: coping, heart rate, indoors, nature, plants, stress, work

Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?   Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

The aim of this study was to validate the use of a virtual environment (VE) for psychological research. A study made by Maslow and Mintz (1956) in which they found that a room’s aesthetic affects how participants estimate pictures of people was replicated using a VE. A picture of a beautiful room and a picture of an ugly room were projected on an angled screen measuring 185 cm in height and 405 cm in width as to attempt to replicate the effect found in the original study. A total of 31 participants were tested in either the beautiful or the ugly environment. A t-test revealed no significant difference between the groups on the total score given on the pictures. However, a mixed-model ANOVA revealed several significant differences and interaction effects. The results of this study suggest that VE’s could be valid for psychological research, in particular environmental psychological experiments, but that more investigations are needed in order to understand this instrument better.

<p>Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar.</p><p>Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål.</p><p>Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.</p>

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete. I förslaget har tre produkter utvecklats: en pedestal för växter, en gungsoffa och skärmvägg. Idag finns det få etablerade zoner för återhämtning i våra arbetsplatser. Forskning visar att det effektivaste sättet att återhämta sig i arbete är inte sömn utan s.k. vaken vila. Vaken vila kan vara när vi låter blicken vila på något utan koppling till prestation. I den vakna vilan rensas och bearbetas undertryckta tankar, vilket vi får ny mental energi. Den miljö människan återhämtar sig som allra bäst är i naturen. Vi har lättare för återhämtning i naturen eftersom den innehåller många element vi upplever som positiva: det handlar om att naturen ställer färre krav på oss människor, vi blir fascinerade, naturen har en vidd och en läsbarhet vilket vi finner trygghet i. Inom landskapsarkitekturen finns en forskningsgren i miljöpsykologi där naturintryckens restorativa påverkan på människan studeras för att kunna utveckla ex, rehabiliteringsträdgårdar. Restorativa naturintyck i vår interiör är fortfarande ett oexploaterat område inom designforskning. Idag har vi börjat inse värdet av sådan typ av forskning, eftersom vår innemiljö betyder mycket för vårt välbefinnande. Ännu finns ingen metod för att kunna säkerställa och kvalificera den typ av restorativa effekter en sådan interiör skulle kunna ge. Därför kommer detta arbete fungera som ett bidrag till den diskussionen. I arbetet har jag tittat framförallt på tre forskare inom restorativa naturteorier: Rachel och Stephen Kaplan samt Roger S. Ulrich. I min undersökning har jag även frågat människor om deras tankar kring produkter och miljöer. I slutet av undersökningen finns en intervju med Madeleine Stjärne, inredningsarkitekt på Sweco. Hon arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med SLU som handlar om ”restorativa naturintryck i interiörer”. I slutet på rapporten har jag även tagit fram ett designförslag på en restorativzon i arbetsplatsen.

This study titled School Model of Norrberga- a New Model of School. Some opinions that six pupils in the sixth grade have of their school is an explorative study. The purpose of this study is to some extent explain the ideas behind this quite spectacular model of school and the intentions of the City Council of Norrberga as they decided that all the schools that were to be renovated or built in the town of Norrberga had to follow a specific script.    As I first visited The Moonlight School I was puzzled. How do the teachers work it out? But, above all: Do the pupils work it out? What do they think about their school? When I was to write my final essay I wanted to try to sort this school out in more scientific terms.  There is a nice, warm atmosphere at the school and the pupils make good results. The school has an open architecture and there are seven classes with 60 pupils each and three teachers per class. Pupils and teachers work together in various work units in different areas of the school. In this newly built school with hardly any inside walls, or walls made of glass, the pupils in the sixth grade experience new ways of teaching. In order to find out how these pupils, having experienced both the old Moonlight School and the new model, looked upon their new school I wanted to perform individual interviews with some of them. I also visited the school a couple of days to observe the atmosphere and how they organised the day.  While analysing the collected material trying to describe the school I found support in the theories of Michel Foucault and John Dewey as well as scientific reports about school buildings and history of schooling. I selected those I found most significant for this study.  I found that the pupils mainly are satisfied with their school. Those having experienced all their schooling there do not have problem with the lack of not transparent walls nor with people and transports passing through the spacious educational area.  The community wanted to build smaller schools with more efficient use of the facilities. There is also an intention of developing new ways of teaching better adapted to current teaching methods and curriculum.

Sävar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gå tillväga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid Sävar bibliotek. Vi undersökte även relevant litteratur för att hitta hur själva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det är viktigt att information om förändringarna kommer ut till besökarna. Det är också viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, så det är viktigt att arrangera det så att det uppmuntrar till social interaktion. / Sävar library will introduce self-service (“more-open”) and in this study we have researched how to carry it out. Interviews were performed through telephone and e-mail to other more-open libraries and a focus group was performed with visitors and personnel at Sävar library. We also researched relevant literature in order to find how the environment in the library should look like. We found that it is important that information about the changes reaches the visitors. It is also important that the library will continue to be a social environment, so it is important to arrange it so that it encourages social interaction.