<p>Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp?</p><p>De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten.</p><p>Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön.</p><p>Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.</p>

<p>Participation has become a crucial aspect for development and development aid thus it ensures empowerment and appropriate gain for the stakeholders. Participation is important especially for managing natural resources like water but the participatory approach is not always satisfying. This Minor field study has looked at two different projects participation from the stakeholders view and tried to answer what the stakeholders gain is for from participatory projects. This is done by interviewing the initiators of the projects and the villagers involved in it. The interviews showed a difference between the projects where the local development project had a more constant participation from start to finish while the research project stationed in Sweden had participation at times and in a different way. The study showed that more efforts need to be done to define participation thus it is now used in many different ways. There is also a need for improved documentation on the participatory process to assure participation and improve the procedures.</p>

Baserat på det teoretiska ramverket “Mind the G.A.P.S” har fältstudier utförts på ett antal platser i Malmö för att undersöka vad som utgör ett stressfritt, tryggt och trivsamt urbant stadsrum. En litteraturöversikt har sammanställts, som tillsammans med resultat från egna etnografiska studier har använts för att besvara forskningsfrågan, nämligen; “Hur kan vi utforma stadsrum idag med avsikten att reducera stress, inducera kognitiv stimulans och inge känslan av samhörighet hos invånarna i städer?”. Utifrån resultaten har en arkitektonisk modell av ett utvalt stadsrum i Malmö tagits fram, för att konkretisera och demonstrera exempel på hur justeringar och bearbetningar av stadsrum kan utföras med avsikt att minska stress, öka trivsel och bidra till psykiskt välmående i våra stadsmiljöer. / Based on the theoretical framework “Mind the GAPS”, field studies have been conducted at different locations in Malmö to investigate how these relate to the question of what constitutes a stress-free, safe and pleasant urban space. A literature review has been compiled, which together with results from our own ethnographic studies, have been used to answer the research questions, namely; “How can we design urban environments today, with the intent of reducing stress-levels, induce cognitive stimulus, and establish the sense of solidarity?”. Based on the results, we have built an architectural model to concretise and demonstrate examples of how adjustments and adaptations of urban spaces can be carried out with the intention of reducing stress, increasing wellbeing and contributing to mental wellbeing in our urban environment.

The purpose of this paper was to investigate how priests in the Church of Sweden relate to the environment where they practice pastoral care, and what significance the spatial environment may have on pastoral care.       On the basis of the research question of this paper I have used concepts from environmental psychology and concepts from psychology of religion to approach my research problem. The aim of the paper has been to visualize experiences from priests in the Church of Sweden in order to gain a deeper understanding of the environment of the pastoral care room. The empirical study involved a qualitative approach with a primarily theory-driven analysis. Eight semi-structured interviews were conducted with priests in the Church of Sweden.       The theoretical framework of this paper consists of two theories, the first is based on the design of the physical environment for care and nursing according to environmental psychologist Solvej Fridell. The second theory is based on potential space and the sacred-built environment according to psychologist of religion and theologian Pamela Cooper-White.       The results indicate that the character of the pastoral care-room is central for the interviewed priests. The environment of the room creates opportunities that are perceived to influence the process of pastoral care, throughout the design of the physical environment and the placement of symbols in the room. Aspects such as lighting, seating-group placement, religious objects, confidentiality, acoustics and self-determination of action are considerations that are perceived to affect the environment and the people in the room.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur sju verksamma förskollärare resonerar kring den tredje pedagogen och hur den kan komma att påverka verksamheten. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Vår uppsats baseras utifrån begreppen: den tredje pedagogen, miljöpsykologi samt den sociokulturella teorin och det interaktionistiska perspektivet.                                                                    I vår studie har vi kommit fram till att förskollärarna arbetar aktivt med den tredje pedagogen men att deras medvetenhet varierar. Vidare har vi uppmärksammat att även om förskollärarna arbetar olika, så besitter de ett barnperspektiv som mynnar ut i att de gör sitt bästa för barnen. En slutsats från vår studie är att den pedagogiska miljön har en stor betydelse för förskollärarnas förhållningssätt i arbetet med den tredje pedagogen. Vidare kan vi se att det beror på olika faktorer så som samspelet mellan barn, pedagoger och material som leder till hur den pedagogiska miljön kan användas och förändras.

Mitt examensarbete i arkitektur berör det tvärvetenskapliga ämnet miljöpsykologi med syftet att undersöka sambanden mellan psykologi och arkitektur. En stor del av projektet har ägnats åt undersökningar i ämnet som kallas evidensbaserad design – där vissa samband mellan vårdmiljöer och patienters hälsa har studerats. Jag har studerat flera olika lokalprogram för psykiatribyggnader och ett flertal referensprojekt för att landa i en slutsats om några avgörande designaspekter att ta hänsyn till vid utformandet av en allmänpsykiatrisk vårdavdelning. Med stöd i mina undersökningar har jag arbetat med en befintlig byggnad – Nyköpings Psykiatriska Kliniker, ursprungligen ritat av ELLT Arkitekter i slutet på 1960-talet. Jag har studerat hur den befintliga byggnaden fungerar idag, efter flera renoveringar och ombyggnationer. Efter en analys av byggnaden, samt ett flertal intervjuer och möten med vårdpersonalen där, landande jag i beslutet att rita en tillbyggnad. Syftet med tillbyggnaden är att stänga till en central innergård för att på så sätt tillgängliggöra den för patienterna. Ett flertal nya funktioner har adderats i utbyggnaden, som personalen anser saknas och hindrar dem från att bedriva den vård de skulle vilja ge. Jag har hela tiden försökt använda mig av de stress reducerande designfunktioner som det finns vetenskapligt stöd för. / My thesis project in architecture is all about environmental psychology, with the purpose to investigate the connections between psychology and architecture. A major part of my work has been to study the subject called evidence-based design - the connections between healthcare environments and patients health has been proved. I have studied different written programs for psychiatric buildings and studied several reference projects to come up with a conclusion about several different healing design aspects. With support from this basis I have worked with an excising building -Nyköpings psychiatric clinics, which were originally drawn by ELLT Architects in the late 1960´s. I have studied the excising building, how it works today, after a several renovations and reconstructions. After an analysis of the building, as well as after several meetings and interviews with the staff working there, I have decided to draw an extension. The main purpose with it is to close a central courtyard and make it accessible for the patients to enter whenever they want. I have added functions in the additional building that the staff think is missing and prevents them from manage the type of healthcare they would like to. I have constantly been using the stress reducing design functions there is scientific support for.

Vi vill med vår undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt på fritidsverksamheten. Studie syftar även till att ge kunskaper om hur rum är laddade med värderingar samt vilka signaler de sänder. Vår studie har utgått ifrån bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts på två skolor i deras förskoleklasser samt på deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav åtta stycken gick med oss på samtalspromenader och resterande observerades. Observationerna och barnens diskussioner i studien visar både att barnen anpassar miljön samt anpassar sig efter miljön i sina lekar och aktiviteter. Studien visar även att det finns rum som regleras av bland annat tid och rum. Våra observationer visar även att det finns rum som är laddade med värderingar gällande könstillhörighet.

Urbana parker i städerna beskrivs som värdefull för folkhälsan då grönstruktur bidrar till positiva egenskaper som fysiska och psykiska återhämtning. I parker kan invånarna komma från vardagens stress och krav. Att invånarna i städer har tillgång till parker är en nödvändig resurs för folkhälsan både nu och i framtiden. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning stadsparkerna, Boulognerskogen och Valls hage bidrar till psykologisk återhämtning för invånarna i Gävle kommun. För att genomföra den här studien har författarna använt sig att två kvantitativa metoder: enkätundersökning tillsammans med en observationsstudie. Resultat har visat att parkerna inte används i större utsträckning för psykologisk återhämtning utan mer åt fysiska aktiviteter och sociala interaktioner. Majoriteten av respondenterna var eniga att de föredrar skog utanför stadskärnan för att återhämta sig psykologiskt snarare än de två parkerna som undersökts. En anledning till det är att respondenterna söker efter tystnad för att komma bort från buller. Resultatet påvisar att buller är den faktorn i vardagslivet som påverkar invånare negativt i vardagen, och gör att de behöver psykologisk återhämtning, det gäller både för dem som är bosatta i centrum och de som är bosatta utanför.  Fler faktorer i parkerna har visat sig i resultatdelen att de har en betydelse för den psykologiska återhämtningen. Vilket är: skog, träd, vatten och blommor. I och med att respondenterna i Gävle föredrar skog för återhämtning behövs tillgänglighet till dessa skogsområdet förbättras. En förbättrad infrastruktur med tillgängliga cykelvägar, elljusspår och kontinuerlig bussförbindelse till skogsområdena ökar möjligheter till återhämtning. Det behövs även genomföras förbättringar i parkerna i form av att skapa mer plats till avskildhet, mer buskar som kan användas för att dämpa buller och skapa tystnad, det i sin tur höjer parkernas attraktivitet för att lockar ditt flera besökaren. Slutsatsen i studien visar att invånarna i Gävle har ett behov av psykologisk återhämtning men att Boulognerskogen och Valls hage inte kan erbjuda detta i en större utsträckning.

Skolverket (2018) belyser bristen på utbildade förskollärare och menar på att yrket behöver bli mer attraktivt. Samtidigt skriver Försäkringskassan (2022) att förskollärare är en utsatt grupp när det kommer till stressrelaterad sjukskrivning. Syftet med vår studie är att undersöka om förskollärarna tror att stressnivån skulle påverkas positivt av att lägga större delen av arbetet utomhus och om de själva upplevt detta. Vår studie bygger på en flermetodsforskning där enkäter står för den kvantitativa metoden och intervjuer för den kvalitativa metoden. Enkäten gav oss svar från tjugo förskollärare runt om i Sverige med varierande erfarenhet. Vi valde att intervjua fyra förskollärare, två med utomhusprofil och två utan bestämd profil. Vi har använt oss utav två perspektiv när vi analyserade vår empiri, miljöpsykologiskt perspektiv samt ett psykosocialt perspektiv. Vi har utgått ifrån tre teman när vi besvarade vårt syfte och våra frågeställningar. De ligger som rubrikerna Samvetsstress- en känsla av otillräcklighet, Utomhusvistelsen - en tillfällig lösning för att minska stressnivåerna? och Har de fysiska miljöerna någon inverkan på förskollärarnas stressnivåer? Resultatet i vår studie visar på att miljön har stor inverkan på förskollärarnas upplevda stress. Det som också visar sig vara en stressande faktor är att det administrativa arbetet tar mycket tid från barngruppen. Vårt resultat visar på att utomhusvistelsen har en positiv inverkan på stressnivåerna på kort sikt. På längre sikt så har den organisatoriska delen av den psykosociala arbetsmiljön större betydelse för förskollärarnas välmående.

Mänsklig aktivitet driver på förändringar som påverkar livet på jorden negativt genom ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Vår relation till naturen påverkar hur vi värderar naturen och ser oss själva som en del av den. Detta påverkar i sin tur hur vi förhåller oss till miljöproblem och hur vi beter oss. Allt fler människor vistas mer sällan i naturen idag och saknar därför den relation till naturen som är viktig för att främja miljövänliga attityder och beteenden. Uppsatsens ändamål har varit att undersöka hur upplevelser i Virtual Reality [VR] kan användas för att öka kunskapen och engagemanget för miljöfrågor, samt skapa känslor av samhörighet med naturen i syfte att främja de miljövänliga beteenden som är nödvändiga för hållbar samhällsutveckling. Undersökningen har omfattat intervjuer med två olika respondentgrupper som bestått av fyra anställda vid tre verksamheter inom ramen för nätverket Svenska Science Center och fyra respondenter som använder VR privat. Intervjuerna med användarrespondenterna inkluderade även ett mindre miljöpsykologiskt experiment där användarna fick se på två olika filmer och skatta sina upplevelser. Det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier om inlärning och engagemang för fortsatt lärande samt teorier om människans relation till naturen. Undersökningens slutsats är att VR har potential att öka kunskap och engagemang för miljöfrågor samt skapa känslor för samhörighet med naturen genom den förstärkta upplevelse VR-tekniken erbjuder. Känslor av samhörighet med naturen bedöms viktiga för att skapa miljövänliga attityder och värderingar samt beteenden som främjar hållbar utveckling. Designen på upplevelsen och mängden information som presenteras bedöms dock vara viktiga faktorer att ta hänsyn till för att önskvärd respons ska kunna uppnås. / Anthropogenic activity drives changes that negatively affect life on earth through unsustainable production and consumption patterns. Our relationship with nature affects how we value nature and see ourselves as part of it. This in turn affects how we relate to environmental issues and our behavior. More people are today less likely to spend time in nature and they therefore lack the relationship with nature that is important for promoting sustainable attitudes and behaviors. The purpose of this thesis has been to investigate whether and how immersion in Virtual Reality [VR] can be used to increase knowledge of and commitment to environmental issues and create feelings of belonging to nature in order to promote behavior that is necessary for sustainable development. The survey included interviews with two different respondent groups that consisted of four employees at three Science Centers within the Swedish Science Center network and four respondents who use VR privately. The interviews with the user respondents also included a small environmental psychological experiment where the users got to watch two different films and estimate their experiences. The theoretical framework has consisted of theories of learning and commitment to further learning as well as theories of human relationship with nature. The study concludes that VR has the potential to increase knowledge and commitment to environmental issues and create feelings of belonging to nature through the enhanced experience VR technology offers. Feelings of belonging to nature are considered important for creating sustainable attitudes and behaviors that promote sustainable development. However, the design of the immersion and the amount of information presented are considered to be important factors to take into account in order to achieve the desired response.