No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är dels att beskriva hur själavården varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fältandaktsböcker under denna period utifrån vad de innehåller och vem de vänder sig tilloch om de förändrats över tid. Metoden som har använts är 1) litteraturstudier av den militära själavårdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt på perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fältandaktsböcker, vad gäller innehåll ochvem boken vänder sig till. Samt om det skett någon förändring över tid i de tre fältandaktsböckerna utifrån innehåll ochvem de vänder sig till. 1900-talets militära själavård och dess organisation har präglats av en diskussion om dess berättigande inom försvaret ochhur den i så fall ska utformas. Den har påverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militära själavårdens har efterfrågats men inte fått något konkret uttryck, utan det är Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast. Inom den militära själavårdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden. Fältandaktsböckerna är tydligt präglade av det samhälle som de finns i. 1893-års fältandaktsbok reflekterar väckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet. 1940 års fältandaktsbok präglas av ett kristet enhetssamhälle i 2:a världskrigets skugga, medan 2008 årsfältandaktsbok finns i ett mångkulturellt samhälle där den kristna tron inte har en självklar roll. I Fältandaktsböckerna 1893, 1940 och 2008 får inte den ekumeniska diskussionen något synligt uttryck. Men det mångkulturella synstydligt i Fältandaktsbok 2008 genom att olika världsreligioner får bidra till en till två sidor var. Plikt och fosterlandskärlek får ett klart utrymme i 1893 och 1940 medan det i 2008 inte syns alls. Där ligger betoningen istället på denenskildes sökande och tro och behov av tröst i en svår tid. 1940 och 2008 har förslag på hur ett korum kan utformas, något som inte finns i 1893. Att det finns i 1940 och 2008 men saknas i 1893kan visa på att båda de senare är fast förankrade i den militära organisationen. 1893 har inte den tydliga kopplingen till den militäraorganisationen utan är mer inriktad till den enskilde soldaten.

Den här uppsatsen behandlar själavårdens innehåll, bibelns roll i själavården samt själavårdarens roll och uppgift. Problemformuleringen är: Hur beskrivs själavård med särskilt hänseende till användningen av bibeln inom ett antal moderna själavårdsteorier och vilka konsekvenser medför synsätten för själavårdarens roll och uppgift? Syftet med uppsatsen har varit att skapa större förståelse för hur man kan tolka själavårdens innehåll utifrån olika teorier samt hur bibeln används inom själavården. Syftet har också varit att ta reda på vilken roll och vilken uppgift som själavårdaren har, eller bör ha, inom själavården baserat på de olika synsätten på själavård. Jag har använt mig av komparativ metod genom att utgå ifrån fyra författare: Berit Okkenhaug, Owe Wikström, Cecilia Wadstein och Tor Johan Grevbo. Jag har använt mig av en bok från dem vardera inom ämnet som huvudsakligt material och jämfört deras teorier med varandra. Jag har funnit att de har många likheter i hur de beskriver själavård, med hänseende till bibeln har det gemensamt att de på olika sätt hävdar bibelns betydelse i själavården. Det som är den stora skillnaden är däremot synen på bibeln och hur den ska användas. Synsätten hämtar inspiration från en bredd av teologiska traditioner i ett spektrum från luthersk ortodox teologi till befrielseteologi vilket jag går in djupare på i min diskussion. De har ofta refererat till varandras teorier i sina böcker. Den enda som inte kunde bli refererad till är Wadstein eftersom hennes bok kom till sist av de fyra, dock har hon refererat till samtliga övriga författare: Okkenhaug, Wikström och Grevbo. Samtliga författare är överens om att själavårdaren skall vara en medvandrare. Någon som följer med längs med vägen, någon som lyssnar och någon som påminner konfidenten om Jesus och Guds löften och som förmedlar något från Gud till konfidenten. Själavårdens kontext är församlingen, och den kristna gemenskapen ses som en resurs. Det rekommenderas alltså inte att själavård utövas i egen regi, eftersom man då missar en viktig aspekt nämligen att själavården blir en bro in i församlingsgemenskapen, vari konfidenten kan få en tillhörighet och bli sedd. Att själavårda handlar till stor del om att sprida hopp, och trösta och uppmuntra sina medmänniskor, både mitt i vardagen men också vid de tillfällen som bjuds i kyrkans regi. Man kan ha själavård i ett rum i kyrkan som är omsorgsfullt inrett för att skapa trygghet eller på en promenad, sida vid sida. Själavårdssamtalet är själavårdens metod och kan ses som en trialog istället för dialog, då man räknar med att Gud är med i samtalet. Konfidenten behöver inte ha en kristen tro eller en förankring i kyrkan, dock förväntas det i kristen tradition att själavården är troende kristen och har en egen personlig relation till Gud, bibelvana samt en51förankring i församlingen. Det är detta som skiljer själavård från andra terapeutiska samtal. I själavården förväntas konfidenten få höra något ifrån Gud och inte bara möta en människa, utan Gud själv. Slutsatsen är att själavårdens innehåll till störst del består i en uppriktig omsorg om medmänniskan i form av samtal där man räknar med Guds närvaro. Själavårdarens roll är att vara en medvandrare, någon som slår följe längs med vägen, som lyssnar uppmärksamt på konfidenten och som liksom Jesus i berättelsen om Emmausvandraren också lägger ut Skrifterna och förmedlar vad Guds ord säger. För att kunna göra detta behöver själavårdaren själv ha en relation med Gud och bibelvana. Själavårdaren blir en bro för konfidenten in i kyrkan, som är själavårdens kontext och bas. Konfidenten behöver inte vara troende men blir inbjuden till kyrkans gemenskap.

This essay will go through how the climate crisis affects us and what the Church of Sweden can do for people suffering from climate anxiety. It will especially focus on the diaconal work that the Church of Sweden provides and how the bishops acknowledge the correlation between diaconal work and climate anxiety. By reading the Bishops letters I will argue that the Church of Sweden have a great responsibility to act for climate justice and help people with climate anxiety. I will also use self-help books and academic research as complement to The Bishops letters.   The thesis that I am working with is that the Church of Sweden have possibilities and resources to work with people suffering from climate anxiety but does not use these resources well enough. The question that rises is where the responsibility of the Church of Sweden starts and ends based on peoples needs. In my conclusion I will argue that the Church of Sweden have great possibilities and a big responsibility to help people suffering from climate anxiety but does not use its resources at its best abilities.  It is also a question whether the Church of Sweden uses its therapeutical resources at best to help people suffering from climate anxiety, especially because its one of few resources that does not involve social or economical differences in consideration but instead is available for all.   Nyckelord: klimatångest, själavård, ansvar, diakoni.

The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo.   The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.

Inledning: Den psykiska ohälsan rapporteras öka och debatten tilltar vad gäller bristande resurser. En oreglerad sektor står fri att erbjuda sina tjänster. Svenska kyrkan är en aktör och kyrkan har en lång tradition av att erbjuda samtal. Verkligheten utmanar och den ökade psykiska ohälsan ställer eventuellt nya krav på kompetens. Frågeställningar: Hur beskriver intervjupersonerna uppdraget att erbjuda samtal? Hur beskriver intervjupersonerna varför konfidenten söker samtal?  Hur upplever de sin kompetens och sitt fortbildningsbehov? Metod: Data har samlats in, i hermeneutisk anda och med en induktiv ansats, genom kvalitativa djupintervjuer. Materialet har bearbetats i en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att uppdraget att erbjuda samtal å ena sidan är något självklart, men å andra sidan otydligt. Begreppet själavård och dess innebörd går det att tänka olika kring och störst samstämmighet råder om vad det är man inte erbjuder, nämligen psykoterapi. Samtalsmottagningen fungerar som ett sätt att tydliggöra vad det är man kan, och vad man inte kan, erbjuda. Resultatet pekar på att relationer och måendet i vardagen är det man främst söker för. Samt att såväl inre motiv (upplevd samhällsstress, existentiella frågor) som yttre motiv (öppenhet i samhället, kostnadsfria samtal, blivit rekommenderad) påverkar. Uppdraget framträder oklart och resonemang om kompetens och fortbildning likaså. Sammantaget visar studien att frågor som rör identitet, det unika i det man erbjuder förblir oklart, samt att gränser av olika slag, som vilken kompetens som är lämplig, frågor om ramar och handledning, lämnas till det enskilda sammanhanget att ta ställning till. / Introduction: Mental illness is recognized to be increasing, and the debate is growing in terms of lack of resources. An unregulated sector is free to offer their services. The Swedish church is an unregulated authority and the church has a long tradition of offering discourses. The reality is challenging and the increased mental illness puts potential new requirements on competence. Questions: How do the interviewees describe the mission to offer discourses? How do the interviewees describe why the patients ask for discourses? How do they experience their skills and training needs? Methodology: Collection of data through qualitative depth-interviews with a hermeneutical and inductive approach. The material has been processed in a content analysis. Result: The result illustrates that the mission to offer discourses is on one hand obvious, but on the other hand indistinct. The concept of church counseling and its content allow differentiations in mindset, and consensus is primarily existing in regards of what is not offered, namely psychotherapy. The discourse-therapy helps to clarify what church counseling can offer and what cannot be offered. The result indicate that relationships and the everyday well-being are the main-topics in the discourses. In addition inner motives (e.g. perceived everyday stress and existential questions) and external motives (e.g. openness in society, free calls, have been recommended) also influence why patients look for discourse therapy. The counseling task seems unclear as well as the reasoning regarding competence and further training. Overall, the study shows that questions regarding identity – the uniqueness in what is offered in church counseling remains unclear, and that various limitations and level of suitable competence for discourse-therapy is handed over to the individual context to decide on.

Denna studie avser att förstå och analysera, om och hur, narrativ och bibelberättelser kan verka läkande i det enskilda själavårdssamtalet med överlevare av sexuella övergrepp. Undersökningen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med själavårdare inom Svenska Kyrkan. Själavårdens essens och avgränsning mot andra vårdformer berörs och förklaras med hjälp av Okkenhaug och Wikström. För att förstå övergreppets problematik och vad själavården kan tillföra för läkande resurser används primärt Kirsten J. Leslies When Violence is no stranger, Sårade hjältar själavård för män som utnyttjats sexuellt som pojkar av Agneta Sandberg samt Fra skam til Verdighet av Anstorp et al samt artiklar av R. Ruard Ganzevoort. Bibelberättelserna kan utifrån vad som framkommit under intervjuundersökningen fungera läkande genom att bland annat ge identifikation med andra som lidit och upprättats, erbjuda struktur och påvisa en villkorslös kärlek. Vidare kan berättelserna ge möjlighet att sätta ord på trauman som annars inte lyfts fram genom att avpersonifiera med hjälp av berättelser. I denna undersökning är evangelietexterna mest representerade. Avgörande för valet är konfidentens behov och själavårdarens kunnande. En slutsats är att själavårdare som arbetar med denna problematik kan behöva särskild kännedom om bibeltexter som kan vara relevanta för målgruppen. Att få verbalisera sin livshistoria och övergreppserfarenheterna i själavårdssamtalet ger möjlighet till att infoga traumat i ett befintligt narrativ. Genom att utmana skadliga beteenden och roller kan själavårdaren bidra till att konfidenten kan erfara meningsfullhet trots det inträffade traumat. Den trygghet som själavården erbjuder, i samverkan med berättelserna, ger överlevaren förutsättningar att bygga upp sin egen identitet och motverkar stagnation i en offerroll.

No description available.

Den här uppsatsen har haft som syfte att jämföra likheter och skillnader beträffande inriktning mellan kyrkans själavård och ungdomshälsa/barn-och ungdomspsykiatri. Detta arbete har genomförts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer som spelats in och analyserats enligt intervjupersonernas livsvärld. Det empiriska materialet har kodats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt begreppspar som använts i tidigare religionsvetenskaplig forskning Tidigare forskning påvisar att ungdomars psykiska ohälsa har ökat kraftigt de senaste decennierna. Detta är idag ett etablerat samhällsproblem, och just därför ville jag undersöka ungdomars möjligheter till samtalshjälp, och hur denna ter sig. Forskning om ungdomars psykiska ohälsa finns det ingen brist på. Det som däremot är en bristvara är hur samtalshjälpen som erbjuds hos olika verksamheter i samhället, fungerar. Det finns heller ingen svensk forskning som påvisar vart ungdomar helst vänder sig för samtalshjälp, eller varför vissa verksamheter anses vara mer framgångsrika än andra. Något som däremot har påvisats, är ett bristande förtroende för vissa verksamheter.