Denna studie behandlar frågan om prästens roll och funktion vid skolavslutningar i kyrkan. Historiskt sett kan denna tradition spåras tillbaka till mitten av 1800 – talet. Utifrån en samhällsutveckling som har löpt ut i att religionens roll och funktion blivit en omstridd fråga i det moderna samhället, har traditionen med skolavslutningar i kyrkan kommit att allt mer ifrågasättas, inte minst i massmedia. Uppsatsens syfte berör prästers erfarenheter av skolavslutningar i kyrkorummet och om möjligheterna till att sprida det kristna budskapet i mötet med den icke – konfessionella skolan. Fokus i studien har varit att prästen ska få uttrycka och reflektera kring sin roll vid detta sammanhang, då detta är ett område med begränsad tidigare forskning. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsintervju för att möta präster från både storstads – och landsortsförsamlingar. I intervjuerna beskriver prästerna en utveckling som inneburit att de har fått träda tillbaka i sin prästroll. Den nya funktionen handlar om ett slags värdskap. Värdskapet innebär att företräda kyrkorummet under skolavslutningen och kommunicera en förkunnelse som vilar på undertoner av det kristna budskapet. Prästrollen har utifrån intervjuerna utvecklats till att främst handla om att skapa relationer till sina församlingsbor och vara en representant för kyrkorummet när möjligheterna att sprida det kristna budskapet begränsas. Det framkommer att prästrollen trots sin nedtonade identitet, samt genom kyrkorummets symbolspråk, kan möjliggöra för både religiösa och sekulära tolkningar. / his essay addresses the minister’s role within the Church of Sweden and their profession related to graduation ceremonies held in sacred rooms.Historically, this tradition can be traced back to the mid - 1800s. Although this has been an established tradition in Sweden, the development of the society has led to the role of religion becoming a controversial subject in modern society. Therefore, the tradition with end- of- school ceremonies has been questioned, not least within the mass media. The purpose of this essay concerns the ministers’ experiences regarding the possibilities and challenges of spreading the Christian message in relation to the non-confessional school. The ministers in my study represent parishes from both the countryside and from the city centre area. In the interviews, the ministers describe a development that has meant that they have had to step back in their profession, meaning that they do not share confessional elements at the ceremonies. Their role has instead evolved into a function of being a “host.” ”Hosting” in this context means that the ministers represent the sacred room during the graduation ceremony and communicate a subtle proclamation of the Christian message. The interviews show that the ministers, despite their toned-down profession and through the symbolism in the sacred room, offer opportunities for both religious and secular interpretations of the context.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift. Resultatet visar att samtliga präster tycker att samverkan är viktigt och att majoriteten ställer sig positiva till en ökad samverkan. Enigt bland prästerna är att tystnadsplikten är viktig i deras arbete men att den inte utgör ett hinder för samverkan med socialtjänsten. Trots den positiva synen till samverkan och att tystnadsplikten inte utgör ett hinder tycks präster sällan komma i kontakt med socialtjänsten i sitt arbete.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer.   Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus. Idag krävs en specifik kompetens och professionalism hos prästen i bemötandet med ”kunden”. Detta är underbyggt av att respondenterna upplever att de recenseras och bedöms samt är medvetna om att minsta upplevt missnöje hos kunden kan resultera i utträde. I det individualiserade samhället är det fria valet centralt, därmed upplevs inte ett medlemskap i Svenska kyrkan som självklart. Kyrkan tvingas därför enligt respondenterna att anpassa sig efter individualiseringens effekter på samhället.

Jag har i denna uppsats undersökt hur anställda inom Svenska kyrkans gudsbilder står i förhållande till de gudsbilder som går att utläsa i Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt i Kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad på och inspirerad av Jan Trost. För att studien skulle falla inom ramarna för uppsatsens omfång gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter som jag baserade på vilken relevans skriften har för anställda och medlemmar inom organisationen. Jag ville att det skulle vara skrifter som dels har hög igenkänningsfaktor och dels har ett historiskt arv som väger tungt. I mitt val av informanter satte jag kriteriet att det skulle vara anställda som ansvarar för undervisning, förkunnelse och mission i församlingarna och därmed är de som i huvudsak möter medlemmarna i samtal om Gud. Som stöd i min tolkning av vilka gudsbilder som bekännelseskrifterna samt kyrkoordningen ger uttryck för använde jag mig av ett antal skrifter ur en skriftserie om Svenska kyrkans bekännelsefråga som på olika sätt beskriver, tolkar och resonerar kring de texter som jag själv valt att studera. I min analys av Svenska kyrkans gudsbilder utifrån valda bekännelsedokument har jag kommit fram till att dokumenten sällan använder sig av samma beskrivande ord. De dokument som gör detta mest frekvent är den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen. Det har dock inte varit ett hinder i min analys att dokumenten i stort saknar gemensamma nämnare. Då beskrivningarna inte motsätter sig varandra har det snarare givit de uttolkade gudsbilderna så väl djup som bredd. Jag fann i min analys att Svenska kyrkan tror på en Gud som är treenig. Jag konstaterade också att den treenige guden är skapare, försonare och livgivare, något jag valt att kalla för ”grundläggande föreställningar”, d.v.s. de föreställningar som i någon mån går igen i flera av dokumenten som jag analyserat. Vidare har jag konstaterat att Svenska kyrkan också representerar en mängd sekundära föreställningar som jag menar fungerar som komplement till grundföreställningarna. I analysen av mina informanters svar konstaterade jag att de delar Svenska kyrkans grundföreställningar om Guds treenighet och treenighetens egenskaper. Gällande <img src="file:///page37image22176" /> informanternas sekundära föreställningar så skiljde de sig i språkbruk från Svenska kyrkans gudsbilder, men jag såg ändå att det fanns många gemensamma nämnare, även om det också fanns viss diskrepans. I denna del av analysen återkopplade jag till språkets begränsningar och utmaningar. Dels uppstår problematik när jag tolkar informanternas svar eftersom vi har olika referensramar i förhållande till de begrepp vi använder, d.v.s. när jag talar om Gud så föreställer jag mig de egenskaper jag kopplar till Gud, medan informanten kan föreställa sig andra egenskaper än jag. Dels uppstår problematik att med begränsade medel, så som språket, försöka förklara och beskriva en Gud som de flesta informanterna upplever som obegränsad. Som jag redogjorde för i kapitel 1.6 har jag genomgående i min studie tvingats förhålla mig till just språkets begränsningar i förhållande till föreställningarna om Gud och konstaterade inledningsvis att så väl informanter som andra forskare på många olika sätt sätter ord på och förklarar denna problematik att tala om någon/ något som man uppfattar som obegränsat när språket och man själv är begränsad. Jag konstaterade också att informanternas gudsbilder står i viss diskrepans med Svenska kyrkans gudsbilder, men att denna framför allt ligger på individuell nivå. Den enda gemensamma diskrepans som jag fann i min analys var att informanterna inte ger uttryck för att dela Svenska kyrkans uppfattning att Gud är så väl ett offer som en domare. Min inledande hypotes och föreställning, att det skulle finnas diskrepans mellan personliga gudsbilder och de gudsbilder som organisationen i ovan nämnda skrifter representerar visade sig vara delvis riktig, men inte i den utsträckning som jag hade förväntat mig. Det jag ändå konstaterat är att det i denna studie är pedagogernas gudsbilder som i största utsträckning skiljer sig från Svenska kyrkans gudsbilder men att det finns vissa skillnader även i prästernas och diakonernas gudsbilder. Det jag också har kommit fram till är att skillnaderna framför allt ligger i med vilka ord man beskriver Guds olika egenskaper och i att vissa egenskaper utelämnas.

Cheese making is an old method that originally has been used as a means to preserve milk. More than hundred types of cheeses are produced around the world, varying in bacterial cultures, pressing and ripening conditions. Grevé-, Herrgård- and Prästcheese are all examples of Swedish semi-hard cheeses. Prästcheese is dried and stored at 17-19 °C, while Grevé and Herrgård are stored at 10-12 °C. The aim of this study was to find a common dry-storage temperature for such cheeses. Selected properties such as weight loss and nutritional content of the cheeses at reference temperature (17-19 °C and 10-12 °C) were compared to cheeses stored in a common storage room at the temperature 15.0 ± 0.5 °C. The nutritional content was analysed by infrared spectroscopy using a FOSS MilkoScan FT120. The results showed a significant difference between experimental and reference cheeses weight losses for Präst 31%, Grevé 28% and Herrgård 28% (P &lt;0.05), whereas no significant difference in weight loss was observed for Präst 17% and Herrgård 17% (P&gt; 0.05). There was a significant difference in diameter between the experimental and reference cheeses (P &lt;0.05). The diameter was significantly greater for cheeses that were stored at a higher temperature. There was no significant difference in the nutrient content for Präst 31 %, Präst 17%, 28%, Grevé 28 % and Grevé 17% (P&gt; 0.05). For Herrgård 28%, there was a significant difference in the lactic acid concentration (P &lt;0.05), but no significant difference in other nutrient content (P&gt; 0.05). A final assessment is required when the cheeses are matured, by a sensory panel to conclude if the experimental cheeses are of a quality than can be accepted by the customer with regard to e.g. appearance, texture and taste.

The purpose of this paper was to investigate how priests in the Church of Sweden relate to the environment where they practice pastoral care, and what significance the spatial environment may have on pastoral care.       On the basis of the research question of this paper I have used concepts from environmental psychology and concepts from psychology of religion to approach my research problem. The aim of the paper has been to visualize experiences from priests in the Church of Sweden in order to gain a deeper understanding of the environment of the pastoral care room. The empirical study involved a qualitative approach with a primarily theory-driven analysis. Eight semi-structured interviews were conducted with priests in the Church of Sweden.       The theoretical framework of this paper consists of two theories, the first is based on the design of the physical environment for care and nursing according to environmental psychologist Solvej Fridell. The second theory is based on potential space and the sacred-built environment according to psychologist of religion and theologian Pamela Cooper-White.       The results indicate that the character of the pastoral care-room is central for the interviewed priests. The environment of the room creates opportunities that are perceived to influence the process of pastoral care, throughout the design of the physical environment and the placement of symbols in the room. Aspects such as lighting, seating-group placement, religious objects, confidentiality, acoustics and self-determination of action are considerations that are perceived to affect the environment and the people in the room.

<p>The purpose of my research is to describe the substance in three different wedding conversations, and study how the role of the priest is designed in these conversations. The foundation of my study contains authentical conversations and interviews from three priests and three couples. My main material is the authentical conversations but the content of the study, with supplementary interviews with the priest and the couple, render possible a perspective analysis of the wedding conversations from both sides. </p><p>My conclusion is that the three priests expresses a different role in each conversation and the couples are powerless in the face of the priests. The dominate conversationsstrategy plays a decisive role for the matter and the character part of the priest in these conversations.</p> / <p>Syftet med min forskning är att beskriva innehållet i tre olika vigselsamtal, samt studera hur prästrollen konstrueras i dessa samtal. Underlaget för studien består av autentiska samtal och intervjuer från tre präster och tre par. De autentiska samtalen är mitt huvudmaterial, men studiens upplägg, med kompletterande intervjuer med prästen och paret, möjliggör även att vigselsamtalet kan analyseras utifrån bådas perspektiv, så att en uppfattning om bådas syn på samtalet kan ges. </p><p>Det jag har kommit fram till är att de tre prästerna uttrycker skilda prästroller i samtalen och att det är tillsammans med paret i samtalet som makten konstrueras. Prästens dominerande samtalsstrategi är avgörande för vilka ämnen och den prästroll som konstrueras i samtalet. </p>

<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa sammanhang. Samtliga informanters religiositet tycks ha påverkats av sin sociala omgivning och vissa kan ha påverkats av olika deprivationer. Socialiseringsteorin kan verifieras som en tydlig förklaringsmodell till samtliga informanters religiositet medan deprivationsteorin inte är en klar förklaringsmodell till min empiri.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.