Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar. Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt. Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid. Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.

<p>Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.</p><p>Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.</p><p>Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid.</p><p>Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.</p>

Cheese making is an old method that originally has been used as a means to preserve milk. More than hundred types of cheeses are produced around the world, varying in bacterial cultures, pressing and ripening conditions. Grevé-, Herrgård- and Prästcheese are all examples of Swedish semi-hard cheeses. Prästcheese is dried and stored at 17-19 °C, while Grevé and Herrgård are stored at 10-12 °C. The aim of this study was to find a common dry-storage temperature for such cheeses. Selected properties such as weight loss and nutritional content of the cheeses at reference temperature (17-19 °C and 10-12 °C) were compared to cheeses stored in a common storage room at the temperature 15.0 ± 0.5 °C. The nutritional content was analysed by infrared spectroscopy using a FOSS MilkoScan FT120. The results showed a significant difference between experimental and reference cheeses weight losses for Präst 31%, Grevé 28% and Herrgård 28% (P &lt;0.05), whereas no significant difference in weight loss was observed for Präst 17% and Herrgård 17% (P&gt; 0.05). There was a significant difference in diameter between the experimental and reference cheeses (P &lt;0.05). The diameter was significantly greater for cheeses that were stored at a higher temperature. There was no significant difference in the nutrient content for Präst 31 %, Präst 17%, 28%, Grevé 28 % and Grevé 17% (P&gt; 0.05). For Herrgård 28%, there was a significant difference in the lactic acid concentration (P &lt;0.05), but no significant difference in other nutrient content (P&gt; 0.05). A final assessment is required when the cheeses are matured, by a sensory panel to conclude if the experimental cheeses are of a quality than can be accepted by the customer with regard to e.g. appearance, texture and taste.

I Sverige har frekvensen av fetma fördubblats sedan 1980-talet och fortsätter att öka. Individer med fetma tenderar att ha en negativ kroppsuppfattning i större utsträckning än normalviktiga personer. Patienters kroppsuppfattning efter fetmaoperation är komplex och är ett mindre utforskat område som behövs belysas. Syftet var att belysa vuxna patienters kroppsuppfattning efter en fetmaoperation. En allmän litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. I resultatet framkom tre teman och fem kategorier. Följande teman var; Kroppsuppfattning relaterat till viktförlust, kroppsuppfattning relaterat till överflödig hud samt kroppsuppfattning relaterat till omgivningen. Kategorierna var; Den egna kroppen uppfattades positivt, den egna kroppen uppfattades negativt, överflödig hud uppfattades positivt och negativt, överflödig hud orsakade skamkänslor samt positiv och negativ verbal respons från omgivningen. Resultatet visar att fetmaoperationens påverkan på patienters kroppsuppfattning är individuell. Det behövs vidare forskning för att avgöra de bakomliggande orsakerna till att vissa patienter får en positiv kroppsuppfattning medan andra präglas av en negativ kroppsuppfattning postoperativt. Fortsatt forskning kan underlätta sjuksköterskor identifiering av patienters individuella behov i avsikt att utföra hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder. / The incidence of obesity has doubled in Sweden since 1980 and is still increasing. Individuals with obesity tends to have more of a negative body image than individuals with normal weight status. The body image of patients that have undergone bariatric surgery is complex and has not sufficiently been researched, therefore clarification is needed. The aim was to illustrate an adult patient’s body image after a bariatric surgery. A litterature study was conducted and ten scientific articles were used as a basis for the results. Three themes and five categories emerged. The themes were; Body image related to weight loss, Body image related to excessive skin and Body image related to ones surrounding. The categories were; The own body was percieved positively, The own body was percieved negatively, Excessive skin was percieved positively and negatively, Excessive skin caused feelings of shame and Positive and Negative verbal response from ones surrounding. The result shows that bariatric surgery’s impact on the patient’s body image is individual. Further scientific research is needed to determine the underlying causes to why some patients’ acquires a positive body image and to why other patients’ acquires a negative body image. Further research can help nurses to identify the patients’ individual needs in order to implement health promoting nursing interventions.

Leaching is one of the major processes occurring when organic litter is decomposed and is often completed within a few days when litter enters aquatic environments. It is important that leaching is addressed when studying microbial and invertebrate decomposition rates in order to avoid overestimations. The traditional litter bag method that has been used to measure decomposition rates in both terrestrial and aquatic environments has in recent years been challenged by the new and widely adopted tea bag index (TBI). Both methods, however, fail to bring a standardized methodology for separating and recognizing weight losses of litter due to leaching and biotic decomposition. Through a field experiment in two streams with different water discharge, this study has focused on exploring the leaching phase and post-leaching phase of the tea products used in TBI. The results unveiled that 20% of rooibos tea’s and 44% of green tea’s initial weight was lost to leaching within three days (72 hours) of the experiment. After the 72nd hour, both teas remained in a stabilized phase until the end of the experiment (120 hours). Water discharge had no significant effect on neither of the tea-weights during or after the leaching phase. This study recommends that weight loss through the leaching phase are taken into account in future studies and advocate the development of an updated TBI protocol where leaching losses are recognized. If not, overestimations of active decomposition rates will be made and may result in compromised conclusions. / Urlakning är en av de viktigaste processerna som uppstår vid nedbrytning av organiskt material och är ofta slutfört inom några dagar när materialet befinner sig i vattenmiljöer. Det är viktigt att den urlakade massan beräknas när studier fokuserade på nedbrytningshastigeter av mikrober och evertebrater genomförs, detta för att undvika en överestimering av den biotiska aktiviteten. Den traditionella metoden, där torkade växtdelar i påsar, har använts för att mäta nedbrytningshastigheter i både mark- och vattenmiljöer har under de senaste åren utmanats av det nya och allmänt accepterade tepåse-indexet (TBI). Båda metoderna misslyckas dock med att implementera en standardiserad metodik för att separera och uppskatta materialets viktförluster genom urlakning och biotisk nedbrytning. Genom ett fältexperiment i två vattendrag med olika vattenföring har denna studie fokuserat på att undersöka urlakningsfasen och den stabiliserade perioden efter urlakningen hos teprodukterna som används i TBI. Resultaten avslöjade att 20% av rooibos tes och 44% av grönt tes ursprungliga vikt förloras genom urlakning inom tre dagar (72 timmar) av experimentet. Efter den 72:a timmen förblev båda teerna i en stabiliserad fas till slutet av experimentet (120 timmar). Vattenflöde hade ingen signifikant effekt på någon av tetypernas vikter, varken för perioden under eller efter urlakningsfasen. Denna studie rekommenderar att viktminskning genom urlakningsfasen beaktas i framtida studier och förespråkar utvecklingen av ett uppdaterat TBI-protokoll för att inkludera urlakningens påverkan. Om inte, kommer överskattningar av aktiva nedbrytningshastigheter att göras och kan leda till äventyrade slutsatser.