Global ETD Search

71	Ta med arbetet till naturen : Ett utomhuskontor för framtidens hållbara samhälle Pettersson, Lovisa January 2018 (has links) Detta examensarbete bygger på möjligheten och längtan om att få arbeta utomhus med kontorsarbete. Vi tillbringar stora delar av våra liv på våra arbetsplatser. Ofta är det inomhusarbete, främst framför en dator eller ett skrivbord. Vi har få soldagar i Sverige och behöver dagsljus och utomhusvistelse för att må bra. Varför har vi då ingen plats där man kan gå ut och arbeta med kontorsarbete? I detta projekt har jag tillsammans med Frida Pettersson, designstudent på Beckmans designskola, utvecklat och tagit fram en stol som är anpassad för kontorsarbete utomhus. Kontorsstolen är bred och robust med ett flexibelt och vridbart bord som är fäst på sidan av stolen. Stolen är vridbar och skyddar dig och din dator från ovälkommet solljus, väder och vind. Den ger även en form av avskärmning. Allt började med att vi tillsammans gjorde en sommarkurs på 7,5 högskolepoäng där vi tog fram ett koncept på ett utomhuskontor. Konceptet var mer som en designidé och vi tillsammans med vår handledare såg stor potential att fördjupa detta designkoncept. Vi har undersökt konstruktion och produktion för att anpassa denna stol för offentlig utomhusmiljö. Möbeln har genomgått en ny formgivning genom en designprocess enligt Österlin (2011) med research, syntes av lösningar, utvärdering och konceptutveckling. Vi har även under detta projekt identifierat tänkbar kund för vår utomhuskontorsstol och tagit fram en färdig prototyp i skala 1:1. Med vår lösning på utomhuskontor får människan möjligheten att tillbringa en del av, eller hela arbetsdagar utomhus, vilket är en mer naturlig miljö för människan. Det gör att man får naturupplevelser, frisk luft och solljus som i sin tur ger D-vitamin under den varmare delen av året. Det kan även ge möjlighet att kombinera jobb med fritid på ett flexibelt sätt. Genom att få möjlighet att arbeta utomhus kan man öka människans välbefinnande och kreativitet och minska stillasittande och stress. Vi tror att samhället i stort kan ha nytta av vår lösning. Att placera ett utomhuskontor på en kontorsbyggnads innergård eller i en kommunägd park ger gladare anställda och friskare invånare. Vår lösning är robust, relativ enkel och billig att producera, även så installera och kräver minimalt med underhåll. Den integrerar såväl ekonomisk- social- som ekologisk hållbarhet. Utomhuskontor utekontor miljöpsykologi utomhuspedagogik folkhälsa landskapsarkitektur utomhusmöbel produktdesign småskalig produktion innovation hållbart samhälle social hållbarhet hållbar samhällsrelevans offentlig utomhusmiljö Design Design
72	Ett zonindelat välkomstrum : En rumslig studie om hur zonindelning kan gestaltas i väntrumsmiljö för att påverka besökarnas känsla av trygghet. Berg Råholm, Denice January 2020 (has links) Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet Information design spatial design waiting rooms zoning privacy intimacy environmental psychology Informationsdesign rumslig gestaltning väntrum zonindelning avskildhet intimitet miljöpsykologi Design Design
73	LäsRefuger : En målbild för att skapa harmoniska läsmiljöer på bibliotek / Reading-Refuge : Harmonious indoor environments for reading in libraries Karlsson, Tove January 2021 (has links) The aim is to develop guidance for indoor design that inspire a desire to read. The background is that there is dissatisfaction with the work environments in open offices. The starting point for the thesis is that "Prospect-Refuge" theory is atttracting interest among architects working with outdoor environments. The theory's basis is that the natural selection has resulted in a preference for places where one can "see wihout being seen". The case study builds on 77 questionnaire answers and 14 interviews. The contacts have included dialogue about lighting design and reading dogs. The librarians would like their libraries to invest in reading recesses, but they also worry about risks with not visible areas. There is interest in stimulating, intelligible library layouts with cosy seating's where the readers feel safe to have their "back free", i.e. that nobody will approach (from behind) without being detected. However, almost all library investments in indoor environments are restricted to faults and risks, usually related to physical accessibility. None of the interviewees' are aware of any policy document that promote library investments in comfortable circumstances for reading. The library persons view is that the Reading-Refuge concept has the potential to be useful as a guide for development of settings for reading. The concluding part make use of theories about restorative recovery. There is a need for reading environments that match people's inherited and acquired abilities to build and manage mental energy. The thesis concludes with tangible recommendations for design of reading-promoting library layout, reading refuges and lighting design. This is a two years master's thesis in Library and information science. Environmental psychology Prospect-Refuge Restorative Mental energy Architecture Lighting design Miljöpsykologi Prospect-Refuge restorativ mental energi arkitektur ljusdesign Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
74	From Boring Boxes to Beautiful Cost-Effective Houses : A study about housing development and exterior architectural preferences / Från tråkiga lådor till vackra kostnadseffektiva hus : En studie om bostadsutveckling och exteriöra arkitektoniska preferenser Granström, Rebecca, Wahlström, Sofia January 2017 (has links) The last time Sweden did face a major housing shortage was during the 1960’s. As a solution to the housing shortage, The Million Homes Programme was initiated. The programme did manage to get rid of the housing shortage, but has received a lot of criticism concerning its architecture and environment since its completion. At the time for this study, Sweden is experiencing yet another housing crisis. In order to manage the housing shortage in a more successful way this time, it is important to not down-prioritise the exterior architecture. The exterior architecture plays an important role in creating both an aesthetical appealing and a social sustainable built environment. But the scarcity of housing makes it easy to sell the produced apartments, especially in the larger cities, which reduces the incentives for the developers to prioritise the aesthetics. There is an ongoing debate in Sweden concerning a dissatisfaction with the exterior architecture and there is an absence of research regarding the end-users preferences. The identified problem that is addressed in this thesis concerns the down-prioritised aesthetics of the exterior architecture in multi-family residential areas in Sweden. The purpose with the study is to identify how housing developers can accomplish an exterior architectural design that is considered aesthetical attractive by its end-users. The study investigates preferences concerning exterior architecture, perceptions of the existing housing supply in Stockholm and how the housing developers can meet the identified preferences. A questionnaire was used as a method to identify peoples’ preferences and perceptions of four multifamily residential housing areas in Stockholm. Interviews were conducted with a housing developer to identify how housing developers can cost-effectively meet the preferences. The majority of the housing supply, built in what is generally considered to represent a contemporary style, did not satisfy the identified preferences concerning exterior architecture. As the title of this report indicate, the questionnaire respondents considered contemporary areas in general to look more or less like identical boring boxes. It was only the supply built in traditional style that satisfied the identified preferences. That is, the studied housing supply does not meet the end-users demand fully satisfactory. However, the interviews revealed that housing developers can satisfy the identified preferences cost-effectively by accompanying some suggestions of improvements. / Senast Sverige upplevde en bostadskris var under 1960-talet och som en lösning initierades Miljonprogrammet. Miljonprogrammet reducerade bostadsbristen men har sedan det färdigställdes fått motta mycket kritik för sin exteriöra arkitektur och sin byggda miljö. Vid tiden för genomförandet av den här studien, genomgår Sverige ännu en bostadskris. För att hantera bostadsbristen på ett mer framgångsrikt sätt den här gången är det viktigt att den exteriöra arkitekturen inte nedprioriteras. Den exteriöra arkitekturen spelar en viktig roll i skapandet av en byggd miljö som är estetiskt tilltalande och socialt hållbar. Men den stora efterfrågan på bostäder gör det relativt enkelt att sälja de nyproducerade lägenheterna, särskilt i landets större städer, vilket reducerar initiativen för bostadsutvecklare att prioritera det estetiska. En pågående mediedebatt i Sverige vittnar om att det finns ett missnöje rörande dagens exteriöra arkitektur. Dessutom saknas det forskning om hur slutanvändarna faktiskt vill bo. Problemet som behandlas i den här rapporten rör den nedprioriterade exteriöra arkitekturen i bostadsområden med flerfamiljshus i Sverige. Syftet med studien är att identifiera hur bostadsutvecklare kan uppnå en exteriör arkitektonisk design som anses vara estetiskt attraktiv av sina slutanvändare. Studien undersöker preferenser rörande exteriör arkitektur, hur det befintliga utbudet av bostadshus i Stockholm uppfattas och hur bostadsutvecklare kan möta de identifierade preferenserna. En enkätundersökning användes som metod för att identifiera människors preferenser och uppfattning gällande fyra olika bostadsområden i Stockholm. Intervjuer genomfördes med en bostadsutvecklare för att identifiera hur de kunde möta de identifierade preferenserna kostnadseffektivt. Majoriteten av det undersöka bostadsutbudet, som är byggt i vad som generellt anses vara nutida stil, tillfredsställde inte de identifierade preferenserna rörande exteriör arkitektur. Precis som rapportens titel indikerar, ansåg enkätundersökningens respondenter att bebyggelsen i våra nutida bostadsområden generellt ser mer eller mindre ut som identiska tråkiga lådor. Det var endast bostadsutbudet byggt i en traditionell stil som tillfredsställde de identifierade preferenserna. Det betyder att den studerade bostadstillgången inte möter slutanvändarnas efterfrågan till fullo. Likväl, intervjuerna visade på att bostadsutvecklarna kan tillfredsställa de identifierade preferenserna kostnadseffektivt genom att följa ett antal förbättringsförslag. exterior architecture housing development multifamily houses aesthetics environmental psychology residential area exteriör arkitektur bostadsutveckling flerfamiljshus estetik miljöpsykologi bostadsområde Engineering and Technology Teknik och teknologier
75	Berättelsen vi är och bär : om naturens betydelse för vem vi upplever oss vara / The tale of what we are and carry : nature´s impact on our perception of ourselves Ekeland Sjöberg, Kerstin January 2019 (has links) Does our cultural background colour our perception of nature? And if so, can it be seen when asked about early childhood memories? These were some of the starting questions I was pondering over after a walk in the forest with 5 women from different continents. Even if we were about same age, it was quite clear that what we saw and how we perceived the surroundings differed. At this time, I got a book written by Bruno Latour and as his thought was intriguing, I wanted to test my understanding of his actor-network theory and search for traits that could explain the difference in our perception by following his advice. This was not as easy as it seemed. My material is based on interviews with three women in their 60´s and early 70´s done during October 2018. They told about their early childhood memory of nature. I used this material to follow the connections back in time and between actors of importance in their environs. I could also find trails that followed them until this day. I have also discussed different aspects of the use of narrative as a tool to make the reality understandable for the individual. How interpretation evolves during life to maintain the importance of one’s life in time and space. Words have the ability to imbed events in a bigger narrative and in that way let things be remembered for the future. How we react to events do depend on both cultural and biological factors and our interpretation of the situation is something that may have duration during our whole life. A tiny thing such as a blueberry can have a huge importance as one of the women told me. I found that a simple question revealed an astonishing amount of information that could be tracked down in time. Cultural tradition could be seen, and trails of family history were observable. Also, nature preferences turned out to have been established early. All three talked about the importance of their type of nature throughout their life, but what they preferred differed. What one of the women found preferable was totally indifferent for one of the others and the source was to be found in these important childhood memories. I have used research from several scientific disciplines and authors as Latour, Bell, Ellen, Frykman, Daun, Saltzman, Ulrich, Kaplan and others. The point of departure is ethnology, but other areas are visited during this study due to the fact that, as I argue, everything is connected, following Bruno Latour in his actor-network theory. Ethnology Latour actor-network theory (ANT) environmental psychology narrative Kaplan ART nature biology culture Etnologi Latour ANT aktör-nätverk teori miljöpsykologi narrativ berättelse ART natur kultur biologi Ethnology Etnologi
76	Is knowledge enough? : A qualitative study investigating the knowledge-action gap of environmental science students Karlsson, Sandra, Lindström, Alexandra January 2020 (has links) In order to slow down, if not stop, climate change, we all need to contribute to reducing our greenhouse gas emissions. This knowledge has been with us for a long time, but nevertheless emissions have not decreased, but rather increased. To understand the reason why we don't act in line with what we know, we need to study behaviors. In this paper we focus on behaviors at the individual level. The gap that exists between what we know and what we do has many names where it is studied from different perspectives, and to understand what creates this gap is very complex. There is therefore not just one answer to this question and many different complementary theories and models are needed. The majority of the studies carried out on the subject examine perceptionsof the gap among people without higher education in environmental science, which has contributed to knowledge being, in many cases,seen as one of the main contributing factors to inaction.In our study, we want to contribute with a perspective on the gapin people who already have a higher education in environmental science. We conducted a qualitative study with three focus group interviews with environmental science students at Linköping University. The results show that, despite higher education and knowledge, there are variousindividual, structural and responsibility factors thathinder individuals fromactingenvironmentally friendly. Throughout the analysis the situational aspect comes into play and that knowledge of the complexity of environmental and climate issues can in many cases contribute to inaction. / För att kunna bromsa, om inte stoppa, klimatförändringarna behöver vi alla bidra till att minska våra växthusgasutsläpp. Denna vetskap har funnits med oss länge, men trots det har inte utsläppen minskat utan snarare ökat. För att förstå orsaken till varför vi inte agerar i linje med vad vi vet behöver vi studera beteenden. I denna uppsats fokuserar vi på beteenden på individnivå. Det gap som finns mellan vad vi vet och vad vi gör har många namn (e.g. value-action gap, attitude-behavior gap) där man studerar det utifrån olika perspektiv. Att förstå vad som skapar detta gap är mycket komplext. Det finns därmed inte ett rätt svar på denna fråga utan det behövs många olika kompletterande teorier och modeller. Majoriteten av de studier som gjorts undersöker uppfattningar om gapet hos personer utan högre utbildning inom miljövetenskap. Vilket har bidragit till att bristande kunskap i många fall setts som en av de största bidragande faktorerna till overksamhet. Vi vill därmed i vår studie bidra med ett perspektiv på gapet utifrån personer som redan har en högre utbildning inom miljövetenskap, och kallar således gapet för knowledge-action gap. Vi genomförde en kvalitativ studie med tre fokusgruppsintervjuer med miljövetarstudenter från Linköpings universitet. Resultatet visar på att det, trots en högre utbildning och kunskap, finns många olika, individuella, strukturella och ansvarsrelaterade, faktorer som gör att en individ inte agerar miljövänligt. Genomgående i analysen för dessa är att den situationella aspekten spelar in samt att kunskapen om miljö-och klimatfrågans komplexitet i många fall kan bidra till overksamhet. Knowledge-action gap attitude-behavior gap behavioral change climate change climate psychology environmental psychology environmental science environmental education. Knowledge-action gap attitude-behavior gap beteendevetenskap klimatförändringar klimatpsykologi miljöpsykologi miljövetenskap miljöutbildning. Environmental Sciences Miljövetenskap
77	De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården Berkhuizen, Carina January 2014 (has links) No description available. interaction physical environment preschool yard pedagogue pedagogues youngest children actors opportunities child Sweden socio-cultural perspective ecological environmental psychology segment artefact artefacts context 1-3 years förskola förskolegård de yngsta barnen 1-3 år samspel interaktion pedagog miljöpsykologi sociokulturellt perspektiv ekologisk psykologi samspelsstråk samspelsknutpunkt pedagogik förskolepedagogik språk möjlighet Pedagogy Pedagogik
78	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results