Global ETD Search

1	Genus och jämställdhet i 107 barnböcker Ingman, Mona, Strömberg, Amanda January 2015 (has links) I denna studie har vi undersökt hur utbudet av barnböcker ser ut på sex olika förskoleavdelningar med avseende på genus och jämställdhet. Detta gjordes på fyra olika åldersindelade förskolor, med inriktning mot de yngsta åldrarna 1-3 år. Avdelningar för barn mellan 1-3 år valdes eftersom att tidigare forskning visar att barnen redan under dessa första år får en uppfattning om hur de ska förhålla sig gentemot varandra, samt vilka förväntningar som finns på dem själva beroende på vilket kön de har. Via samtal med en pedagog per avdelning har vi fått reda på hur böckerna lånas och används. Vi har analyserat förskoleavdelningarnas sammanlagda utbud, 107 böcker, med hjälp av en modell som vi själva utformat. Denna har vi gjort utifrån tidigare forskning samt utifrån egna reflektioner från vår verksamhetsförlagda utbildning. Utifrån analysen framkom att bilderna såg relativt jämställda ut mellan könen, i jämförelse med tidigare forskning. Resultatet visade att det går 1,2 manliga karaktärer per kvinnlig bild. I textanalysen är skillnaden dock större mellan könen, där manliga pronomen är vanligare än kvinnliga pronomen. Resultatet här blev 2,3 manliga pronomen per kvinnligt pronomen. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att det är relativt jämställt mellan könen i det undersökta barnboksutbudet. Förskola 1-3 år pronomen
2	Pedagogers talspråksutvecklande arbete i samlingen med 1-3-åringar Fogelström, Lotten, Lundquist, Frida January 2014 (has links) Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna. Våra frågeställningar var av sådan typ att både observation och intervju behövdes som metod, för att få fram ett relevant resultat.Resultatet visar att båda de intervjuade förskollärarna är medvetna om barnens talspråksutveckling och det syns också i observationerna. Vi kan också se att vid samlingar med många barn lämnas mindre utrymme till barnens spontana uttryck, än vid samlingar med färre barn. I samlingar med färre barn tillåts barnen i större utsträckning att vara spontana. Resultatet ger några svar, men också några nya frågor där den mest framträdande frågan är om gruppindelningar i samlingarna är bra eller inte, med tanke på talspråksutvecklingen. I vår konklusion har vi lämnat det som förslag på vidare forskning. talspråksutveckling pedagog samling förskola 1-3 år
3	Matematik för 1-3 åringar. : en litteraturstudie och enkätundersökning bland pedagoger. Ung, Helen January 2009 (has links) <p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.</p> Barn 1-3 år enkät förskola matematik. Subject didactics Ämnesdidaktik
4	Matematik för 1-3 åringar. : en litteraturstudie och enkätundersökning bland pedagoger. Ung, Helen January 2009 (has links) Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra. Barn 1-3 år enkät förskola matematik. Subject didactics Ämnesdidaktik
5	Familjen börjar i förskolan : Föräldrars perspektiv på problematiska inskolningar Ahlénius, Caroline January 2011 (has links) Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt. inskolning övergångar föräldrakontakt anknytningsteori föräldraperspektiv barn 1-3 år förskola Education Pedagogik Educational work Pedagogiskt arbete
6	Att kommunicera vardagsmatematik : En kvalitativ studie över hur förskollärare hanterar matematisk kommunikation med de yngsta barnen och om vilka faktorer som kan påverka denna kommunikation. / Communicating everyday mathematics Örn, Sandra, Bengtsson, Anna January 2018 (has links) No description available. Förskola Förskollärare Matematik 1-3 år Kommunikation Mathematics Matematik Pedagogy Pedagogik
7	"Jag tänker på det kompetenta barnet." : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan. / “In consideration of the competent child.” : A qualitative study on how preschoolteachers reflect on the participation of the youngest children in preschool. Jonsson, Elin, Wall, Linnea January 2022 (has links) Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare resonerar kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan. Studiens frågeställningar behandlar följande: Hur resonerar förskollärare kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan? Hur och när beskriver förskollärare att de yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet på förskolan? Med de yngsta barnen avses barn mellan ett och tre år i studien. Studien har genomförts genom fokusgruppsdiskussioner och bygger på en kvalitativ metod. Fokusgruppernas deltagare bestod av fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av arbetet med de yngsta barnen och två olika fokusgruppsdiskussioner har genomförts. Empirin har sedan behandlats genom tematisk analys. Denna studie tar stöd i pragmatismens perspektiv och Deweys teori kring medborgarskap och demokrati. Resultatet visar på att barnens möjligheter till delaktighet i förskolan bygger på förskollärarens förhållningsätt och barnsyn. Denna barnsyn bygger på att barnen ses som kompetenta att vara delaktiga, men att förskollärarens makt både kan begränsa och skapa möjligheter. Resultatet belyser även att repetition är ett tillvägagångssätt där de yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet genom att de får tid att delta på sina villkor. Delaktighet förskola förskollärare yngsta barn barn 1-3 år Pedagogy Pedagogik
8	Digitala resurser för förskolans yngsta : Förskollärares syn på teknikanvändning i undervisning med förskolans småbarn / Digital resources for preschool's youngest : Preschool teachers' view of technology use in teaching with preschool toddlers Ahlbäck, Cajsa January 2023 (has links) Syftet med studien är att beskriva och diskutera småbarns (1-3 år) digitala teknikanvändning i förskolan, med utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av vilka digitala resurser som småbarnen erbjuds i undervisning och vilka undervisningsmål som förskollärarna knyter till användnningen av dessa. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivtaganden med vikt vid begrepp såsom stöttning och lärande genom sociala samspel. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer där alla tre informanter var yrkesverksamma förskollärare i en barngrupp med barn i åldern 1-3 år. Tidigare forskning tar upp kring området digital teknologi och småbarn att det finns möjligheter i användarvänlig teknik för småbarn samt att småbarn har potential att bli såväl konsumenter som producenter med digitala verktyg. I resultatet framträdde fyra teman: "Småbarnen konsumerar digitala verktyg", "Småbarns kunskapsproduktion med digitala verktyg", "Språkstöd, skapande och naturvetenskapligt utforskande" samt "Samspel och stöttning som värde med småbarn och digitala verktyg" dessa relaterar till småbarn och digitala verktyg i förskolans kontext. Resultatet visar att småbarn dels positioneras som konsumenter, dels blir kunskapsproducenter genom bland annat multifunktionell programvara, digitala böcker och dokumentation. Digitala vertyg för småbarn i undervisning har visat sig göra sig särskilt framträdande som resurs i småbarns lärprocesser när det kommer till förbättrade undervisningsmiljöer, naturvetenskapligt utforskande, spåkutveckling och skapande. Detta sker främst i sociala samspel genom digitala resurser såsom digitala böcker via exempelvis Polyglutt, digitala bibliotek och bibliotekshyllor, mikroskopägg, Youtube samt sökmotorn Google. adekvat digital kompetens datorplatta digitala resurser förskolans yngsta småbarn småbarn 1-3 år Pedagogy Pedagogik
9	”Barnens intresse styr över hur vi arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan” : En studie av förskollärarens sätt att beskriva hur de kan tillvarata och utveckla de yngsta barnens, 1–3 år, intresse för ämnena fysik och teknik / “The children's interest control how we work with science and technology in preschool” : A study of preschool teachers’ ways of describing how they can use and develop the youngest children’s, 1-3-year, interest in the subjects of physics and technology ANDERSSON, MONICA January 2019 (has links) Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia. Science in preschool technology in preschool preschool teachers’ the youngest children 1-3 years children's interests working methods community of practice Reggio Emilia Naturvetenskap i förskolan teknik i förskolan förskollärare de yngsta barnen 1–3 år barnens intressen arbetssätt praktikgemenskap Reggio Emilia Natural Sciences Naturvetenskap Engineering and Technology Teknik och teknologier Physical Sciences Fysik
10	De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården Berkhuizen, Carina January 2014 (has links) No description available. interaction physical environment preschool yard pedagogue pedagogues youngest children actors opportunities child Sweden socio-cultural perspective ecological environmental psychology segment artefact artefacts context 1-3 years förskola förskolegård de yngsta barnen 1-3 år samspel interaktion pedagog miljöpsykologi sociokulturellt perspektiv ekologisk psykologi samspelsstråk samspelsknutpunkt pedagogik förskolepedagogik språk möjlighet Pedagogy Pedagogik

Search results