No description available.

Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts. Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 – 10 år. Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning. Däremot ansåg samtliga lärare att populärkulturen är något mycket positivt och värdefullt för eleverna. Resultaten visade även att lärarna själva i hög grad utövar populärkulturella aktiviteter i privatlivet men begränsar den i stor mån när dem befinner sig på sin arbetsplats Vidare visade resultaten att eleverna ansåg att de populärkulturella influenserna är tillåtande men önskar sig mer av dessa. Till skillnad från den tidigare forskningen som har gjorts inom området visade resultaten i denna studie att lärare idag är mer positiva till populärkulturen än tidigare. Däremot har det kritiska förhållningssättet mot populärkulturen i undervisningen inte helt och hållet upphört.

Samhället har idag blivit alltmer digitaliserat vilket även synliggörs i Sveriges skolor. Digitaliseringen har bidragit till att dataspelsindustrin har vuxit och digitala lärspel har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Däremot har det utifrån erfarenheter i skolan uppmärksammats att digitala lärspel i matematikundervisningen inte alltid sker med en genomtänkt pedagogik. Syftet med studien var att öka kunskapen om integrering av digitala lärspel i årskurs 2 utifrån ett lärarperspektiv. Studien undersökte lärares erfarenheter och reflektioner av digitala lärspel i årskurs 2. För att kunna besvara studiens tre frågeställningar användes två teoretiska ramverk, ramfaktorteorin och SAMR-modellen. Intervjuer har använts som metod för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat visade att digitala lärspel användes minst en gång i veckan. Lärarna beskrev att de använde digitala lärspel för att arbeta med samma ämnesinnehåll som i den ordinarie undervisningen men på ett annorlunda sätt. En positiv aspekt som lärarna lyfte fram med integreringen av digitala lärspel i undervisningen var att arbetssättet var motivationshöjande. I studien uppmärksammades det att lärarna sällan fick möjlighet till kompetensutveckling inom digitala lärspel

Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.

Syftet med studien är att undersöka hur två bildlärare på högstadiet använder sig av digitala resurser i sin didaktiska praktik i ämnet bild. Genom semistrukturerad intervju samlade vi in material från bildlärarna på två olika högstadieskolor. Detta transkriberades och delades in under rubriker framtagna från intervjuguiden. Resultatet visar att lärarna använder sig av digitala resurser i ganska hög grad. De hämtar material på nätet, använder sig av skolans virtuella lärplattform, spelar in en del lektioner som de delar med eleverna tillsammans med annat digitalt material. På grund av tidsbrist och annat var det dock svårt att använda digitala resurser i så stor utsträckning som de skulle vilja, vilket främst är i själva undervisningen (realiseringsfasen). Tekniken ses ibland som ett frustrationsmoment, då den inte alltid vill samarbeta med lärarens önskemål. Trots detta finns ändå ett intresse hos lärarna att arbeta mer digitalt. Det är en god idé att ge lärarna mer tid till att utveckla sin digitala kompetens, då det är en investering i vårt alltmer digitala samhälle.

I studien undersöks förskollärares syfte med val av digitala resurser och deras attityder och åsikter om dessa i förskolans pedagogiska verksamhet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare på sex förskolor i en mindre kommun i Sverige. Resultatet visar på skillnader mellan hur förskollärare väljer och använder digitala resurser. Det varierar också hur långt de olika förskolorna har kommit med att använda dem. Förskollärarna menar att läroplanen är styrande och att surfplattor och andra digitala hjälpmedel inte ska vara ett tidsfördriv för barnen utan ett pedagogiskt verktyg och ett hjälpmedel som stimulerar samspel och kommunikation mellan barnen.

I takt med att samhället förändras utvecklas också Läroplanen. År 2017 reviderades Läroplanen i syfte att implementera mer digital kompetens i undervisningen. Kursplanen i svenska fokuserar till stor del på elevers literacyutveckling men revideringen 2017 har även medfört ett fokus på digitala resurser. Denna revidering innebär att digitala resurser behöver vara ett inslag i literacyundervisningen. När lärare är medvetna om vilka fördelar digitala resurser kan erbjuda elevers literacyutveckling och vilka faktorer som påverkar hur de används, kan lärare skapa goda förutsättningar för elever att utveckla sin literacy. Därför besvarar denna litteraturstudie frågeställningarna: Vilka fördelar finns med digitala resurser för att utveckla elevers literacy? och Vilka faktorer påverkar hur digitala resurser används i literacyundervisningen?. Forskningsresultatet visade att framträdande digitala resurser var iPads, smartboards, tangentbord, digitala böcker, video och röstinspelning. Fördelarna med dessa digitala resurser är att de möjliggör att möta elevers olikheter, att elevers motivation ökar och att de stöttar elever i både motoriska- och literacysvårigheter. De erbjuder även elever att visa kunskap på olika sätt och ger möjlighet att närma sig text på nya sätt. Faktorer som påverkar dessa digitala resursers användning är god planering, ett kontinuerligt arbetssätt, lärares digitala kompetens samt hur lärare förhåller sig till Läroplanen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare motiverar barn i åldersgrupp tre-fem år till läsning i förskolan. Många forskare anser att det är viktigt med högläsning för språkutvecklingen och för att motivera barn till fortsatt självständig läsning, det bidrar även till att barnens fantasi utvecklas (Björklund, 2008; Ivarsson, 2008, s.). Det läggs mycket tid på digitala medier såsom iPad, Ikt i förskolan och gör att andra aktiviteter får mindre tid (Forsling, 2011). Min studie argumenterar för att läsning i förskolan inte får bortprioriteras av verktyg som iPads, utan de ska användas som komplement till läsning i verksamheten. I studien gjordes fyra intervjuer med fem förskollärare som har hand om barn i åldrarna tre - fem år i samma kommun. Syftet med intervjuer är att undersöka pedagoger tankar och erfarenheter av att motivera barn till läsning och att använda sig av digitala resurser. Resultatet visar att de motiverar barn till läsning bland annat genom att leva sig in i berättelsernas handling, dramatisera dem och genom att kombinera högläsning med digitala verktyg. / The purpose of this study is to explore how a selection of five preschool teachers thinks of reading aloud, and gets knowledge how to motivate children in the age of three-five years to read. Many scientists confirm that reading aloud to children is important because it enhances language development, reading aloud motivates children to continue to read on their own and contributes children´s fantasy develops according to read aloud. (Björklund, 2008; Ivarsson, 2008). As digital media seems to take over preschool activities increasingly (Forsling, 2011), my study is arguing that reading aloud doesn’t lose priority and that you can combine ipads with other activities like reading aloud. The study is based on four interviews with five preschool teachers from various preschools in the age group three-five years in the same community. The result shows that preschool teacher motivates children to read by different strategies such as theater, different environments and in the use of different forms of storytelling.

Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.

I detta examensarbete har en studie genomförts om hur digitala läromedel och verktyg används inom NO- och teknikundervisningen av lärare i en kommunal 1:1-högstadieskola, samt vilka erfarenheter de skaffat sig genom användandet. En utgångspunkt har varit att studera drivkrafterna för användningen av digitala resurser i skolan, där teknikutvecklingen i samhället samt krav på förbättrade utbildningsresultat är några exempel. Vidare görs en genomgång av tidigare forskning som behandlar teknikutvecklingen i skolan, digitala resurser samt studier av 1:1-skolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, och hur vi lär oss med stöd av olika multimodala, medierande tekniker. Föreliggande studie har bestått av kvalitativa intervjuer samt klassrums-observationer, där det insamlade textmaterialet analyserats med innehållsanalys som metod. Resultaten visar att lärarna överlag är positiva till de digitala resurserna och ser fördelar, utvecklingsmöjligheter och upplever bättre möjligheter till lärande. Det visuella, tredimensionella perspektivet som digitala resurser kan möjliggöra, kan ge elever en bättre förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Det råder samsyn kring utmaningar, som främst berör tekniken, där back-up behövs om denna krånglar, samt att verktyg som mobiltelefoner kan vara distraherande och störande i klassrummet. Inställning, erfarenhet och kunskap är viktiga faktorer, och lärarna poängterar vikten av kompetensutveckling.