Syftet med den här studien var att få en överblick om hur gitarrlärare undervisar jazz på estetiska programmet med inriktning musik. Detta är en kvalitativ studie där tre gitarrlärare från södra Sverige intervjuades för att få fram det empiriska materialet. Resultatet visar på att lärarna har olika tankar kring genren jazz i ett undervisningsperspektiv och att lärarna är rätt likasinnade när det kommer till hur jazz i gitarrundervisningen skall bedrivas. Resultatet visar även att planeringsstadiet för lärarna har mycket med individen att göra, alltså eleven eller eleverna som de undervisar styr väldigt mycket. Lärarna i resultatet pratar även om vilka elever det är som fastnar för att spela jazz och hur de introducerar jazzen till elever som inte är vana att lyssna på jazz. / The purpose of this study was to make an overview of how contemporary guitar teachers instruct jazz at the aesthetics program with music orientation. This is a qualitative study where three guitar teachers from southern Sweden were interviewed to receive the empirical material to discuss how jazz is introduced for students. The result shows that the teachers have different viewings on the genre jazz in a teaching environment, however that the teachers are somewhat like-minded in their way of educating their students in the jazz genre. The results also shows that during the planning stages of the lessons the student in question have a great deal to do with how the education is brought out. The teachers also shed lights on what sort of students that get a growing interest for playing jazz and how they work with students that are not used to listening to jazz music.

Denna studie belyser notläsningsinlärning och notläsning hos sju gitarrister i gymnasieåldern med varierande bakgrund. Fokus i denna studie ligger i tonernas placering i förhållande till varandra, snarare än deras placering på greppbrädan. Studien är en prövning av en specifik metod som utgår ifrån att eleverna kan spela en skala eller figur och tar sin utgångspunkt i denna. Inlärningen sker i tre steg. För att mäta progressionen hos eleverna har tidsåtgångsaspekten använts. Resultatet av studien visar att samtliga som ingick i studien lyckades tyda och spela det sista notexemplet med ett tillfredsställande resultat och en tidsåtgång på mindre än åtta minuter.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka skillnader och likheter som uppkommer i gitarrelevers reflektioner kring metoder och svårigheter i arbetet med att läsa noter. Jag har därför valt att studera ett antal gitarrelever som får instrumentalundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Deras metoder problematiseras samtidigt som jag försöker få en bild av hur eleverna förstår och använder sig av notläsning. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer kombinerat med ett experiment kopplat till notläsning. För att kunna beskriva och analysera gitarrelevernas metoder, svårigheter och uppfattningar om notläsning har jag använt fenomenografi som teoretiskt perspektiv. Studien redovisar intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att elever som relaterar notbilden till en skala med en tydlig position på gitarrhalsen har ett bättre flöde i notläsningen i motsats till elever som behandlar tonerna individuellt. Notläsningen blev dessutom riktigt bra och effektiv när detta kombinerades med tydliga analytiska metoder. Det gick också bra för de elever som hade fått tydliga tips och strategier med sig från lärare. I resultatet framgår det också att samtliga elever uppfattar noter som någon form av kommunikation eller språk.

Gitarren delar ett problem men andra stränginstrument såsom fiolen – samma ton i samma oktav kan ofta produceras på flera olika ställen på greppbrädan. Gitarrens bandförsedda greppbräda möjliggör även att göra det utan att det behöver vara mer speltekniskt krävande. Å andra sidan innebär det att gitarristen måste fatta beslut om var på greppbrädan en viss ton ska spelas, eller att de medierande redskap, vilka används för att mediera musik, måste förtydliga var på greppbrädan fingrarna ska placeras. Föreliggande studie har genomförts med syfte att belysa vilken kunskap som framstår som viktig för gitarrister och vilken lärarens roll är i YouTube-lektioner. Det gjordes genom en tematisk analys med en sociokulturell ansats. Tre YouTube-gitarrlärares lektioner analyserades och mönster beträffande vilka medierande redskap de använde sig av hittades och delades in i temana musikteoretiska begrepp, orientering på greppbrädan, tekniska färdigheter samt lärarroll. Resultatet visar att musikteoretiska begrepp framstår som viktig kunskap för gitarrister men att fingrarnas placering på greppbrädan, alltså orienteringen på greppbrädan, medieras genom andra redskap såsom siffror (och tabulatur), ackorddiagram och mönster. Det tydliggjordes att de tekniska färdigheterna plektrumteknik, fingerrörelser på greppbrädan och snabbhet framstår som viktigt. Lärarnas roll tycks vara att mediera redskap, vilka de lärande kan använda sig av i sitt musicerande. Hur de här redskapen ska användas i musicerandet verkar dock approprieras i andra sociala sammanhang. / The guitar as an instrument shares a problem with other stringed instruments such as the violin – the same note in the same octave can often be produced in various positions on the fingerboard. The fretted fingerboard of the guitar makes it possible to play the note in different positions without it being more demanding in terms of skill, which leads to the need for the guitarist to make decisions as to where on the fretboard to play the note, or else for the mediating tools used to mediate music to specify where the fingers should be placed. This study was conducted in order to bring to light, what knowledge appears to be important to guitarist and what the teacher’s roll in YouTube tutorials is. This was done through a thematic analysis with a sociocultural approach. Patterns regarding which mediating tools are used by three YouTube guitar teachers were found and divided into the themes music theory terms, fretboard orientation, technical abilities and the roll of the teacher. The results show that music theory terms appear to be important knowledge for guitar players but that the placement of the fingers on the fretboard, in other words the fretboard orientation, is mediated through other tools such as numbers (and tablature), chord charts and patterns. It became evident that the technical abilities picking, finger movement on the fretboard and speed appear to be important. The teachers roll appears to be mediating tools which the learners can use in their musicianship. How to use these tools however seems to be appropriated in other social contexts.

Ämnesområdet för denna uppsats är genusnormernas betydelse inom musiken. Studiens främsta syfte var att belysa gitarrundervisningens genusaspekter. Hur könsfördelningen ser ut och hur genusnormerna kan ta sig uttryck i undervisningen var viktiga frågor. Den historiska bakgrunden undersöktes genom litteraturstudier, och genom en enkätundersökning bland gitarrlärare studerades några exempel på hur undervisningen kan se ut idag. Gitarrlärarna i undersökningen har undervisat på olika nivåer och på olika platser i Sverige. Enkätfrågorna handlade om deras utbildning och undervisning ur ett genusperspektiv. Analysen av svaren bygger på ett genusteoretiskt synsätt, där kön och genus ses som en socialt konstruerad helhet. Genusrelationer skapas hela tiden i vardagen och det som upprepas ofta ses som normalt. Normativ femininitet och normativ maskulinitet handlar om olika förväntningar på flickor och pojkar, och dessa kan påverka musikundervisningen, t.ex. när det gäller beteende och val av instrument. Resultatet av undersökningen visar att alla gitarrlärarna fick sin utbildning i en mansdominerade miljö och hade manliga förebilder. I sin egen undervisning strävar de flesta efter att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor, men det går ändå inte att helt bortse från genusnormerna. När eleverna själva får välja är det vanligare att flickor vill ha mera samspel och ackordkomp, medan pojkar vill satsa på teknik och solospel. Fastän många flickor börjar spela gitarr är det fortfarande ovanligt att de går vidare till högre studier. En förklaring kan vara brist på kvinnliga förebilder, en annan att det hör till ett normativt feminint beteende att inte sticka ut och ta för mycket plats.

Den här uppsatsen undersöker vilka didaktiska verktyg lärare i enskild gitarrundervisning på kulturskolan använder sig av. Tidigare forskning visar att elevinflytande, motivation och pedagogen som förebild är viktiga aspekter i instrumentalundervisning. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från en didaktisk relationsmodell, och det är utifrån den modellen som observation- och intervjuguide utformats. Metoden som använts för att samla in data har varit dels observationer, dels semistrukturerade intervjuer av tre gitarrlärare som arbetar på kulturskola. Resultatet visar på att det finns olika didaktiska verktyg som gitarrlärarna använder, men det dominerande är att lärarna förevisar det eleverna därefter ska spela på det egna instrumentet och att eleverna imiterar läraren. Resultatet visar också att aspekter som planering, innehåll, elev- och lärarförutsättningar, ramverk, motivation, mål och utvärdering är en del i arbetet med gitarrundervisning och relaterar till didaktiken.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre olika gitarrlärare upplever att gitarrens asymmetri- samt matrisegenskap kan påverka elevers förståelse för greppbrädan och musikteori. Syftet är också att undersöka hur lärarna relaterar musikteori till greppbrädan, hur de använder sig av olika mönster och visualiseringstekniker - så som CAGED-systemet, ett system som är baserat på de öppna ackorden C, A, G, E och D - och vilka verktyg de använder för att visa hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktiken. I den tidigare forskningen och gitarr-metodböckerna, som denna uppsats presenterar, avslöjas motsättningar om hur gitarrister bör visualisera mönster på greppbrädan, vad konsekvenserna är när tillförlitligheten till det motoriska minnet är för stort, om CAGED-systemet är bra eller dåligt för att visualisera ackord samt skalor över greppbrädan, hur mönster som t.ex. ackorddiagram ska användas etc. Gitarrlärarnas åsikter om uppsatsens ämne är erhållna via semi - strukturerade intervjuer. Lärarna har undervisat i elgitarr- samt akustisk gitarr på olika lärosäten som t.ex. kommunala musikskolan, studieförbund, gymnasium, högskola etc. Genom intervjuerna avslöjas det att ingen av de tre lärarna begrundar särskilt mycket över asymmetri- samt matrisegenskapen och hur egenskaperna möjligtvis kan påverka elevers förståelse för greppbrädan. Lärarnas musikteoriundervisning tar heller inte upp en stor del av deras lektionstimmar. Däremot bekräftar två av gitarrlärarna, samt den tidigare forskningen, att brukandet av mönster som t.ex. ackorddiagram, grepptabeller, CAGED-systemet m.m. uppmanar gitarrister att förlita sig, i alltför hög grad, på sitt motoriska minne. Detta kan undergräva gitarristers förståelse för greppbrädan. Gitarrlärare bör vara medvetna om detta problem för att deras elever skall kunna utvecklas som gitarrister och musiker. Kritik kan riktas mot några av de olika litterära texter som har använts i denna uppsats eftersom de inte har genomgått någon referentgranskning. Lärarnas expertis angående uppsatsens frågor kan kritiseras och varför lärarna valdes för denna studie kan därför ifrågasättas. Dock, när det gäller valet av informanterna, så finns det – som i all kvalitativ forskning – en fråga kring hur generella uppsatsens slutsatser är och därför, i framtiden kanske slumpmässiga val av informanter är nödvändiga. / The purpose of this essay is to investigate how three different guitar teachers think the asymmetry and matrix property of the guitar may affect students' understanding of the fretboard and ability to analyse music. The purpose is also to investigate how the teachers relate music theory to the fretboard, if they teach their students different visualisation techniques and patterns - like the CAGED system, a system which is based on the major chords C, A, G, E and D in the open position - and which tools they use to demonstrate how theoretical knowledge can be used in practice. In the previous studies and guitar method books, which this essay introduces, contradictions are revealed about how guitarists should learn, visualise, and play the instrument; what the consequences are when the dependence of the motor memory is too excessive; if the CAGED-system is good or bad for visualising chords and scales; how patterns like chord diagrams should be used etc. The guitar teachers' opinions about the issues, that this essay addresses, are obtained through semi - structured interviews. The teachers have taught guitar in different types of schools, such as municipal music school, adult school, high school, college etc. Through the interviews it is revealed that none of the three teachers contemplate very much on the asymmetry and matrix property, how the properties may affect students’ understanding of the fretboard, and the teachers’ music theory education doesn't take up a large part of their teaching hours. However, two of the guitar teachers, and the previous studies, confirm that the use of patterns exhorts guitarists to rely, to an excessive degree, on their motor memory. This may undermine guitar students’ understanding of the fretboard. Guitar teachers should be aware of this problem for their students to develop as guitarists and musicians. Criticism can be directed towards some of the various literary writings that have been used in the essay, because they have not been peer reviewed. The teachers’ expertness on this essay’s topic can be criticised and therefore, why the teachers were chosen for this study may also be questioned. However, with respect to the selection of the informants, there is – as in all qualitative research – a question of how general the essay’s conclusions are and in future research maybe a method of randomness in the selection of the informants should be used.

Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.

Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen. Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning.