Problemformuleringen i denna studie är ”Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?” Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt. Att välja rätt låt är inte helt lätt, med tanke på att det för eleverna är väldigt viktigt att få spela musik från den egna ungdomskulturen. - Låtar som lärarna inte är så fascinerade av men som dock bevarar elevernas intresse. I slutsatsen har jag jämfört vad mina informanter har sagt i förhållande till vad tidigare forskning kring låtvalet påvisat. - Jämförelsen visar att lärarnas ord bekräftas av forskningen och vise versa. Däremot har min ursprungliga frågeställning fått en annan vinkling än vad jag trodde från början. Som slutsats hävdar jag att det inte är genrebredden i sig som är viktig – det primära i undervisningen är låtvalet, i förhållande till elevernas ungdomskultur. Alltså behöver lärarutbildningen förse de blivande lärarna med kunskaper i alla genrer, för att kunna tillmötesgå den enskilda elevens önskemål. I och med detta anser jag att vi också behöver anpassa musikskolan efter detta – eleverna måste få spela sina önskelåtar! / The main question in this study is “how do violin teachers understand the meaning of genre width for students’ interest of music and development?” How does the music school answer to the musical evolution? Through the paradigm shift during the 20th century, the traditional music culture developed into a more opened-minded musical perspective. In order to answer this question, I asked four educated violin teachers through qualitative interviews. All of the teachers had work experience. The result of the study shows that teachers experience that the student’s music identity is a much more broad than before, which means that the selection of tunes are very important. It is not easy to choose tunes since the students think it is important to play music from their own youth culture. These tunes are often not appreciated by the teachers but very important in order to prohibit students from losing interest. In the conclusion, I compared the interviewed teachers with earlier research in the subject. – The comparison shows that the teachers’ word is confirmed by the science and vice versa. On the other hand, my original question has changed. It is not the genre width itself that is important – the important thing is the choice of tune, in relation to the student’s youth culture. Therefore, teacher education must provide future teachers with knowledge in all genres, to be able to comply with each individual student’s wishes. According to my conclusion we need to refine the music school – the students have to be able to play their favourite tunes.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer.

Studiens syfte är att undersöka vad stråkpedagoger har för attityd och syn på begreppet genrebredd samt hur detta kan relateras till undervisning på musik- och kulturskola. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som metod där stråkpedagoger inom musik- och kulturskolor har fått diskutera sina synsätt på genrebredd. Gruppsamtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas. Transkriptionerna analyserades med diskursanalys för att urskilja vilka tolkningsrepertoarer som framträder i samtalen. I resultatdelen beskrivs de olika tolkningsrepertoarerna som framträtt. Stråkpedagogerna ger utlopp för en variation av tolkningsrepertoarer som presenteras genom två huvudteman: Genrebredd som beroende av flera faktorer samt Genrebredd i undervisningen. Vissa av tolkningsrepertoarerna är kontrasterande mot varandra och vissa innefattar variationer inom dem själva. De mest förekommande synsätten hos lärarna är enligt resultatet, att genrebredd beror mycket på deras egen bakgrund, samt att genrebredd ses som ett verktyg för att möta eleven. Samtliga lärare ger dock uttryck för en tolkningsrepertoar där genrebredd ses som ett viktigt arbete. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer för att diskuteras i relation med tidigare presenterad litteratur och forskning samt till det teoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to examine string teachers’ attitudes and views towards the term genre width and how this could be related to string education in Swedish community school of music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method where string teachers within Swedish Community Schools of music has discussed their point of views on genre width. The conversations were recorded by video and audio to later be transcribed. The transcriptions were analyzed with discourse analysis to distinguish the various interpretative repertoires. The string teachers provide an outlet for a variety of interpretative repertoires, which is presented in two main themes: Genre as dependent of several factors and genre in teaching context. Some of the interpretative repertoires are contrasting to one another and some includes variations within themselves. The most occurring of the teachers’ views seems to be that to broadening the genre, are dependent on their own background, and that it is looked upon as a tool for meeting the student. All teachers express an interpretative repertoire where genre width, is looked upon as an important work. In the discussion, the most highlighted interpretative repertoires of the results are being related to previous research and presented literature and to the theoretical perspective.